Afleveringen
-
Enligt tradition avslutar vi poddÄret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen pÄ tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hÄllbarhet pÄ Chalmers.
Vi tar avstamp i de omvÀrldsfaktorer som prÀglat bÄde energiomstÀllningen och samhÀllet i stort under Äret. Med utgÄngspunkt i lÄngvÄgsteori -- dÀr ekonomisk och samhÀllelig utveckling delas upp i flera decennier lÄnga cykler prÀglade av specifika teknologier -- mÄlar Björn upp en bild dÀr de motsÀttningar och oroligheter som prÀglat Äret skulle kunna hÀrledas till att vi Àr pÄ vÀg in i en ny era.
Vi gÄr igenom krisÄret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi gÄr Àven igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen sÄsom kannibalisering, lÄnga tillstÄndsprocesser och kapacitetsbrist i elnÀten.
Som röd trÄd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som bÄde Erik och Björn har lÀst. Boken anvÀnds som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomstÀllningen och öka samhÀllets vÀlstÄnd.
Sist men inte minst, tack för i Är och god jul! -
I dagens avsnitt gÀstas vi av Jennie Sjöstedt frÄn Göteborg Energi NÀt, som bland annat ansvarar för företagets arbete med utformning av elnÀtavgifter och lokal flexibilitet. I avsnittet pratar vi om hur hon och hennes kollegors arbete kan bidra till att Göteborg inom tio Är kan nÄ den nÀstan 50-procentiga ökning i elnÀtkapacitet som man förutspÄr.
Med utgĂ„ngspunkt i företaget nĂ€tutvecklingsplan berĂ€ttar Jennie om hur elektrifieringen av industrin â inte minst pĂ„ Hisingen â och en elektrifierad fordonsflotta skapar behov av ökad kapacitet i elnĂ€tet. FrĂ„n minut 17 i avsnittet fokuserar vi pĂ„ lösningarna, dĂ€r en kombination av utformning av effektavgifter och marknadsbaserad lokal flexibilitet syftar till att fĂ„ ner belastningen under de mest anstrĂ€ngda timmarna i elnĂ€tet. Vi fĂ„r Ă€ven höra om den nyhet som Göteborg Energi gick ut med i förra veckan om att man blivit beviljade flera hundra megawatt i ytterligare kapacitet frĂ„n regionnĂ€tet.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Det senaste Ă„ret har svenska elanvĂ€ndare och producenter fĂ„tt lĂ€ra sig nya ord sĂ„som kvartspriser, obalanskostnader och flödesbaserad kapacitetsberĂ€kning. I poddens 130:e avsnitt gĂ„r vi igenom det turbulenta elmarknadsĂ„ret tillsammans med Morgan Andersson, produktspecialist pĂ„ energiföretaget Alpiq â och med tidigare erfarenhet som chef för krafthandel pĂ„ Bixia.
Vi börjar med att prata om hur vardagen ser ut för en elhandlare 2025. Morgan berĂ€ttar om övergĂ„ngen till kvartspriser som skedde den första oktober i stora delar av Europa och om hur prissĂ€ttning gĂ„r till pĂ„ de olika elmarknadena. Vi pratar om de prognoser som ligger till grund för elhandeln, om hur pass flexibla och priskĂ€nsliga elanvĂ€ndare Ă€r â och huruvida minuspriser pĂ„ el Ă€r hĂ€r för att stanna.
I poddens andra halva, frĂ„n minut 37, pratar vi om en annan frĂ„ga som varit pĂ„ löpsedlarna under Ă„ret, nĂ€mligen obalanskostnader. Morgan berĂ€ttar om de anledningar â inte minst införandet av sĂ„ kallad flödesbaserad kapacitetsberĂ€kning och Svenska kraftnĂ€ts förĂ€ndring av hur balansering och prissĂ€ttning av obalanser gĂ„r till â som har lett till att vi under Ă„ret haft en situation dĂ€r producenter och förbrukare fĂ„tt betala stundtals höga kostnader nĂ€r de prognoser som ligger till grund för budgivning pĂ„ spotmarknaden inte stĂ€mt överens med den el som konsumerats eller producerats.
Avslutningsvis fÄr vi Àven Morgans perspektiv pÄ de viktigaste ÄtgÀrderna för att vi ska fÄ en sÄ bra elmarknad som möjligt. -
I dagens avsnitt gÀstas vi av Thorsten Handler, analytiker pÄ JÀmtkraft ElnÀt. I avsnittet fÄr vi bland annat höra om hur ett elnÀtföretag sÄsom JÀmtkraft nÀrmar sig införandet av en ny prissÀttningsmodell av elnÀtet som i större grad ska spegla anvÀndningen av elnÀtet. Vi vrider och vÀnder pÄ frÄgor sÄsom enkelhet för kunden, rÀttviseaspekter och hur effektavgifter kan skapa incitament för att kunders flexibilitet ska komma till bÀst nytta för elsystemet.
Vi pratar Àven om en av Thorstens hjÀrtefrÄgor: kraftvÀrmens förutsÀttningar. Thorsten beskriver en situation dÀr ökade rÄvarupriser lett till högre kostnad för fjÀrrvÀrme och sÀmre konkurrenskraft i förhÄllande till eluppvÀrmning. Thorsten slÄr ett slag för att ta bort elskatten för kraftvÀrmen. PÄ sÄ sÀtt ges kraftvÀrmen bÀttre förutsÀttningar att vÀxla mellan att anvÀnda el och brÀnslen, vilket har potential att bÄde öka konkurrenskraften för fjÀrrvÀrme och frigöra en stor flexibilitetspotential i elsystemet, menar Thorsten.
I avsnittet hÀnvisas till den rapport frÄn Energimarknadsinspektionen som ligger till grund för införandet av effektavgifter. Den kan du lÀsa hÀr.
Vill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I dagens avsnitt gĂ€stas vi av Lisa Göransson, elsystemforskare pĂ„ Chalmers. I avsnittet pratar vi frĂ€mst om en rapport frĂ„n Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vĂ€gval för Sveriges elsystem â och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra Ă„rets kĂ€rnkraftsutredning.
I avsnittet djupdyker vi Àven i Lisas favoritforskningsfrÄga: variationshantering i elsystem, inte minst i elsystem med stora mÀngder förnybar el. Helt enkelt: vad gör vi nÀr vinden inte blÄser och solen inte skiner?
Rapporten "Tre elsystem som kan möta omstÀllningen av industri- och transportsektorerna" hittar du hÀr. I avsnittet pratar vi om illustrationer om variationshantering frÄn en liknande studie frÄn 2023. De hittar du pÄ sida 21 hÀr.
-
Therése Hindman Persson Àr chefsekonom och stÀllföretrÀdande generaldirektör pÄ Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnÀtverksamhet i Sverige.
I avsnittet fokuserar vi pÄ incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnÀten. Fördelen med ett högre utnyttjande Àr att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnÀten hÄlls nere.
Vi pratar om redskap för att uppnĂ„ detta, sĂ„som rĂ€tt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader dĂ€r elnĂ€tföretag kan köpa flexibilitet under sĂ€rskilt anstrĂ€ngda timmar â och flera andra lösningar som elnĂ€tĂ€gare kan anvĂ€nda i driften av sina elnĂ€t. Och vi frĂ„gar helt enkelt TherĂ©se hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta.
I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar:
ElnĂ€tstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnĂ€ten â Energimarknadsinspektionen, 2020
Reformerad intĂ€ktsram â Lars Bergman med flera, Energiforsk, 2024
IntĂ€ktsregleringen missgynnar elnĂ€t med mycket sol- och vindkraft â Per Everhill, Tekniska Verken, 2025
Inriktning för reglering av elnĂ€tsföretagens intĂ€ktsramar 2028-2031 â Energimarknadsinspektionen, 2025
-
Trots att det kĂ€nns som lĂ€nge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor pĂ„ investeringar i grön teknik â och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna nĂ„gonsin â sĂ„ fortsĂ€tter jordens medeltemperatur att ticka upp.
HÀr gÀstas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som Àgnat nÀstan tjugo Är Ät att forska pÄ klimatomstÀllningen.
Vi tar avstamp i en nulĂ€gesrapport om den globala uppvĂ€rmningen. Daniel berĂ€ttar om de senaste mĂ€tningarna kring global medeltemperatur, han gĂ„r igenom koldbudgetar som Ă„terstĂ„r för att vi ska hĂ„lla oss inom 1,5 eller 2-gradersmĂ„let â och berĂ€ttar om osĂ€kerheten kring klimatkĂ€nsligheten, alltsĂ„ till vilken grad ökade koncentrationer pĂ„verkar den globala uppvĂ€rmningen.
Men framförallt pratar vi om vÀgen mot att kunna klara klimatmÄlen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel gÄr igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste Ären, om olika tekniker för att kunna suga pÄ koldioxid frÄn atmosfÀren, och om flygets, komplicerade, klimatpÄverkan.
Vi fÄr Àven höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar sÄsom Thomas Sterner och Christian Azar, dÀr man rÀknat pÄ samhÀlleliga kostnader för att slÀppa ut koldioxid och metan.
I podden nÀmns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det Àr Daniels frÀmsta forskningsfÀlt och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmÀnhet, dÀr klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fÀlt, bl.a. för att utvÀrdera pÄverkan frÄn styrmedel och teknikutveckling.
-
De senaste Ă„ren har nyheter frĂ„n Hitachi Energy om nya miljardordrar stĂ„tt som spön i backen, och hĂ€romĂ„ret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna â en affĂ€r pĂ„ 147 miljarder kronor med den nederlĂ€ndska stamnĂ€tsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nĂ€stan omĂ€ttbar efterfrĂ„gan pĂ„ företagets lösningar inom högspĂ€nd likström, eller HVDC.
I dagens avsnitt gÀstas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering pÄ Hitachi Energy. I avsnittet fÄr vi dels reda pÄ vad HVDC Àr och pÄ vilket sÀtt energiomstÀllningen och olika lÀnders klimatambitioner driver efterfrÄgan. Magnus berÀttar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i nÄgra av de största kraftledningarna i vÀrlden, bland annat vÀrldens största HVDC-lÀnk frÄn nordvÀstra till östra Kina. Vi dyker Àven ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende pÄ förnybar energi.
Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi Àven rekommendera följande avsnitt:
Sonja Berlijn, Om förutsÀttningarna att öka kapaciteten i befintligt elnÀt med 25% Per Eckemark, Om elnÀtet som ska möjliggöra energiomstÀllningenVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens sĂ€rskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den fĂ€rska elmarknadsutredningen â en rejĂ€l lunta pĂ„ över 800 sidor med ambition att "framtidssĂ€kra elmarknaden". I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen.
Sverige stĂ„r inför en omfattande elektrifiering dĂ€r det rĂ„der ovisshet huruvida marknadsaktörerna sjĂ€lva har förutsĂ€ttningar att sĂ€kerstĂ€lla att elproduktion byggs ut i den takt som behövs â bĂ„de för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande Ă„r.
I avsnittets första del, frĂ„n minut 4, pratar vi om tvĂ„ Ă„tgĂ€rder som utredningen fokuserat pĂ„. Elon berĂ€ttar om för- och nackdelar med sĂ„ kallade Contracts for Difference â eller dubbelriktade differenskontrakt â dĂ€r staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersĂ€ttning. Vi pratar Ă€ven om de Ă„tgĂ€rder som utredningen landat i för att undvika att det uppstĂ„r effektbrist under en planeringshorisont pĂ„ 5-10 Ă„r.
FrÄn och med minut 47 pratar vi om de delar av utredningen som handlar om "kostnadsriktiga" elnÀtavgifter och rollfördelningen mellan elnÀtÀgare pÄ olika nivÄer nÀr det gÀller att hantera kapacitetsbrist. Extra djupt dyker vi kring frÄgan om effektavgifter, dÀr utredningen menar att mÄnga av de effektavgifter som införts pÄ senaste tiden har gjort det under "schabloniserade och utdragna höglastperioder", det vill sÀga Àven under tillfÀllen dÄ det inte rÄder kapacitetsbrist. Detta minskar bl.a. incitamenten för aktörer att bidra med flexibilitet pÄ elmarknaden.
Om du gillar avsnittet med Elon kan vi Àven rekommendera följande avsnitt:
Daniel Kulin, Om EnergiomstÀllningen under 2024 PÀr Holmberg, Om kÀrnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrÄgor)Vill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Det finns det en resurs som sÄvÀl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomstÀllningen: en anslutning till elnÀtet.
I avsnittet gÀstas vi av Sonja Berlijn, direktör pÄ DNV, professor i sÀkra kraftsystem pÄ Universitetet i Oslo och Àven ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnÀt, och en rad elnÀtföretag, forskningsinstitut och tjÀnsteleverantörer deltar DNV och Sonja i MaksGrid, ett projekt med det ambitiösa mÄlet att öka kapaciteten i det befintliga elnÀtet med 25%.
I avsnittet berÀttar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur ÄtgÀrder sÄsom villkorade avtal, nya metoder för att berÀkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en sÄ kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av bÄde produktion och konsumtion till elnÀtet.
Om du gillade avsnittet med Sonja kan vi Àven tipsa om följande, tidigare avsnitt av podden:
Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnÀten Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnÀtVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I poddens 122:a avsnitt gÀstas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av vÀrldens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han Àven vd pÄ företaget, och i avsnittet fÄr vi höra om de senaste tolv Ären i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv.
Om du gillade samtalet med Anders kan vi Àven tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden:
Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Erik Dölerud, Om vÀrldens högsta vindkraftverk av trÀVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Sedan 2015 har Kina stĂ„tt för hela 90% av den globala ökningen av vĂ€xthusgasutslĂ€pp â och man Ă€r idag vĂ€rldens största utslĂ€ppare med rĂ„ge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi Ă€n nĂ„got annat land och kontrollerar stora delar av vĂ€rdekedjan för tekniker sĂ„som solceller, batterier och elbilar. Ska vĂ€rlden nĂ„ sina klimatmĂ„l Ă€r alltsĂ„ utvecklingen i Kina helt central.
För att bena ut energiutvecklingen i Kina gÀstas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter pÄ just Kina. Lauri Àr medgrundare av forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air, samt verksam vid Asia Society Policy Institute. Avsnittet Àr pÄ engelska och spelas in via lÀnk frÄn Helsingfors.
Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi Àven tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:
Per KlevnÀs, Om Europas materialomstÀllning PM Nilsson, Om spÀnningar i energipolitiken, stÀdernas framid och KinaVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I poddens 120:e podden gÀstas vi Äter av Johan Paradis, teknikchef pÄ solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gÀstade Àven avsnitt 37.
I avsnittet pratar vi dels om 40 Ärsjubileumet för Sveriges första elnÀtanslutna solcellsanlÀggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet.
Vi dyker Àven ner i solcellsparkernas vÀrld dÀr Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, lÀget pÄ elmarknaden och flaskhalsar sÄsom ÄtrÄvÀrda elnÀtanslutningar pÄverkar arbetet hos en utvecklare sÄsom Sunna.
Om du gillade avsnittet med Johan kan vi Àven tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:
Daniel Kulin, Om energiomstÀllningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundretVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Enligt tradition avslutar vi Äret med en tillbakablick pÄ de hÀndelser och trender som prÀglat energi- och klimatÄret 2024. Som följeslagare har vi med oss poddbekantingen och tillika vindkraftsmannen Daniel Kulin (som Àven gÀstade avsnitt 3, avsnitt 48 och avsnitt 84 av podden).
Vi tar avstamp pÄ hemmaplan dÀr Daniel gÄr igenom det turbulenta vindkraftsÄret 2024, som bland annat prÀglats av tillstÄndstorka, regeringsbeslut sÄsom nekade tillstÄnd för havsbaserad vindkraft, och ett stort nationellt överskott av el. Daniel ger Àven sitt perspektiv pÄ den nyligen presenterade utredningen Vindkraft i havet - En övergÄng till ett auktionssystem.
Daniel ingjuter framtidstro i den svenska energiomstĂ€llningen trots nyheter om Northvolts rekonstruktion och flertalet instĂ€llda eller uppskjutna industriinvesteringar. Vi pratar Ă€ven om kĂ€rnkraftsutredningen, batteriutveckling i Sverige och i Kina, IEA:s senaste World Energy Outlook â och den globala kapplöpningen kring ny teknik.
Vill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I poddens 118:e avsnitt besöks vi Ă„ter av PM Nilsson, vd pĂ„ Timbro. PM gĂ€stade Ă€ven podden i avsnitt 12 i sin tidigare roll som chef för Dagens industris ledarredaktion. I avsnittet ger han sina perspektiv pĂ„ spĂ€nningar i energipolitiken idag, om kĂ€rnkraft och havsbaserad vindkraft, om stĂ€dernas framtid, klimatpolitik i tider av lĂ„gkonjunktur â och Kina.
Om du gillade samtalet med PM kan vi Àven tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden:
PÀr Holmberg, Om kÀrnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrÄgor) Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundretVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I poddens 117:e avsnitt tittar vi under huven⊠förlĂ„t, in i batterisystemet pĂ„ en elbil. Som gĂ€st har vi med oss Björn Fridholm, teknisk expert för BMS-system â alltsĂ„ batterstyrsystem eller battery management system â pĂ„ Volvo Cars. Björn skrev Ă€ven sin avhandling pĂ„ Ă€mnet pĂ„ Chalmers.
Vi stÀller bland annat frÄgan: hur fungerar egentligen kalkylerna som gÄr in i rÀckviddsmÀtaren - och vad Àr det som gör att den fladdrar lÀngs vÀgen pÄ en resa? Vi fÄr en överblick av batteriets roll i en elbil, hur det fungerar, och de olika avvÀganden som gÄr in i designprocessen.
Extra djupt dyker vi i det, faktiskt, relativt svÄra problemet att avgöra till vilken grad ett batteri Àr laddat och hur Björn och hans kollegor jobbar med att hantera degraderingen av batteriet. Avslutningsvis jÀmför vi Àven med hur utmaningarna skiljer sig för stationÀra batterier pÄ elnÀtet och pratar om Volvo Cars satsningar inom vehicle to grid.
Om du gillade samtalet med Björn kan vi Àven tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden:
Patrik Johansson, Om fyra Är av batteriutveckling HÄkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrinVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
I höst har det varit högsÀsong för nÀtutvecklingsplaner hos elnÀtföretagen runt omkring i landet. En nÀtutvecklingsplan ska enligt ellagen tas fram vartannat Är av respektive företag och beskriva hur nÀtet vÀntas utvecklas under kommande tioÄrsperiod.
I avsnittet sitter vi ner med Christian Roos, ansvarig för nyanslutningar pÄ E.ON. Christian, med utgÄngspunkt i just E.ON:s nÀtutvecklingsplan, berÀttar om ett nulÀge med mer nyanslutningsÀrenden Àn nÄgonsin. Vi fÄr höra om hur E.ON arbetar för att bereda och analysera och ge besked om dessa Àrenden.
Vi blickar Àven framÄt och resonerar kring hur olika redskap sÄsom flexibilitetsmarknader, villkorade avtal, nya kraftledningar, nÀttariffer och energigemenskaper kan bidra till en lyckad elektrifiering av samhÀllet.
Om du gillar avsnittet med Christian kan vi Àven tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnÀten Niklas BÀcker, Om boomen kring storskaliga batterier elnÀtetVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Den 12 augusti presenterades resultaten frÄn utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kÀrnkraft. Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén Äterfanns en prisgaranti pÄ 80 öre per kWh för kÀrnkrafts-elen, subventionerade statliga lÄn samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare Àn förutsatt.
I avsnittet pratar vi om slutsatserna frÄn utredningen med PÀr Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för nÀringslivsforskning. (PÀr Àr Àven disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) PÀr var inblandad i kÀrnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, dÀr han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad Àr teknikneutral.
Avslutningsvis berÀttar PÀr om en rapport han jobbat med i nÀrtid om det sÄ kallade öka-minska-spelet, en arbitragestrategi som aktörer pÄ elmarknaden kan anvÀnda för att öka intÀkter frÄn sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi fÄr Àven PÀrs perspektiv pÄ flera aktuella elmarknadsfrÄgor sÄsom flödesbaserad kapacitetsberÀkning, kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstÄnd i somras.
Om du gillar avsnittet med PÀr kan vi Àven rekommendera följande avsnitt:
John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnÀtVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Lyssnar man pÄ Johanna Lakso, vd pÄ intresseorganisationen Power Circle, kan vÀrmepumpar, batterier, elbilsladdare och andra flexibla resurser mycket vÀl erbjuda tiotals gigawatt flexibilitet till det svenska elsystemet, redan till 2030. (Det kan jÀmföras med en elförbrukning pÄ cirka 25 gigawatt under topplasttimmen.)
I det hÀr avsnittet berÀttar Johanna framförallt om vilka nyttor dessa resurser kan skapa i de lokala elnÀten. Vi pratar Àven om pÄ vilket sÀtt lokala elnÀtföretag kan nyttja den hÀr flexibiliteten redan idag, vilka lÀrdomar det finns frÄn piloter med lokala flexibilitetsmarknader, och vad vi kan vÀnta oss frÄn lagstiftningen framöver.
Om du gillar avsnittet med Johanna kan vi Àven rekommendera följande avsnitt:
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnÀtenVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
-
Avsnittet gÀstas av poddbekantingen Patrik Johansson. Patrik Àr batteriforskare och tillika professor pÄ Chalmers och gÀstade Àven podden för fyra Är sedan.
I avsnittet Ă„terbesöker vi nĂ„gra av de teman vi pratade om dĂ„, bland annat till vilken grad batterier har förbĂ€ttrats och gĂ„tt ner i pris. Vi fĂ„r en uppdatering kring hur det har gĂ„tt med de batterikemier som Patrik lyfte fram som extra lovande förra gĂ„ngen, till exempel natriumjon- och fastfasbatterier â och dyker lite extra i batterikemin litiumjĂ€rnfosfat som pĂ„ grund av fallande priser tar andelar i allt fler applikationer.
Om du gillar avsnittet med Patrik kan vi Àven rekommendera följande avsnitt:
Kristina Edström, Om vÀgen mot mer energitÀta och kostnadseffektiva batterier Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivÄerVill du föreslÄ en gÀst till ett framtida avsnitt? Har du förslag pÄ hur vi kan göra podden bÀttre? Fyll jÀttegÀrna i vÄrt feedback-formulÀr.
- Laat meer zien
