Afleveringen
-
Han bytte stetoskopet mot skrivmaskinen. Sedan dess har det blivit i runda slängar 40 böcker. Men varifrån kommer PC Jersilds lite kyliga blick på samtiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sina böcker utforskar han människan, tekniken, medicinen och etiken. PC Jersild, som på sextiotalet lämnade läkaryrket och valde att bli författare på heltid, har skrivit flera svenska moderna klassiker. Han har också varit kolumnist och debattör, och suttit som sakkunnig i SMER - Statens medicinsketiska råd.
Som författare hemfaller han ofta åt satiren som grepp, tonen är osentimental och uppfattas av vissa som kylig. Karaktärer i romaner som Grisjakten (1968) och Babels hus (1978) är kuggar i ett gigantiskt maskineri av byråkrati och effektiviseringar. Att hålla distans mellan sig själv och känslorna lärde han sig redan som ung – varför då?
”Pappa dog knall fall, lite oförtjänt”Likt 10-årige Reine i klassikern ”Barnens ö" (1976) slog PC Jersild som pojke vakt om sin egen självständighet, och ville helst inte ens börja skolan. Uppväxten i Norra Ängby väster om Stockholm var påver, och i familjen fanns en konflikt mellan den djupt religiösa fadern och modern. Men där fanns också en äldre bror som var sjuk i lungtuberkulos. I den unge PC Jersild utvecklades en stark dödsångest, som med tiden har bytts ut mot en filosofisk och politisk övertygelse. Att var och en ska ha rätt att bestämma över sitt eget livs slut – att dödshjälp ska bli lagligt i Sverige.
Hör PC Jersild om att vara hopplöst förälskad i en ung Barbro Lindgren, om att tidigt genomskåda idén om himlen och helvetet och om att vara skeptisk till det översvallande och manipulativa.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hör en av landets främsta barnpsykologer om pekpinnar och skärmtid, om diagnosinflation och prestationshets och om att ge Sverige underbetyg i att inkludera papporna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon avskyr pekpinnar, och understryker ofta barnens unika förutsättningar och förmågor. Att vi, som vuxna, har ett ansvar att anpassa oss efter dem, inte tvärtom.
Malin Bergström är barnpsykologen och forskaren som ägnat mycket tid åt att studera barn med skilda föräldrar, och som kunnat visa att växelvis boende inte måste påverka barn negativt. Att den avgörande faktorn istället är att relationen med båda föräldrarna förblir intakt, och att de kan kommunicera med och stötta varandra.
Lugnande besked för alla de som separerat – men hennes vurm för pappors betydelse i ett barns liv har också väckt ont blod i vissa politiska kretsar. Hur blev Malin Bergström, som hon kallar det, en ”rabiat pappa-kramare”?
”Utan pappas stöd hade det varit förödande”2020 drev hon igenom SVT-serien ”Våra barns hemliga liv”, där förskolebarn följdes av kameror och på egen hand tvingades lösa svåra sociala situationer. Ett banbrytande format, som av vissa kritiker kallades oetiskt och som ett ”Expedition Robinson” för barn. Hur kändes kritiken? Och varifrån kommer Malin Bergströms fascinerade blick på barnet, och hennes övertygelse om att vi som vuxna underskattar deras förmåga och kapacitet?
Kanske finns svaret i hennes bakgrund, och hur hon som barn fick hantera sin mammas ilska och anklagelser. Minnet av att, redan som femåring, känna: Jag har rätt, och du har fel.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hon ärvde sin pappas stränghet, och som mångårig mediechef drevs hon av önskan att vara med och bygga samhället. Hur ser journalisten Christina Jutterström, 83, på sin insats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Få människor har haft så stort inflytande på det svenska medielandskapet som Christina Jutterström. Hon blev tidigt den första kvinnliga politiska reportern på Sveriges radio, och inledde sedan en lång karriär på de högsta chefsposterna. På Ekot, på Dagens Nyheter, på Expressen och på Sveriges television. Som både kvinna och journalist har hon brutit mängder av ny mark.
Men det har också funnits kritik mot hennes stränga ledarstil. Och det dryga året som chefredaktör på Expressen på 90-talet, som slutade med en uppsägning, ska hon i efterhand kalla sitt livs misslyckande.
”Jag sörjde å min mammas vägnar”I barndomshemmet i Uppsala var det pappa Gösta, kriminalkommissarie, som höll i taktpinnen. Han var uppmuntrande men sträng och dominant, och placerade tidigt ett ”duktighets-ok” på den unga Christinas axlar. Mamma Siri fick nöja sig med en tillvaro som hemmafru, trots önskan om ett arbetsliv. Kanske var det därför som Christina så helhjärtat kastade sig in i karriären. Även när en stark och intensiv barnlängtan trängde sig på.
Hör Christina Jutterström om självkänsla och självförtroende, om att våga och vilja men inte riktigt kunna lyssna, och om att möta ålderdomen utan sin livspartner – journalisten Ingemar Odlander.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
I decennier har han tagit strid i frågan om adoptioner, om gulinghumor, om ras och rasism. Ibland har historien gett honom rätt. Men varifrån kommer vreden, Tobias Hübinette?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hans avhandling 2005 blev en av de mest nedladdade någonsin. ”Comforting an orphaned nation” – banbrytande forskning om det nationella trauma som Tobias Hübinette kallar Sydkoreas enorma adoptionsverksamhet.
Han skrev indignerade texter där han gav sig på sina egna forskarkollegor, och kritiserade den ”kolonialt färgade människohandel” som han såg som systematisk. För det blev han både isolerad och stigmatiserad. Idag, nästan två decennier senare, har vinden vänt. I Sverige, såsom i flera andra länder, pågår statliga utredningar om oegentligheter i adoptionerna.
Hur känns det att ha fått rätt?
”Jag minns att jag slog sönder saker”Som barn adopteras han från Sydkorea till Motala, och möter där tidigt rasism och förlöjligande för sitt asiatiska utseende. En ilska väcks i honom, och en känslighet för orättvisa. Som ung engagerar han sig inom den autonoma vänstern, kartlägger och förföljer nazister och drar på sig flera domar. Hur ser han på de våldsamma metoderna han använde som ung, och hur går det ihop med hans akademiska bana? Varifrån kommer den där vreden som finns i honom, den där filosofin om att vissa ägg måste knäckas för att omeletten ska lagas?
Och varför tycker Tobias Hübinette att vi borde återuppväcka ordet ”ras” i det svenska språket?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
I den nya boken De hemliga breven läggs hans far Jan Myrdals föga smickrande korrespondens med föräldrarna ut till allmän beskådan. Vad fick sonen Janken Myrdal att ta steget ut i rampljuset?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
“Vi ska ha en unge den 29 oktober. Ungen var inget misstag, den var bara realiserandet av det jag alltid sagt: skaffa så många ungar så fort som möjligt, bli någorlunda jämnårig och fort bli kvitt dom.”
Så skrev Jan Myrdal, författare och tung vänsterprofil, i ett brev till sin mamma Alva Myrdal 1949. Ungen han pratar om ska få namnet Janken, och bara två år senare ska pappa Jan lämna familjen. Han har blivit förälskad i en annan kvinna, och familjen får klara sig utan ekonomiskt stöd.
Janken, som länge skytt den berömmelse som omgärdat hans familj, väljer sin egen bana. Han förkovrar sig i arkiven, disputerar inom ekonomihistoria och ska med tiden lägga grunden för ett helt nytt forskningsfält; agrarhistoria. Blicken på den vanliga människan genom historien genomsyrar hans gärning. Men nu kliver han ut i den mediala offentlighet som han så länge undvikit.
”Det får mig att tänka – vem är jag då?”I boken ”De hemliga breven” (2023) sammanställs tidigare opublicerade brev mellan Jan Myrdal och hans föräldrar Gunnar och Alva Myrdal – nyckelfigurerna bakom det stora svenska välfärdsprojektet på 1900-talet. Och här framträder en ny bild av paret Myrdal än den som Jan ger i sin självbiografiska barndomsskildring från 80-talet; om paret Myrdal som kall, förljugen och despotisk.
Janken Myrdal har skrivit efterordet i boken. Det var också han som förvaltat breven, mot sin avlidne fars vilja. Hur ser han på den bild av Jan som träder fram i arkiven, den man som han aldrig fick kalla sin ”pappa”? Hur ser han på sitt sociala arv – och på sitt eget faderskap?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hon har på nära håll följt prostituerade i Teheran, jagade exiljournalister i Kurdistan och svekfulla Tindermän. Hur ser Nahid Persson Sarvestani på att balansera mellan journalist, aktivist och vän?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon har gjort 17 dokumentärfilmer, och ofta med kameralinsen vänd mot sitt första hemland Iran. Alltid med en kritisk udd mot den islamiska regimen; i filmerna ”Drottningen och jag”, ”Min stulna revolution”, och det nyligen utkomna spiondramat ”Son of the Mullah”.
Nahid Persson Sarvestani besitter en unik förmåga att komma nära de hon porträtterar. Ett grepp som vunnit priser och hyllats men också stundtals väckt kritik. Efter genombrottet ”Prostitution bakom slöjan” 2004 fick hon själv gripa in och hjälpa en av kvinnorna i filmen att lämna Iran. Och när hon 2018 avslöjar sin egen pojkväns dubbelspel i ”Anders, jag och hans 23 andra kvinnor” kom kritik från huvudpersonen själv, som menar att han hängts ut och nu ångrar sin medverkan.
Hur ser Nahid Persson Sarvestani själv på sin egen roll, och den makt hon besitter med kameran i hand?
"Om inte jag vågar så händer ingenting”Som tonåring engagerar hon sig i en kommunistisk grupp, och är med och störtar shahen 1979. Men när mullorna tar över makten inleds en utrensning av Irans vänsterfolk, och Nahid tvingas gå under jord. Nådastöten kommer när hennes lillebror, Rostam, avrättas i fängelset. Nahid tvingas på flykt. Känslan av skuld förföljde henne i många år – att Rostam dödades i hennes ställe.
Idag har hon försonats med sitt förflutna. Och hoppet om att en dag få återvända till Iran lever än. Vad driver Nahid Persson Sarvestani att fortsätta berätta om det land hon lämnade för fyrtio år sedan? Och hur ser hon på framtiden – kommer regimen en dag att falla?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hans föräldrar överlevde förintelsen, men pappa svaldes av skuggorna. Hur hittade Göran Rosenberg, journalist och författare, sin egen kompass i världens mest inflammerade konflikt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Augustprisvinnaren ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” från 2012 följer han sin pappa Davids fotspår, från ghettot i polska Łódź via koncentrationsläger, slavfabriker och, slutligen, tågstationen i Södertälje. I boken konfronteras Göran Rosenberg med sin egen historia, och sitt arv – en ständig medvetenhet om existensens skörhet.
Ändå har han sedan ung ålder vågat sticka ut hakan i frågan om Israel/Palestina, positionerat sig på ett sätt som förargat familjemedlemmar och vänner. Går det att hålla huvudet kallt i den nu åter uppblossade konflikten? Trots att Hamas dåd den 7 oktober ”stack en kniv i den judiska själen?”
”Folk har nog varit rädda för mig”Han har skrivit flera böcker, essäer och otaliga krönikor; varit USA-korrespondent för TV2, och programledare för SVT-programmet Magasinet. 1990 startade han tidskriften Moderna Tider med Jan Stenbeck som ägare – och anklagades från vänsterhåll för att ha sålt ut åt storkapitalet.
I sin journalistik vill Göran Rosenberg inte lämna något åt slumpen, och garderar sig noga för mothugg. Han har höga krav på sig själv och på andra, och kan bli arg när saker inte går som det var tänkt. Kan det bli tröttsamt att vara så sträng mot sig själv?
Och vad gör man när ens tankar inte längre efterfrågas som tidigare?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
11 år gammal tittade hon sig i spegeln och insåg att ingen i världen kunde hjälpa henne. Bara hon. Nu vill rapparen Fatima Jelassi, 25, ge andra unga det hon själv hade behövt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon kallar sig hellre konstnär än rappare. Hennes starka, självutlämnande texter får kulturjournalister att gråta, och har öppnat dörrar in i finkulturens rum. Låtarna är som berättelser, små vykort från ett maskrosbarns uppväxt i Farsta, och i pappans hemland Tunisien.
Hon har utsetts till framtidens artist på P3 Guld, och nu senast nominerats till Årets textförfattare av Musikförläggarna. Men för Fatima Jelassi är hyllningarna och recensionerna inte så viktiga. Om hon gjort något bra, så vet hon det.
Varifrån kommer den starka självkänslan?
”Jag är inte klar med mitt trauma”2019 placerar hon sig på kartan i hiphopsverige med ep:n Port 43. En musikalisk berättelse som tar lyssnaren till hennes port. På debutalbumet ”Dom har bara gett mig ett namn” från 2023 får vi följa med hela vägen hem. Till en blodig hallmatta, till oron för en mamma och till ensamheten som uppstår när ingen i vuxenvärlden verkar bry sig.
Som artist vill hon sprida ljus i mörkret – och inspirera andra maskrosbarn att inte känna sig lika ensamma. Samtidigt tampas hon fortfarande med sina demoner, och är inte klar med sitt eget trauma. Hur funkar den balansen?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Han gick från fattigdom till snuskig rikedom. Men har debattören och influencern Jan Emanuel förlåtit sig själv för sitt våldsamma förflutna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I snart ett kvartssekel har han varit en levande löpsedelsfest. Han är Robinson-vinnaren, debattören, influencern, S-politikern och välfärdsentreprenören som alltid lyckas ”kittla hatarnas mest erogena zoner” – med sina explosiva uttalanden om feminismen och miljörörelsen, och med poserandet med parkeringsböter och lyxbilar.
Men en del av Jan Emanuels cv har alltid mötts med skepsis. Behandlingsmetoden för unga kriminella, som han utvecklade som tjugofemåring och sålde för en kvarts miljard till Storbritannien. Bilden har ofta varit att han tjänat sin rikedom på skattebetalarnas bekostnad. Hur har det känts att beskrivas så?
”Jag var en skitmänniska”Som ung i Uppsalaförorten Gottsunda introducerades han tidigt till våldets lag. Det gällde att slå eller bli slagen, och en kriminell bana följde. Idag ser Jan Emanuel på sitt unga jag som en ”parasit”, en tärande kraft på samhället, och har skrivit en självbiografi för att göra bot och bättring.
Men har han försonats med sin destruktiva bakgrund, och de han har skadat? Varför flyr han så gärna till de stora, breda utfästelserna om människans natur på raka frågor om sig själv? Och varför vågar han - i den här intervjun - äntligen sänka garden?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hon är stridbar och drivs av engagemanget trots att uppgivenheten ibland gör sig påmind. Vad måste Sverige göra för att stävja våldsvågen, åklagare Lisa dos Santos?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Våren 2021 får hon ett samtal från chefen från RIO, riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. "Lägg ut telefonen ur rummet”, säger hon.
Lisa dos Santos, som i åtta månader arbetat med förundersökningen mot tre misstänkta gärningsmän i det uppmärksammade mordet på Årstabron i Stockholm, ska invigas i en internationell FBI-insats. Hon ska få tusentals chattmeddelanden, som visar exakt hur mordplanerna gått till, vem som smed dem och vem som sköt. Fallet ska bli de första fällande domarna i världen efter insatsen Trojan Shield.
Några år har gått sedan dess, och i Stockholm har våldsvågen eskalerat ytterligare. Hur ska Sverige komma till rätta med situationen? Och varför räcker det inte att döma så många det bara går?
”Gjort en omvänd klassresa”Hon växer upp i Falsterbo, dotter till en leksakshandlare som ville ha saker på sitt sätt, och en mamma med en famn och ork för sex barn. Skrivandet blir hennes första passion, och 25 år gammal debuterar hon som barnboksförfattare. Men ödet ville annorlunda för Lisa dos Santos, som bytt idyllen i Skåne mot Flemingsbergs betong.
Det var 14 år sedan. Hur länge kommer hon orka stå där i rättssalen och se ungdomar och barn dömas for mord – på andra ungdomar och barn?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hans filmer har hyllats och kultförklarats, men själv har regissören och manusförfattaren Lukas Moodysson aldrig sökt etablissemangets gunst. Varför inte?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sin senaste film, ”Tillsammans 99”, låter han karaktärerna från kollektivkomedin Tillsammans (2000) återse varandra 24 år senare. Idén lockade Lukas Moodysson, 54, som själv är i en särskild fas i livet. En fas där allt skulle kunna omprövas. Eller inte.
1998 debuterade han med tonårsskildringen Fucking Åmål, som rev ner hyllningar och kammade hem flera tunga priser. Som svar klev Lukas Moodysson upp på scenen iklädd kaninöron och ägnade sitt tacktal åt ”några personliga vendettor”. En strulig och bångstyrig röst i filmsverige som alltid gått sin egen väg. Hur kommer det sig?
”Jag orkar inte vara i mörkret för länge”I flera av hans filmer är det ungdomens blick på en oförstående, ibland rovdjurslik, vuxenvärld som står i fokus. Och även de mest plågade och felande karaktärerna behandlas med omsorg och kärlek. Varifrån kommer den förlåtande blicken på människan? Och varför ligger humorn alltid så nära till hands för honom, även i de mörkaste av historier?
Hör Söndagsintervjun med Lukas Moodysson om att vara punk men kanske inte riktigt så punk, om passionen for nose work, och om att drabbas av skriv-, och livskramp och lyckas ta sig ur den.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Han är mångsysslare av rang, men alltid trollkarl i själ och hjärta. Men varför väcktes längtan till magin för den unge Carl-Einar Häckner?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
12 år gammal blev han den yngste medlemmen någonsin i Göteborgs magiska klubb, och några år senare slog han igenom med dunder och brak efter ett uppmärksammat kondomtrick på SVT. Sedan dess har Carl-Einar Häckner – trollerikonstnär, varietéartist, sångare och komiker – trollbundit sin publik i tv och på scener över hela Sverige, men också utomlands.
Ändå har det funnits stunder då han bara velat slå sönder alltihop. Då magin förlorat sin... magi. Vad beror det på? Och hur hittar man den igen?
”Man kan inte bara fly till scenen”Det var när farmor trollade fram en kapsyl bakom örat som passionen för trolleriet väcktes i den unge Carl-Einar Häckner, eller Charlie, som han länge kallade sig själv. Men i den här Söndagsintervjun grubblas det kring om det inte finns en till anledning.
Om inte behovet av sagan och magin också väcktes i barnets längtan till sin pappa, och i sorgen över en syster som aldrig riktigt fick chansen att leva.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Efter genombrottet i På Spåret 2018 har karriären gått spikrakt uppåt. Men hos sångerskan och låtskrivaren Sarah Klang dröjer sig tanken kvar tänk om all framgång bara är ett utstuderat skämt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kritikern Jan Gradvall beskrev hennes album ”Love in the Milky way” som det bästa svenska debutalbumet – någonsin. Hennes röst har kallats “knäckande” och hennes texter som skrivna av en livserfaren 75-åring. Det har kort sagt östs beröm över Sarah Klang, som i höst släpper sitt fjärde album.
Och den här gången har hon lagt tjugoåringens grubblerier och krossade hjärtan på hyllan. Nu står moderskapet i centrum. Och blicken är riktad framåt.
”De som skulle vara lyckliga var inte det”Barndomen var kärleksfull men kringflackande. Som ung slets hon ofta upp med rötterna och lärde sig att läsa rum och bli omtyckt, men kanske inte så uppmärksam på sig själv. Och i huvudet river katastroftankarna. Men ändå har hon nog aldrig varit “the saddest girl in Sweden”.
Hör Sarah Klang i Söndagsintervjun om att hitta sin inre eld på en musiktävling i Eskilstuna, om att vara killtokig och om att lära sig hur personlig man kan vara på instagram.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
För utsålda hus har hon skämtat om rasism, om sin sexualitet och om sin kristna bakgrund. Men en kamp har varit svårare att prata om än någon annan det livslånga kriget mot sockret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur kan begäret av en bulle bli så starkt att det slår ut allt annat, att det blir som ett avgrundsdjupt hål?
För komikern Marika Carlsson, som utnämnts till Sveriges roligaste kvinna två gånger, programlett Melodifestivalen och gjort flera hyllade standup-turnéer är det en central fråga som hon länge inte vågade röra vid. Det har funnits för mycket skam där. Vad beror hennes oförmåga att hantera mat och sockret på? Vad har hon försökt bedöva med maten under alla dessa år?
Och går det att skämta om det, utan att skämta bort det?
”Skicka tillbaks mig, ingen vill ha mig här”Knappa året gammal hittas hon svårt undernärd och en hårsmån från döden i ett dike i norra Etiopien, mitt under pågående svältkatastrof som skördar hundratusentals liv. Långsamt återvänder den lilla Marikas liv i den svenska biståndsarbetaren Ernas varma famn. Men adoptionen till Sverige blir lika livsavgörande som den blir krävande - mötet med de vita klasskamraterna, mellanförskapet och den både trygga och stränga gemenskapen i pingstkyrkan.
Hör komikern Marika Carlsson i Söndagsintervjun om att en gång för alla bestämma sig för var hon hör hemma, om att hitta kärleken i London men sedan försöka glömma den i tjugo år, och om att acceptera sitt eget inre mörker.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
I Sameh Egyptsons doktorsavhandling anklagas han för att vara Muslimska brödraskapets hemliga språkrör i Sverige. Hur svarar Mahmoud Khalfi på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Avhandlingen ”Global politisk islam?” blev våren 2023 veritabelt sprängmedel i den svenska debatten. I den över 700 sidor långa boken säger sig Sameh Egyptson, som i 20 år kartlagt Islamiska förbundet och dess dotterorganisationer, veta att den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet finns i Sverige. Och att dess anhängare verkar i det fördolda, med svenska politikers goda minne.
Mahmoud Khalfi, imam och direktör vid Stockholms stora moské på Södermalm, nämns över 30 gånger i boken. Själv hävdar han att han aldrig försökt gömma sina åsikter, och sin syn på Muslimska brödraskapet som en inspiration, en ”gyllene medelväg”.
Men vilken plats har egentligen politisk islam i ett svenskt, sekulärt samhälle?
”Jag kämpar från vaggan till graven”Mahmoud Khalfi föds på en gård på den fattiga tunisiska landsbygden i mitten av femtiotalet. Att få chansen att utbilda sig är på intet sätt självklart, och för sexårige Mahmoud är det slumpen - och ett par för små skor - som avgör hela hans framtid. Eller är det ödet?
Hör Mahmoud Khalfi i Söndagsintervjun om flykten från diktaturens Tunisien med ett hemmasnickrat pass, om att motta både hat och kärlek som imam i Sverige, och om varför en brinnande koran kan göra så ont.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
I höst både manus- och regidebuterar han med långfilmen "En dag och en halv". Men hos Fares Fares anas ingen nervositet. Varifrån kommer hans tilltro till sin egen förmåga?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt millennieskiftet var det inte ovanligt att folk skrek "Jalla Jalla!" efter honom på stan. Lillebror Josefs kulturkrockskomedi som gjorde Fares Fares till den frihetstörstande Roro med hela svenska folket, och som fick honom att kallas lika betydelsefull för integrationen som Zlatan.
Idag är han en av Sveriges mest framstående skådespelare på den internationella scenen, med filmer som Safe House och Zero Dark Thirty, och tv-serier som Westworld och Chernobyl på meritlistan. De senaste åren har han spelat huvudroller på arabiska i vännen Tarik Salehs hyllade filmer, The Nile Hilton Incident och Boy from heaven.
Nu tar han för första gången steget bakom kameran. Ändå finns inga premiärnerver. Varför inte?
"Livet sattes hela tiden på paus"Sommaren 1987 flydde familjen Fares Sverige från krigets Libanon, efter att redan fyra gånger nekats uppehållstillstånd och utvisats. 14 år gammal blir Fares Fares nya projekt att bli svensk, så fort som möjligt. Lära sig språket och förstå den nya ungdomskulturen i ett Örebro där Depeche Mode och U2 är det enda som gäller.
Ändå har han aldrig tvivlat på sig själv och sin förmåga. Och aldrig ångrat valet att vaska skolan, och låta sig slukas av teatern.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Mitt under sitt stora genombrott födde skådespelaren Sanna Sundqvist en son med Downs syndrom. Idag önskar hon att hon kunde resa tillbaka i tiden och viska till sig själv: "Allt kommer att bli bra".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Har du sett att han har vissa utmärkande drag?"
Frågan ställs av en läkare på BB vintern 2019. På Sanna Sundqvists bröst ligger Vide, hennes andra son. Med lite kortare ben än vanligt, en lite mjukare kropp och en tunga som gärna sträcker sig utanför munnen. För Sanna kommer beskedet som en chock, och kroppen blir tung som bly. För hennes inre fladdrar bilder som hon inte kan placera, bilder på vuxna män med Downs syndrom, främlingar för henne.
I rädslan finns också en skam, och en sorg över en kärlek och en kontakt som aldrig ska uppstå. Men så händer något, som får allt att vända.
"Det finns en frihet i att klä av sig"Hon har uppmärksammats för sitt stora fysiska register och förmågan att använda och förvrida kroppen för komisk effekt. 2019 nomineras hon till en Guldbagge för rollen som Niki i dramakomedin Ring Mamma, och 2022 utnämns hon till årets bästa kvinnliga komiker. Trots att hon tampas med självkänslan, vet hon att hon kan om hon bara släpper taget. Och att det, i den nakna och utlämnade kroppen, finns en frihet.
Hör Sanna Sundqvist i Söndagsintervjun om rädsla och sorg som byts till gränslös kärlek, och om vad som händer när det plötsligt säger "pang".
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Fanny Hedenmo
Kontakt: [email protected]
-
Hon skriver för att bli fri, och känner sig som en "usel människa" när hon inte når sitt eget språk. Men finns det någon gräns för hur mycket Agneta Pleijel kan utlämna sig själv och andra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hennes liv kan delas in i två akter. En första akt där Agneta Pleijel, dramatiker och dåvarande kulturchef på Aftonbladet, mest fanns till för andra. Anpassade sig efter omgivningens krav, accepterade kvinnans lott.
Och en andra akt, där hon vågar ta plats och göra det hon själv allra helst vill. Som hon uttrycker det: Skriva. Vara fri. Få orgasmer.
Sedan debuten med diktsamlingen "Änglar, dvärgar" 1981 har hon skrivit ett dussintal böcker, vunnit många priser och utmärkelser. I höst kommer den tredje och sista delen i en självbiografisk romansvit, boken "Sniglar och Snö". Idag är hon 83 år, men har den där andra akten verkligen inträtt än? När blir man egentligen klar?
"Hon sa: Jag duger inte ens till att föda pojkar"Hon växte upp i ett hem med två föräldrar som talade olika språk. Pappa var matematiker, lugn och trygg; mamma konstnärssjäl, lynnig och känslostyrd. Sedan dess har klyftor mellan människor gäckat Agneta, relationer som skakar och brister. Som ung förstod hon att modern bar på drömmar som aldrig infriats, och att skulden för det delvis fallit på henne som dotter.
Hör Agneta Pleijel i Söndagsintervjun om att skriva för att förstå, om att sluta vara andra till lags, och om vad som får henne att hela tiden sätta en spegel mot sig själv och sina närstående.
Programledare: Martin Wicklin.
Producent: Fanny Hedenmo.
Kontakt: [email protected]
-
Jonas Wahlström tycks alltid ha en orm i väskan. Går det överhuvudtaget att skilja honom från djuren?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han var ett sladdbarn i storstan som hellre sprang i djurparken än gick i skolan. Och där blev han kvar hela livet, efter grundandet av det egna Skansenakvariet 1978. Var det tillfälligheternas lycka, eller har vägen alltid varit utstakad för den självständige pojken med det kolossala djurintresset?
I decennier har Jonas varit en folkkär djurexpert med en självklar underhållningsådra och vänligt grepp om både publik och programledare. Själv menar han att han inte har sökt rampljuset, men välkomnat varje tillfälle att lyfta fram djuren.
"Förr eller senare kommer någon att vilja sänka dig"Han är ständigt aktuell, ibland kontroversiell och på senare tid allt mer granskad och ifrågasatt. Han tycks alltid landa på fötterna, men i spåren av krokodilattacken 2019 och kungskobrarymningen 2022 har Skansenakvariets grundare fått anledning att skapa en egen strategi för att hantera medier. På sätt och vis känner han att vinden har vänt vad gäller hans popularitet hos journalister. Men han är ändå fast besluten att fortsätta vara lika tillgänglig som alltid.
Hör Jonas Wahlström i Söndagsintervjun om en unik uppväxt, vägen till hans livsverk och hur han hanterat de senare årens dramatik på akvariet.
Programledare: Martin Wicklin.
Producent: Anna Johannessen
Kontakt: [email protected]
-
Han har släppt en skiva om året i 30 år, och är nästan tiofaldigt utgiven poet. Men Luleåsonen Mattias Alkberg ser sig fortfarande som en underdog. Varför då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Grammisgalan 2010 nominerade indierockbandet The Bear Quartet i kategorin Årets manliga pop fick de ett ilsket brev tillbaka, signerat frontmannen Mattias Alkberg, som tackade nej till nomineringen.
"Vi vill inte ha med Er att göra. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet".
Och så har det ofta varit med Mattias Alkberg. Iallafall den offentliga bilden. Han anpassar sig inte, ställer sig aldrig in. Han gör som han vill och står gärna vid sidan av, retas och skapar dålig stämning. Men är det verkligen hela bilden?
"Jag kan inte gå runt och tänka att jag betyder något"I över 30 år har han ständigt producerat ny musik, som soloartist eller med bandet Mattias Alkberg BD. Men trots att kritiker älskar honom har den stora kommersiella succén uteblivit, och pengar är ett ständigt huvudbry. Ett faktum som, visar det sig, döljer både smärta – och skam.
Självkänslan och att stå i vägen för sig själv blir ett tema i den här Söndagsintervjun, som börjar på Norrbottensteatern i Luleå, där han i sommar spelar Barbro Lindgrens Loranga. Men också att välja humor över ilska, och att sväva mellan liv och död – och ta sig tillbaka.
Programledare: Martin Wicklin.
Producent: Fanny Hedenmo.
Kontakt: [email protected]
- Laat meer zien
