Afleveringen
-
Idag pratar Tanja och Celinne med Sofie som Àr en ny skribent i vÄrt team. Sofie stÀller frÄgor till Tanja och Celinne om saker som kan vara bra att veta som en ny skribent.
-
Man kan nog sÀga att alla vÀgar bÀr till Google. Men dÄ mÄste man ocksÄ tillÀgga att alla vÀgar bÀr frÄn Google. Det finns nÀmligen inget pÄ Internet idag som Àr sÄ mÀktigt som Google och deras sökmotor.
Om internet Àr antiken, sÄ Àr Google romarriket.
Ăven om det finns en uppsjö av andra sökmotorer sĂ„ Ă€r Google utan nĂ€mnvĂ€rd konkurrens störst.
De regler som gĂ€ller för Googles sökmotor Ă€r det som formar hur det mesta pĂ„ Internet fungerar idag. De flesta mĂ€nniskor anvĂ€nder Googles sökmotor för att hitta information â och de som vill bli hittade av dessa mĂ€nniskor gör allt de kan för att komma högt upp pĂ„ listan över sökresultat, sĂ„ att de som söker klickar in sig just pĂ„, pĂ„ just deras sida. AnstrĂ€ngningarna för att uppnĂ„ detta resultat gĂ„r under namnet SEO (Search Engine Optimation), och detta gör Google till webbutvecklarnas heliga Mecka.
Om man gĂ€rna lĂ„ter fantasin skena ivĂ€g med en, kan man lĂ€tt förestĂ€lla sig hur större webbyrĂ„er avbryter arbetet sex gĂ„nger dagligen, vĂ€nder sig mot Googleplex â Googles huvudkontor i Kalifornien â och ber.
För Google Àr Sà stort i dessa sammanhang.
(För att lÀsa resten av avsnittets manus, gÄ till skriva.online) -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Du har i uppdrag att skriva en text som ska locka nÄgon att köpa en ny kaffekokare. Kaffekokaren Àr makalöst avancerad och speciell. Den kan koka kaffe pÄ 15 olika sÀtt och spelar olika melodier nÀr kaffet Àr klart. Den Àr vacker att se pÄ och har fÄtt vÀldigt bra recensioner.
Problemet Àr bara att du ska försöka sÀlja denna kaffekokare till Börje.
Börje har redan en kaffekokare. Den köpte han pÄ Domus 1987, och den funkar fan i mig lika bra nu som nÀr han köpte den. Ibland kalkar den igen, men dÄ kör man bara tvÄ rundor kalkrengöring sÄ Àr den finemang igen.
SÄ varför skulle Börje lÀgga en massa pengar pÄ en ny kaffekokare nÀr han har en alldeles utmÀrkt hemma?
Det Ă€r frĂ„gan. Och nĂ€r man ska försöka besvara den frĂ„gan sĂ„ anvĂ€nder man begreppet âpain pointâ. Det vill sĂ€ga: var finns kundens smĂ€rta?
För Börje Àr smÀrtan uppenbarligen inte att han inte har en fungerande kaffekokare. Han Àr inte i behov av nÄgot ny kaffekokare över huvud taget. Han Àr dessutom inte imponerad av prÄligheter och finesser. Och Àr för övrigt jÀvligt snÄl.
SÄ vad skulle dÄ Börjes pain point i sammanhanget kunna vara?
Nu fabulerar jag fritt hĂ€r, för att ge ett exempel â men det skulle kunna se ut sĂ„ hĂ€r:
Börjes fru - Gertrud â tycker Börje Ă€r en jĂ€vla trĂ„kmĂ„ns. Och inte bara det. Hon tycker Ă€ven att han Ă€r en snĂ„l och oromantisk babian som inte gör nĂ„got för att hĂ„lla relationen vid liv. De har varit gifta sedan 1988. SĂ„ deras relation Ă€r nĂ€stan lika gammal som Börjes relation med sin kaffekokare. Men nu börjar Gertrud fĂ„ nog.
SÄ i detta fall Àr Börjes pain point att hans fru tröttnat pÄ att han aldrig gör nÄgot nytt och annorlunda - och hon börjat prata om att skiljas.
SÄ texten Börje lÀser, som ska locka honom att köpa en ny kaffekokare, talar till honom. Den gör det genom att bÄde bekrÀftar hans pain point och presenterar en lösning för att bli av smÀrtan.
SÄ texten handlar om att förnya sig, prova nÄgot man aldrig provat förut. Den handlar om att skaffa sig spÀnning i det lilla. En guldkant pÄ vardagen. Den frÄgar Börje om han upplever att nÄgot i livet mÄste förÀndras för att han ska kunna komma vidare. Texten frÄgar honom om han kÀnner sig redo att ta sig an en ny och helt spektakulÀr kaffekokare.
Och ja, Börje Àr redo för det. Han behöver förÀndra nÄgot. FörÀndringar Àr svÄra för honom och han skulle inte klara av nÄgot för stort. Men en ny kaffekokare. En dyr och vÀldigt speciell kaffekokare.
NÄgot som visar Gertrud att han visst kan Àndra sig. à tminstone lite. à tminstone mycket nog sÄ att hon stannar kvar hos honom.
Ja, denna kaffekokare Àr precis vad Börje behöver.
-
Innan du börjar skriva en text sÄ bör du göra klart för dig vem som egentligen ska lÀsa den. För hur ska du annars kunna veta hur du ska skriva? Du vet vad du ska skriva. Men nu mÄste du ta reda pÄ hur du ska skriva det.
Du bör för detta skapa en sĂ„ kallad âpersonaâ till din text.
SÄ vad Àr en persona? Det Àr den typiske lÀsaren av din text. Om man samlar all fakta kring ditt Àmne och tÀnker sig vem som skulle ha ultimat nytta av att lÀsa det du skriver om: dÀr har du din persona.
Men din persona ska inte vara en statistisk generalisering. Det ska vara en riktig mÀnniska som du, som skribent, ska uppleva att du kÀnner.
Ju lĂ€ngre, och ju mer avancerad, din text ska vara â ju mer tid bör du lĂ€gga ner pĂ„ att skapa din persona.
Och ju bÀttre kan din text bli.
SÄ vem Àr min persona nÀr jag skriver manuset till detta poddavsnitt
Min persona heter Therese. Hon Àr 32 Är och har jobbat större delen av sitt yrkesverksamma liv som kontorist pÄ ett medelstort Svenskt företag. Therese drömmer om att göra nÄgot annat med sitt liv. Hon skulle vilja ut och resa. Men hon vet inte riktigt hur det ska gÄ till dÄ hon inte vÄgar sluta sitt jobb eller ens ta tjÀnstledigt. Hon kan ju inget annat Àn det hon gör nu.
Therese har dock hört talas om jobb online och vet med sig att hon faktiskt Àr duktig pÄ att skriva. Nyliga har Therese ocksÄ hittat podcasten skriva.online och lyssnar nu för att lÀra sig hur hon ska kunna jobba online och förverkliga sin dröm att resa vÀrlden runt och försörja sig - bland annat - pÄ att skriva online.
Min persona Therese överensstĂ€mmer inte nödvĂ€ndigtvis med alla jag tĂ€nker mig kommer att ta del av denna text. Men jag har gjort den specifik och detaljerad för att den ska bli mer levande för mig. Om jag tĂ€nker mig att jag pratar direkt till en sĂ€rskild person blir tilltalet mer Ă€kta och personligt â vilket Ă€r nĂ„got lĂ€saren kĂ€nner av. LĂ€saren sugs in i texten och tar rollen som din persona.
Bakgrunden till ens persona kan krÀva en del research kring den mÄlgrupp du vÀnder dig till. Detta sÄ att du blir mer sÀker pÄ att du prickar rÀtt.
Grunden till personan Therese var vÀldigt enkel för mig att sÀtta ihop dÄ den Àr baserad pÄ alla de skribenter som jobbar och har jobbat pÄ Högabo Writing Team. Det Àr samma sorts mÀnniskor som jobbar hos oss som vi ocksÄ vÀnder oss till med denna podcast.
NÀr du skapar din persona fÄr du gÄ balansgÄng mellan vad du verkligen vet, vad du tror du vet och hur det skulle kunna vara. Den sista delen för att göra det mer levande.
Din persona Àr oftast lÀmpligen nÄgon du tycker om. NÄgon du gÀrna skulle sitta och prata med en kvÀll med. NÄgon du kÀnner Àr intresserad av det du har att berÀtta.
NÄgon du skulle kunna bli vÀn med.
NÀr du har nÄtt dit, ja dÄ skriver texten sig sjÀlv. -
Varför skriver du
Detta Àr en frÄga som du nog bör stÀlla dig oavsett vilken sorts skrivande du hÄller pÄ med. Men frÄgan Àr extra viktig nÀr du skriver.online.
StÀll dig frÄgan om det Àr viktigt att du fÄr uppskattning och beröm för det du skriver.
FrÄga dig ocksÄ om det Àr viktigt för dig att det du skriver ens blir lÀst. Alls.
Det Àr nÀmligen sÄ att nÀr du skriver.online kan det mycket vÀl hÀnda att den enda som kommer att lÀsa din text Àr⊠Google.
Kanske du jobbar i ett sammanhang dÀr en korrekturlÀsare gÄr igenom din text. Kanske lÀser din kund texten. Men kanske inte. Kanske Àr det bara Googles algoritmer som söker igenom din text för att bedöma dess vÀrde i förhÄllande till allt annat pÄ nÀtet och förhoppningsvis ger lite extra status till den hemsida som texten Àr tÀnkt att boosta.Som ny skribent online Àr detta en möjlighet du behöver ta in.
KÀnns det meningslöst nu?
KÀnns det som att all motivation försvann?
KÀnns det som att din sjÀl just tömdes pÄ all kraft och vilja att över huvud taget försöka skriva.online?
Ja, dÄ kanske detta inte Àr nÄgot för dig.
Men om du i stĂ€llet tĂ€nkte: âOk, jaha â ja, dĂ„ Ă€r det vĂ€l sĂ„ det Ă€r i början dĂ„.â
DÄ kan du vara en av de som kan skriva bara för skrivandet skull
För det Àr det detta handlar om.
Om du finner glÀdje i att bara skriva, oavsett om nÄgon lÀser eller inte, dÄ kommer detta att bli ett roligt och givande jobb. Du fÄr en chans att utvecklas och bli bÀttre pÄ det sÀtt som fungerar bÀst: genom att skriva, skriva, skriva.
NĂ€r jag sjĂ€lv började skriva.online â 2007 - var just denna del av jobbet Ă€nnu mer utmanande. PĂ„ den tiden handlade SEO-skrivande om att fylla en text med sĂ„ mĂ„nga nyckelord som möjligt. Rena rama korvstoppningen. Att texten sen var en jĂ€vla plĂ„ga att lĂ€sa, var inte alls lika viktigt. Som tur var har detta Ă€ndrats en hel del de senaste Ă„ren i takt med Googles allt mer förfinade uppdateringar.Men 2007 var det inte sĂ„ motiverande och kul att skriva 30 texter om antioxidanter dĂ€r 2-3 % av textmassan skulle vara just ordet antioxidanter.
Eller alla de texter jag skrivit om att ta ett lÄn. Hundratals.
Hur mÄnga gÄnger kan man skriva om samma sak utan att man drÀneras pÄ all kreativitet?
Men det Àr dÀr man fÄr möjligheten att utvecklas. Kolla med kunden hur mycket du kan ta ut svÀngarna och skriv sedan för din egen skull.
Ă t den kund jag skrev för 2007 hade jag gott om kreativt utrymme. Bara jag höll en god sprĂ„klig kvalitet, höll mig till Ă€mnet och hade med nyckelorden â sĂ„ kunde jag skriva lite som jag ville.
SÄ nÄgon gÄng skrev jag en text helt pÄ versmÄttet hexameter (ja det tog vÀldigt mycket lÀngre tid, men det var KUL).
Och nĂ€r jag skrev om lĂ„n började jag fabulera kring hur mycket pengar man skulle behöva lĂ„na för att bygga Cheopspyramiderna idag2. Inklusive VAB-ledighet, fikabröd och toalettpapper. (Jag minns inte vad jag kom fram till, men det var inte billigt â man skulle behöva lĂ„na mycket pengar).
Jag har inte en aning om nÄgon nÄgonsin lÀste dessa texter annat Àn Google. Men jag hade vÀldigt roligt nÀr jag skrev texterna och jag blev bÀttre pÄ att skriva.
SĂ„ Ă€r detta gott nog för dig â dĂ„ Ă€r det bara att köra igĂ„ng och skriva.online. -
I det hÀr avsnittet med Tanja, Celinne och Nils delar vi med oss om vÄra bÀsta tips och tankar kring hur du bÀst skriver texter, hur du hittar motivation till texter och hur du bÀst kommer igÄng att skriva en text.
-
NĂ€r du skriver för webben - och kĂ€nner att du spritter av kreativitet och skaparglĂ€dje â sĂ„ spar den kraften till sjĂ€lva innehĂ„llet. LĂ€gg absolut ingen kreativitet pĂ„ textens struktur.
NÀr du skriver för nÀtet Àr reglerna generellt vÀldigt strikta för en skribent.
Jag ska först berÀtta hur en struktur bör se ut och sedan varför den bör se ut pÄ det viset.
Med detta ber jag er ocksĂ„ att inte söka upp nĂ„gon av mina texter för analysera dem utifrĂ„n det jag snart ska berĂ€tta. Jag ber er att inte vid nĂ„got lĂ€mpligt tillfĂ€lle - virtuellt - hoppa fram frĂ„n bakom nĂ„got hörn, pekandes pĂ„ mig och med ett skadeglatt leende skrika: âMen för böveln mĂ€nniska, du följer inte dina egna regler!â
Det Àr sant. Jag bryter ofta mot dem.
Tycker jag det Àr rÀtt? Nej.
SkÀms jag? Nej.
Vill ni lÀra er nÄgot? HÄll dÄ tyst och lyssna vidare.
Googles smÄ Àlsklingar - huvudrubrikerna
SÄ hÀr Àr det. En text inleds alltid med en huvudrubrik. Denna kallas för H1. (Headline 1)
DÀrefter följer första stycket, som lÀmpligen har en lÀngd pÄ ungefÀr 100 ord.
Efter det kommer första underrubriken som heter H2. (Headline 2)
Du fortsÀtter med nÀsta stycke pÄ ungefÀr 100 ord. Och sÄ fortsÀtter du.
Och nej, andra underrubriken kallas inte för H3. Den heter ocksĂ„ H2. BenĂ€mningarna H1, H2, H3 osv. har ingenting med ordningen att göra, utan visar hur stor rubriktexten ska vara och hur betydelsefull den dĂ€rmed Ă€r. Detta Ă€r nĂ„got som Google tittar pĂ„ â varför det dĂ€rmed Ă€r betydelsefullt att textens viktigaste ord eller fras, nyckelord/nyckelfras â finns med i H1.
Mer Ă€n sĂ„ om SEO gĂ„r jag inte in pĂ„ nu, dĂ„ detta Ă€mne Ă€r ett kaninhĂ„l som man kan grĂ€va sig djupt ner i vĂ€ldigt snabbt â och förmodligen aldrig komma upp ur. Vi ska försöka lĂ€ngre fram⊠Men inte nu.
SĂ„ mĂ„nga rubriker â sĂ„ mĂ„nga
Det kan tyckas att det blir vÀldigt mÄnga rubriker nÀr det bara ska vara 100 ord mellan varje rubrik. Men detta har flera finurliga funktioner.
Den första Àr att mÄnga rubriker skapar ett strukturerat lÀsande om man exempelvis sitter pÄ mobilen och lÀser. 100 ord Àr precis lagom mycket att fÄ plats pÄ en mobilskÀrm och texten blir dÀrmed lÀtt att följa.
Det har ocksÄ funktionen att lÀsaren med rubrikernas hjÀlp snabbt kan skumma igenom en text för att hitta precis den information den söker. Slutligen har vi igen SEO-aspekten (som vi Äter bara ska snudda vid). Google tycker att sÄdant som stÄr i rubriker Àr extra viktigt. Med mÄnga rubriker har man dÀrför mÄnga tillfÀllen att droppa de viktiga nyckelorden och man fÄr dÀrmed möjlighet att falla i den heliga Googles gunst.
(För att lÀsa hela texten, gÄ till vÄr hemsida skriva.online) -
För nÄgra Är sedan hade vi pÄ Högabo Writing Team ett uppdrag dÀr vi skulle skriva texter pÄ ca 60 -70 ord om olika klÀdmÀrken. Det Àr ju inte sÄ mycket och det gÄr ganska snabbt.
Till slut började jag utmana mig sjÀlv att skriva en hel sÄdan text under tiden jag höll andan. Bara för att se om det gick.
Och jag fĂ„r vara tydlig med att detta gĂ„r inte om man Ă€r tveksam. Har man inte tĂ€nkt igenom och strukturerat texten ordentligt i förvĂ€g - och inte gjort nödvĂ€ndig research â dĂ„ hinner man inte skriva allt, Ă€ven om texten Ă€r ack sĂ„ kort. DĂ„ blir du blĂ„ i huvudet innan du kommit igenom den första raden.
Men lÀrdomen kring detta Àr att förbereda texten innan du börjar skriva.
Vad vill du sÀga? Hur ska du börja? Hur ska du sluta? Vad hÀnder i mitten?
Det Àr vÀldigt mycket enklare att skriva en text som du har förberett allt kring i förvÀg - och tÀnkt igenom vÀgen du ska ta - Àn att bara börja köra och halvvÀgs igenom inte har en aning om hur du ska avrunda texten pÄ ett bra sÀtt.
NĂ€r jag korrekturlĂ€st texter av oerfarna skribenter har jag allt för ofta lĂ€st en text â som Ă€r bestĂ€lld till att vara 300 ord lĂ„ng â som plötsligt bara slutar. Mitt i en tankegĂ„ng. Texten Ă€r egentligen inte klar â men det har ju gĂ„tt 300 ord och dĂ„ tyckte skribenten att den var klar.
Har man dock alla momenten klara i huvudet, dÄ landar man texten rÀtt med en bra avslutning efter 300 ord.
Detta Àr en övningssak. För en text pÄ 300 ord behöver det inte ta mer Àn en minut att tÀnka igenom alla moment, nÀr du vÀl fÄtt in vanan att bygga en struktur. Och nÀr du bygger strukturen, glöm inte den dramaturgiska kurvan som jag pratade om i förra avsnittet.
NĂ€r du vĂ€l har kommit sĂ„ lĂ„ngt â och fĂ„tt förmĂ„gan att skapa strukturen i ryggraden â dĂ„ kommer arbetet att gĂ„ snabbare och vara mycket roligare.
Sedan kan du försöka dig pÄ att skriva en text pÄ 70 ord medan du hÄller andan. -
VÀlkommen tillbaka till "Var hittar man skrivjobb Del 2". HÀr fortsÀtter vi vÄr diskussion om var man hittar skrivjobb, och tips om att bli en skribent.
-
Om ni nÄgon gÄng har gÄtt en kurs i skrivande sÄ kanske ni har stött pÄ den dramaturgiska kurvan. Om inte stött pÄ den, sÄ stöter ni pÄ den nu - för dagens tips handlar om just den dramatiska kurvan.
Jag vill pÄstÄ att den dramaturgiska kurvan Àr allsmÀktig och gÄr att applicera pÄ i stort sett alla sorters texter.
För er som trots allt inte Àr bekant med denna ska jag nu gÄ igenom vad den dramaturgiska kurvan Àr, och om ni gÄr in pÄ podcastens hemsida skriva.online och letar fram avsnitt 6, sÄ kan ni se en bild som beskriver kurvan.
Den dramaturgiska kurvan Àr indelad i olika steg:
Först kommer anslaget som etablerar historien, huvudkaraktÀrerna och huvudproblematiken.
NÀsta steg Àr fördjupningen dÀr huvudproblemet och karaktÀrerna tas till nÀsta steg.
Vid första vÀndpunkten sÀtts sjÀlva hÀndelseförloppet igÄng. Konsekvensen av huvudproblemet visar sig och karaktÀrerna börjar agera utifrÄn detta.
DĂ€refter uppenbarar sig en konflikt och det en sker en upptrappning.
Vi Àr nu vid den dramaturgiska kurvans topp och den andra vÀndpunkten. Det Àr hÀr historiens lösning uppenbarar sig i ett dramaturgiskt klimax.
PÄ slutet kommer sedan avtoningen dÀr olika trÄdar knyts ihop.
Med mindre korrigeringar kan den dramaturgiska kurvan anvÀndas pÄ i stort sett alla sorters texter.
Vi kan ta en sÀljande text som exempel.
I anslaget presenteras en produkt.
I fördjupningen berÀttas lite om produktens funktioner.
DÀrefter följer första vÀndpunkten dÀr man presenterar ett problem i din vardag som gör ditt liv svÄrare.
I konflikten â upptrappningen â nĂ„r texten fram till din pain point. Det vill sĂ€ga varför problemet Ă€r outhĂ€rdligt för dig och varför du helt enkelt mĂ„ste hitta en lösning pĂ„ detta problem.
Vid andra vÀndpunkten presenterar sedan texten hur produktens funktioner kan lösa detta problem och frigöra dig frÄn din pain point.
Ăr det en riktigt pushig text uppmanar den dig att agera nu för att lösa ditt problem sĂ„ fort som möjligt.
I avslutningen fÄr du reda pÄ var du kan vÀnda dig för att fÄ tag pÄ produkten och kanske lite olika nödvÀndiga info.
Du kan prova att analysera andra sorters texter utifrĂ„n den dramaturgiska kurvan och se hur det stĂ€mmer â om texten Ă€r bra.
Detta Ă€r mönstret att gĂ„ efter om du vill engagera din lĂ€sare. Du mĂ„ste berĂ€tta en historia och en historia berĂ€ttas pĂ„ detta sĂ€tt. Den dramaturgiska kurvan Ă€r egentligen inget man lĂ€r ut â alla kan den sen barnsben, men de kanske inte Ă€r medvetna om strukturen.
Som skribent handlar det om att kÀnna till denna struktur och anvÀnda den i sitt skrivande. -
Vad innebÀr det att skriva online? Hur hittar man skrivjobb? Vilken plattform Àr bÀst? Vi har svaret i den första delen av tvÄ.
-
Stream of consciousness â lavemang för krampande fingrar
Nu sitter du med tom, trött hjĂ€rna framför en blinkande markör i ett tomt, vitt dokument pĂ„ datorn. Du har en text pĂ„ 500 ord om potatis att skriva och du har vare sig energi eller inspiration. Du har gjort din research â men vad hjĂ€lper vĂ€l det? Dokumentet förblir tomt.
Du har fÄtt skrivkramp.
Du tÀnker att du borde inte fÄ skrivkramp för du har skrivit liknande texter förut och vet vad du borde kunna skriva. Men du vet helt enkelt inte hur du ska börja.
Det Àr dÄ tekniken stream of consciousness kan vara din rÀddare.
Tekniken Àr lika delar enkel, fÄnig och oerhört effektiv.
SÄ hur gÄr det till: Jo, börja skriv.
Om vad som helst.
Det behöver absolut inte ha med potatis att göra. Det kan handla om precis vad som helst.
Kommer ÀndÄ inte pÄ nÄgot att skriva. Skriv om det.
SÄ hÀr kan det se ut:
âHĂ€r sitter jag och vet inte vad jag ska skriva. Jag har hört om den dĂ€r tekniken stream of consciousness som man ska anvĂ€nda nĂ€r man har skrivkramp. Men inte vet jag om den kan hjĂ€lpa mig nu. Fast nu skriver jag och oj vad det gĂ„r. Nu har jag snart skrivit tre rader och ingen kommer nĂ„gonsin att lĂ€sa den hĂ€r texten för det Ă€r bara skrĂ€p. Jag skulle ju egentligen skriva en text om potatis. Och jösses vad jag tycker det Ă€r trĂ„kigt med potatis. Man gör chips och pomes frittes av dem, resten bryr vĂ€l inte jag mig om.
Fast det var lite intressant att en vitryss Ă€ter 181 kilo potatis per Ă„r. PĂ„ andra plats i mĂ€sterskapen om att Ă€ta mest potatis i vĂ€rlden kommer Kirgizistan och pĂ„ tredje plats Ukraina. DĂ€remot Ă€r den största producenten av potatis Kina med över 95 miljoner ton per Ă„r, vilket Ă€r en fjĂ€rdedel av hela planetens produktionâŠâ
Och plötsligt Ă€r du flera meningar in i nĂ„got som kan bli en vettig text.Nu gĂ„r du tillbaka och stryker allt som inte borde ingĂ„ i en vettig text. Vi skriver om meningen âFast det var lite intressant att en vitryss Ă€terâŠâ Och skriver ett annat intro som landar i hur sanslöst mycket potatis man Ă€ter i Vitryssland.
Och nu har du kommit i gÄng. Krampen Àr botad - och resten Àr nedförsbacke. -
Varje fredag bjuder Freddi pÄ ett skrivtips frÄn sitt liv som skribent.
"Detta första skrivtips tog jag med mig frÄn nÀr jag i slutet av 90-talet var med och skrev en tv-serie för SVT. VÄr manuschef Lars Arrhed kom frÄn teatervÀrlden och hade varit konstnÀrlig ledare för den legendariska Ensembleteatern i Malmö.
Vi var 6 manusförfattare i hans team och han anvÀnde mÄnga metoder som man nog inte sett i författarteam pÄ tv förut." -
VÀlkommen till vÄrt första avsnitt pÄ skriva.online. HÀr kommer vi att berÀtta lite om vilka vi Àr och vad som Àr mÄlet med vÄr podd.
