Afleveringen
-
Samtal med Fredrik Westerbacka som fick diagnosen EIPS / Borderline för ca två år sen. I det här avsnittet pratar vi om de tidiga åren i Fredriks liv, hur hans barndom såg ut, hur det utvecklades i puberteten, om ett självskadebeteende och hur det har sett ut i kärleksrelationer med svartsjuka och oro för separation.
-
Samtal med Emelie Lindgren som fick diagnosen EIPS / Borderline för ca fyra månader sen. I det här avsnittet pratar vi om de tidiga åren i Emelies liv, hur hennes barndom såg ut, hur det utvecklades i puberteten, om ett sexuellt självskadebeteende och beteende i kärleksrelationer.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Samtal med Eila Lindblad-Kriegh som har diagnosen EIPS / Borderline. I det här avsnittet pratar vi lite mer övergripande om EIPS / Borderline och kommer in på kärleksrelationer och hur det är att möta vissa saker med en partner som har borderline. Vi pratar om hur det kan vara i jobbigare perioder, hur det kan vara svårt att hantera vardagliga livet och vi samtalar om självvärde, att försöka rädda sin partner genom att göra slut och om självkärlek. .
-
Samtal med Eila Lindblad-Kriegh som har diagnosen EIPS / Borderline. I det här avsnittet pratar vi lite mer övergripande om EIPS / Borderline och kommer in på kärleksrelationer och hur det är att möta vissa saker med en partner som har borderline. Vi pratar om hur Eila har utvecklats och vad hon har lärt sig. Även om tröttheten kring att ha dessa symptom. Och hur det känns, den starkt negativa känslan.
-
Samtal med Eila Lindblad-Kriegh som har diagnosen EIPS / Borderline. I det här avsnittet pratar vi om fortsättningen, från när Eila var 16 år och framåt. Utvecklingen blir svår och inbegriper överdos, flyttar, att bli utkickad på gatan, sexuella övergrepp, drogberoende och diagnosticering. Vi pratar även en del om kärleksrelationer, splitting, uppbrott och dissociation.
-
Samtal med Eila Lindblad-Kriegh som har diagnosen EIPS / Borderline. I det här avsnittet pratar vi om de tidiga åren i Eilas liv, hur hennes barndom såg ut, hur det ledde vidare till kontakt med vården och ett boende hos mormor och morfar. Vi pratar också om kognition och hur ansiktsuttryck och intentioner kan uppfattas.
-
I detta avsnitt läser jag ur Lisa Ekselius vetenskapliga artikel ’Personality Disorder: a disease in disguise’ från 2018.
Personlighetssyndrom (PS) kan beskrivas som manifestationer av extrema personlighetsegenskaper som stör vardagslivet och bidrar till betydande lidande, funktionsnedsättning eller bådadera. De är vanliga och förekommer frekvent inom i stort sett alla former av hälso- och sjukvård. Personlighetssyndrom är associerade med sämre livskvalitet, sämre fysisk hälsa och förtida död.
Etiologin är komplex och påverkas av såväl genetiska som miljömässiga faktorer. Det kliniska uttrycket varierar mellan olika typer av personlighetssyndrom; den vanligaste och mest centrala aspekten är en oförmåga att etablera och upprätthålla fungerande mellanmänskliga relationer. Detta påverkar interaktionen mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med personlighetssyndrom negativt.
-
Samtal om personlighetssyndrom med Lisa Ekselius. Lisa Ekselius är professor emerita i psykiatri och har tidigare varit överläkare vid Akademiska sjukhuset och seniorprofessor i psykiatri. Hennes forskning fokuserar på individuella skillnader i personlighetsdrag och kognitiva processer med relevans för psykisk sårbarhet och psykisk sjukdom.
Forskningen utgår från två huvudspår, ett metodorienterat och ett hypotesdrivet. Huvudsyftet med det metodorienterade spåret är att öka kvaliteten på bedömningsinstrument. Detta motiveras både av de snabba framstegen inom grundläggande neurovetenskap, vilket kräver valida och reliabla bedömningar mot vilka den genetiska och neurokemiska informationen kan värderas, liksom av kliniska behov för att genomföra tillförlitliga kliniska bedömningar.
Det hypotesdrivna spåret omfattar studier om hur enskilda faktorer såsom personlighetsdrag och kognitiva processer formas och utvecklas som ett resultat av genetiska och miljömässiga faktorer. Vidare studeras hur dessa enskilda skillnader interagerar med stress i olika sjukdomstillstånd liksom det prognostiska värdet av individuella skillnader vid psykiska och somatiska sjukdomstillstånd.
Lisa Ekselius var tillsammans med forskarkollegor på Institutionen för kvinnors och barns hälsa initiativtagare till forskningscentret WOMHER - Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan, och centrets föreståndare fram till september 2022. Därefter har hon fungerat som senior rådgivare.
Lisa Ekselius är hedersledamot i Svenska Psykiatriska Föreningen, ordförande i Svenska Serotoninsällskapet och var fram till i maj 2023 ledamot av Uppsala universitets konsistorium.
-
Detta avsnitt handlar om affekt och personlighetssyndrom. Jag läser ur en vetenskaplig artikel som heter ’The Relationship between Affect Integration and Psychopathology in Patients with Personality Disorder: A Cross-Sectional Study’ av Christina Frederiksen, Ole André Solbakken, Rasmus Wentzer Licht, Carsten René Jørgensen, Maria Rodrigo-Domingo och Gry Kjaersdam Telléus.
Artiklen visar på samband mellan problem med affektintegration och personlighetssyndrom.
-
I detta avsnitt kikar jag på en vetenskaplig artikel om social kognition hos patienter med personlighetssyndrom, ’Social cognition in a clinical sample of personality disorder patients’ av Amparo Ruiz-Tagle, Elsa Constanzo, Delfina De Achával och Salvador Guinjoan.
I studien bedömdes patienter med personlighetssyndrom och en kontrollgrupp med tester av igenkänning av känslor i ansikten och ögon, ett test av sociala ”faux pas” samt berättelser om theory of mind.
-
I detta avsnitt läser jag ur en vetenskaplig artikel som heter ’The ICD-11 classification of personality disorders: a European perspective on challenges and opportunities’ av Peter Tyrer, Ulfert Hapke, Michael Kaess, Antonella Somma, Christian Schmahl, Eva Fassino, Babette Renneberg, Vladan Starcevic, Thomas Rinne, Valentina Lorenzini, Danilo Garcia, Giulio Perugi, Maria Picó-Pérez, Chiara Rafanelli, Camilla Gesi, Lydia Krieger, Tomoko Takahashi, Jürgen Margraf, Giovanni Abbate-Daga, Alexander M. R. Kelterborn, Lena C. Quiles, Julio Sanjuán, Peter Fonagy, Marianne Goodman, Miguel Caldas-de-Almeida, Serge K. D. Priebe, Thomas Fydrich, Mary C. Zanarini, Klaus Lieb.
Den nya klassifikationen av personlighetssyndrom i ICD-11 innebär en radikal förändring från den tidigare ICD-10. Diagnosen baseras nu på en bedömning av graden av svårighetsgrad (mild, medelsvår, svår) och en beskrivning av framträdande personlighetsdrag. Denna artikel diskuterar de teoretiska och praktiska implikationerna av den nya modellen ur ett europeiskt perspektiv, med fokus på både dess styrkor och dess potentiella utmaningar.
I min personliga reflektion gav denna artikel förståelse för skillnaden i diagnostik, hur det har gjorts tidigare och hur det kommer göras i framtiden. Jag förstår nu att diagnoserna blir tydligare för alla, både patienter och anställda i vården.
-
Hänger försvarsmekanismer ihop med personlighetssyndrom? Ägnar sig personer med personlighet åt försvarsmekanismer i större utsträckning, eller använder de andra försvarsmekanismer? Finns det vissa försvarsmekanismer som är kopplade till de specifika personlighetssyndromen Borderline, Narcissism, Schizotyp, Antisocial, fobisk etc? I detta avsnitt läser jag ur en vetenskaplig artikel som heter ’The Hierarchy of Defense Mechanisms: Assessing Defensive Functioning With the Defense Mechanisms Rating Scales Q-sort’ av Mariagrazia Di Giuseppe och John C. Perry. Artikeln publicerades i Frontiers in Psychology år 2021 och är publicerad under CC-BY-licens.
-
Hänger försvarsmekanismer ihop med personlighetssyndrom? Ägnar sig personer med personlighet åt försvarsmekanismer i större utsträckning, eller använder de andra försvarsmekanismer? Finns det vissa försvarsmekanismer som är kopplade till de specifika personlighetssyndromen Borderline, Narcissism, Schizotyp, Antisocial, fobisk etc? I detta avsnitt läser jag ur en vetenskaplig artikel som heter ’The Relationship between Defense Patterns and DSM-5 Maladaptive Personality Traits’ av Antonella Granieri, Luana La Marca, Guiseppe Mannino, Serena Giunta, Fanny Guglielmucci, och Adriano Schimmenti. Artikeln publicerades i Frontiers in Psychology år 2017 och är publicerad under CC-BY-licens.
-
Jag läser en vetenskaplig artikel ’Understanding the impact of various personality disorders (PDs) on relationship dynamics, communication patterns, and social interactions’ av Ishani Dhingra.
Det är intressant att se hur forskningen specificerar de problem som kan uppstå i relationer där en person har personlighetssyndrom. Denna artikel ger en bild av detta.
-
Har jag själv personlighetssyndrom? I det här avsnittet, försöker jag se på mig själv och hur jag befinner mig i förhållande till diagnoskriterierna för personlighetssyndrom. Jag delar med mig om hur jag är, det är självutlämnande, men jag tror det är på en nivå som är rimlig. Personer med yrkeskompetens att ställa psykiatriska diagnoser har bedömt mig och sagt att jag inte har personlighetssyndrom. Vad innebär det? Varför har jag inte personlighetssyndrom frågar jag mig. Vad är det som saknas? I det här avsnittet går jag igenom en självskattningsskala avseende personlighetsfunktion; Level of Personality Functioning Scale – Brief Form (LPFS-BF) 2.0
-
Har jag själv personlighetssyndrom? I det här avsnittet, försöker jag se på mig själv och hur jag befinner mig i förhållande till diagnoskriterierna för personlighetssyndrom. Jag delar med mig om hur jag är, det är självutlämnande, men jag tror det är på en nivå som är rimlig. Personer med yrkeskompetens att ställa psykiatriska diagnoser har bedömt mig och sagt att jag inte har personlighetssyndrom. Vad innebär det? Varför har jag inte personlighetssyndrom frågar jag mig. Vad är det som saknas? I det här avsnittet går jag igenom en självskattningsskala avseende personlighetsegenskaper; PID-5, som står för Personality Inventory for DSM-5.
-
Har jag själv personlighetssyndrom? I det här avsnittet, försöker jag se på mig själv och hur jag befinner mig i förhållande till diagnoskriterierna för personlighetssyndrom. Jag delar med mig om hur jag är, det är självutlämnande, men jag tror det är på en nivå som är rimlig. Personer med yrkeskompetens att ställa psykiatriska diagnoser har bedömt mig och sagt att jag inte har personlighetssyndrom. Vad innebär det? Varför har jag inte personlighetssyndrom frågar jag mig. Vad är det som saknas? I det här avsnittet går jag igenom självskattningsformuläret DIP-Q som står för DSM-IV och ICD-10 Personality Questionnaire.
-
Har jag själv personlighetssyndrom? I det här avsnittet och några kommande, försöker jag se på mig själv och hur jag befinner mig i förhållande till diagnoskriterierna för generellt personlighetssyndrom. Jag delar med mig om hur jag är, det är självutlämnande, men jag tror det är på en nivå som är rimlig. Personer med yrkeskompetens att ställa psykiatriska diagnoser har bedömt mig och sagt att jag inte har personlighetssyndrom. Vad innebär det? Varför har jag inte personlighetssyndrom frågar jag mig. Vad är det som saknas? I det här avsnittet går jag igenom Semi-structured interview for personality functioning DSM-5 (STiP-5.1).
-
Har jag själv personlighetssyndrom? I det här avsnittet och några kommande, försöker jag se på mig själv och hur jag befinner mig i förhållande till diagnoskriterierna för generellt personlighetssyndrom. Jag delar med mig om hur jag är, det är självutlämnande, men jag tror det är på en nivå som är rimlig. Personer med yrkeskompetens att ställa psykiatriska diagnoser har bedömt mig och sagt att jag inte har personlighetssyndrom. Vad innebär det? Varför har jag inte personlighetssyndrom frågar jag mig. Vad är det som saknas?
- Laat meer zien
