Afleveringen
-
Clara Lindblom (v) om rÀttvisa, politikens verktygslÄda och i vilken mÄn stadsplanering kan kompensera för ekonomisk ojÀmlikhet. Hon menar att staten mÄste ta ansvar för bostadspolitiken. Hon beskriver omrÄdesplanering och skissar en förÀndrad markpolitik. Hon framhÄller nyttan med allmÀnnyttan, hyresrÀtten som upplÄtelseform och varsam upprustning som nyckeln till bibehÄllen hyresnivÄ.
-
Lars StrannegÄrd slÄr ett slag för helhetsbedömningen som mÀnniskans fenomenala förmÄga. BerÀttar om Handels utbildningsmission, menar att empatin Àr viktigast, berör matrismaximerade produkter samt felslutet i att mÀta kvalitet. Han stÄr upp för ordens kraft och Äterkommer till vikten av att kunna beskriva det multisensoriska.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Jesper Lövkvist förestÀller sig en frisprÄkig framtid för en tyst bransch som mest vill vara till lags. EfterfrÄgar nytÀnkande pÄ en strukturell nivÄ. Pratar om alternativa kostnader för att bygga dÄligt, kostnader som skjuts pÄ framtiden. Hur kontoren lÀggs ned och ersÀtts av frifrÀsande konsulter i nÀtverk som lÀr sig om finansiering och Àger en större del av processen.
-
Hur formas svensk stadsplanering? Inom den kommunala stadsplaneringssektorn produceras Ă„rligen en mĂ€ngd strategier, riktlinjer, vĂ€gledningar och policydokument i syfte att sĂ€kerstĂ€lla planering av lĂ„ngsiktigt hĂ„llbara stĂ€der. Men anvĂ€nds och efterlevs verkligen alla stöddokument? Ăr det ens möjligt? Och viktigast av allt: Gör alla strategier och policys att slutresultatet, vĂ„ra fysiska miljöer, blir bĂ€ttre?
Under en liveinspelning pÄ ArkDes bibliotek samtalar Johanna Wiklander, Niklas Svensson och Jonathan Metzger under rubriken Tomma ord? Tillsammans med SjÀlens standard fördjupar de sig i frÄgor som rör dagens stadsplanering och riktar strÄlkastarljuset mot den kommunala planeringsapparaten.
-
Tove Sjöberg talar om Guldstolen, hur sommaren 2018 blev en vÀndpunkt och att ÄteranvÀnda byggnader dÀr de stÄr. NÀmner Parisavtalet, fantastiska marmortrappor, munblÄsta glaskupor, trista fastigheter med lÄgt i tak och kontorsinredning frÄn 90-talet. Trend samt restauranger som hÄller över tid. Att kalibrera om sig och hitta nya estetiska vÀrderingsmodeller.
-
Elisabeth Schellekens Dammann önskar rum Ät skönheten. Hon filosoferar om estetisk upplevelse, om förvÀntningar och ÄskÄdarens ansvar. Kollektivitet och glÀdjen att dela, om objektivt och subjektivt, expert och lekman. Om samtalet och att viljan att stÀndigt utmana oss sjÀlva.
-
Hur pÄverkas den byggda miljön av tiden den formas ? FrÄgan blir allt mer aktuell, nÀr det kÀnns som att vÀrlden stÄr i kris. Med en skenande inflation, bostadsbrist, vÀpnade konflikter och vÀrldsutmaningar som klimatkrisen, sÄ undrar vi vad som ÄterstÄr i begreppet kvalitet?
Under en liveinspelning i ArkDes bibliotek reder Frida Rosenberg, Torun Hammar och Sofia Hansdotter ut vad kvalitet betyder i vÄr samtid och hur begreppet har Àndrat betydelse över tid. Det kommer spÄnas om vad kvalitet kommer att innebÀra i framtiden, hur arkitekturen kan vara kvalitativ i tider av oro och med ökande kostnader.
-
Gertrud Olsson och Daniel Johansson fortsÀtter samtalet i Byggfenomens blÄ Villa Alice National Romance with Modernity i Djursholm. För mörkt och ljust, lÄda och sagoberÀttande, hermetisk granhÀck och metamodernism.
-
Gertrud Olsson och Daniel Johansson ambulerar bland anekdoter och försöker besvara varför det Àr sÄ himla speciellt med ett blÄtt hus. Om att bryta igenom vad som upplevs vara naturligt samt kulör som intimt.
-
Ola Nylander summerar bostadsforskningen fram till idag och beskriver arbetet med att ta fram ett verktyg för att mÀta arkitektonisk kvalitet. Han talar om normer, undersökningar bland boende samt hÀvdar forskningsbaserad kunskap för arkitekter som en god gÀrning.
-
Johan Nyström i samtal om det som styr alltihopa. Han reder ut begreppen kring entreprenadformer, pratar konsekvenser samt diskuterar om det verkligen Àr sÄ att entreprenören bÀst förvaltar produktens kvalitet under byggprocessen.
-
Tatjana JoksimoviÄ berĂ€ttar om Sveriges Arkitekters roll och verksamhet. Hur förbundet verkar för god, utmĂ€rkt och extraordinĂ€r arkitektur: att visa exempel, leda och kvalitetssĂ€kra processer, samverka med kommuner och regioner. Hon menar att bra arkitektur gynnar fler Ă€n bestĂ€llaren och ser arkitekten som terapeut.
-
Anna Chavepayre vill bygga om i stÀllet för nytt och föresprÄkar ett polycentriskt samhÀlle med stopp för stÀndig tillvÀxt. Hon talar om helhetsansvar och helhetsperspektiv, understryker nödvÀndigheten i luft, rosor och fÄgelkvitter samt förfÀktar hus som möjliggör.
-
Samuel Michaëlsson tar japanska exempel för att ringa in den poetiska aspekten av arkitektur. Han pratar om det skrÀddarsydda, förhÄllandet till natur, att ha konstnÀrlig övertygelse och starka idéer som dras till sin spets. Om besjÀlad lekfullhet och hur handgjorda modeller, skala och iterativ process pÄverkar slutresultatet.
-
Solmaz Beik och Tova Rudin-Lundell beskriver hur arkitekter inte vill prata om smak och makten i att inte benÀmna. De utreder fÄfÀnga ideal som tidlöshet och ren arkitektur, samt berör smakbubblor, smakkompetens och folkbildning.
-
Gunnar Bjursell om nödvÀndiga ytterligheter, om förvÀntan och förÀlskelse som en knivsegg, om vad hjÀrnan verkar uppskatta, om kontorslandskap och om utformning av rum för kreativitet. Han menar att forskning kring arkitektur bör vara tvÀrdisciplinÀr, berÀttar om hur den ska göras samt hur vi gÄr vidare.
-
Max Liljefors samtalar om likheter mellan andlig och estetisk upplevelse, behovet av transcendens och mer reella tillfredstÀllelser pÄ genuina behov i en kommersiell tidsÄlder. Han pratar om dunkla skuggor och arkitektur som lÄter oss förstÄ oss sjÀlva.
-
Sven-Olof Wallenstien redogör för estetikbegreppets uppkomst och utveckling. Hur estetiken förhÄllit sig till arkitekturen och hur denna förhÄllit sig till den förra. Estetikens relation till smaken och smakomdömen som hovmannens intrÀnade spontanitet, som upprÀtthÄllande av populÀrkulturens stilhierarki eller som en önskan om gemenskap och samhÀlle. Om de sköna konsterna och att lÄta arkitekturen fÄ ta del av de andra disciplinernas radikalitet.
