Afleveringen
-
I december 2012 skakas Göteborg av oroligheter utanför flera skolor. Bakgrunden Àr ett anonymt konto pÄ bildappen Instagram som uppmanar andra att sprida elaka rykten. Hundratals unga, frÀmst tjejer hÀngs ut med bÄde namn och bild.
Kontot hinner fĂ„ över 8.000 följare innan det efter knappa tvĂ„ dygn gĂ„r upp i rök. Ilskan Ă€r stor och mĂ„nga hamnar i klĂ€m nĂ€r jakten efter de skyldiga sĂ€tter igĂ„ng. Det hela urartar nĂ€r mĂ€ngder av ungdomar samlas för att hĂ€mnas. BrĂ„ken som kom att kallas âInstagram-upploppenâ vĂ€cker stor uppmĂ€rksamhet Ă€ven utanför Sveriges grĂ€nser.
TvÄ tonÄrsflickor Ätalas och döms för grovt förtal. De döms ocksÄ att betala sammanlagt nÀrmare 600.000 kronor i skadestÄnd till de drabbade.
Medverkande:
Ebba, brottsoffer
Arash Raoufi, mÄlsÀgarbitrÀde
Toni Rojnic, felaktigt utpekad
Urban BÀverÄs, polis
- samt röstupptagning frÄn vittnesmÄl i tingsrÀtten
Producent:
Tove Palén, reporter i samarbete Statens medierÄd.
Producent: Yvonne à strand, Statens medierÄd -
Swefilmer var en webbplats dÀr besökarna, utan filmbolagens tillstÄnd kunde strömma tusentals filmer och TV-serier helt gratis. 2015 var det en av Sveriges mest vÀlbesökta hemsidor med 450.000 unika besökare varje dag.
Enligt Statens medierÄds undersökning bland unga var Swefilmer nummer fyra pÄ topplistan över favoritsajter, efter Youtube, Facebook och Google.
Vad Àr det som skyddas av lagen om upphovsrÀtt? FÄr man tillgÀngliggöra eller strömma andras litterÀra eller konstnÀrliga verk?
VÄren 2017 dömdes mÀnnen bakom Swefilmer, mot sitt nekande för brott mot upphovsrÀttslagen samt grov penningtvÀtt. En av dem Àr en till synes vanlig kille frÄn Göteborgsregionen.
Medverkande:
Anna Ginner, kammarÄklagare
Henrik Pontén, jurist RÀttighetsalliansen
Christopher Friman, reporter tidningen Filter
Röster frÄn förhandlingen i tingsrÀttenProducent:
Tove Palén, reporter i samarbete Statens medierÄd
Producent: Yvonne à strand, Statens medierÄd -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
FĂ„r man anvĂ€nda de bilder och filmklipp som finns pĂ„ nĂ€tet hur som helst? Vad Ă€r det som gĂ€ller nĂ€r man delar och lĂ€nkar till andras material â behöver man tillstĂ„nd eller rĂ€cker det med att uppge var de kommer ifrĂ„n?
20-Äriga Rebecka Johansson filmade nÀr hennes australiska kompis hoppade bungyjump. DÄ hÀnder det som inte fÄr hÀnda - linan gÄr av⊠som ett mirakel överlever kompisen. Ett nyhetsbolag frÄn Australien berÀttar om olyckan och fÄr lov att anvÀnda Rebeckas filmklipp i teve.
DÀrefter visar flera hundra olika mediebolag bÄde i Sverige och runt om i vÀrlden klippet utan Rebeckas medgivande. En av dem var den brittiska tidningen The Guardian som dömdes till böter för brott mot upphovsrÀtten.
Medverkande:
Rebecka Johanson, upphovsman
Staffan Teste, jurist Bildombudsmannen
Gill Phillips, jurist den brittiska tidningen The GuardianLinda Jensen Kidane, reporter i samarbete Statens medierÄd.
Producent: Yvonne à strand, Statens medierÄd. -
Livepodd frÄn bokmÀssan i Göteborg 2015.
-
I det tredje avsnittet av Statens mediepodd pratar vi om den digitala utvecklingen och dess möjligheter och utmaningar. GÀster i studion Àr Ewa Thorslund, direktör för Statens medierÄd, Kristina Alexandersson chef för internet i skolan pÄ stiftelsen .SE, och Jonas Andersson Schwarz, forskare och doktor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning pÄ internet.
I dag befinner vi oss i en tid som Jonas Andersson Schwarz beskriver som post-internet. En tid dÀr interaktionen sker pÄ kommersiella plattformar med regelverk dÀr yttrandefrihet och integritet bestÀms av kommersiella företag. Utan att vi egentligen reflekterar över det.
Kristina Alexandersson menar att en viktig del av att tÀnka mediekritiskt Àr att förstÄ tekniken bakom plattformarna vi anvÀnder. Att det Àr matematiska algoritmer som bestÀmmer vad vi ser i vÄra sociala flöden, till exempel. Gör sociala medier vÀrlden mindre om allt vi ser Àr baserat pÄ vad vi har gillat eller delat tidigare?
à andra sidan har engagemanget i viktiga frÄgor blivit större hos unga, berÀttar Ewa Thorslund. Kan det ha att göra med att man tar till sig nyheter pÄ ett annat sÀtt nÀr de delas av nÄgon man kÀnner?
Och sÄ pratar vi om att skolan, public service och bibliotek kommer att spela en viktig demokratisk roll i vÄra uppkopplade liv.
-
Hanna, Sofia och Caroline Ă€r tre gymnasieelever som alla lever minst lika mycket digitalt som i den fysiska vĂ€rlden. Men vad gör de dĂ„? Och vilka plattformar anvĂ€nder de? Ăr YouTube den nya TV:n, och vem kan man egentligen lita pĂ„, pĂ„ internet?
I det första avsnittet av Statens mediepodd trÀffar programledare Johnny Lindqvist tre gymnasieelever och pratar om deras medievanor, och vem de egentligen litar pÄ, pÄ internet.
Vi fĂ„r lĂ€ra oss av Sofia hur man hanterar "myskon" pĂ„ Instagram. Hanna ger oss en snabbkurs i Tinder. Caroline avslöjar att SMS och mail Ă€r formellt och allvarligt â sĂ€rskilt om man anvĂ€nder punkter. Hanna, Sofia och Caroline pratar ocksĂ„ om att aldrig vara i skolbiblioteket, och att det nĂ€stan förutsĂ€tts att man har med sig sin telefon i klassrummet.
-
I det andra avsnittet av Statens mediepodd pratar vi om den nya tidens krav pÄ kÀllgranskning och delningsansvar, bÄde i skolan och utanför den. GÀster i studion Àr Martina Wagner, verksamhetsansvarig för medie- och informationskunnighet pÄ Statens medierÄd och Jack Werner, journalist och grundare av Viralgranskaren.
Tro inte pÄ allt du ser och hör. Men om inte ens Martina Wagner, verksamhetsansvarig för MIK (medie- och informationskunnighet) pÄ Statens medierÄd, kunde genomskÄda en fejktrailer till Titanic 2, hur ska vi andra kunna göra det?
Att förhÄlla sig kritisk i dagens informationssamhÀlle Àr knepigt. Vi pratar om nya auktoriteter, nyhetscynism och lÀraren som lotsen, som hjÀlper elever att navigera i sitt informationssökande. Jack Werner föreslÄr att man skulle införa en journalistutbildning redan i lÄgstadiet. Martina Wagner berÀttar mer om MIK, och om att det ocksÄ handlar om att hjÀlpa vuxna att stÀrka unga som medvetna medieanvÀndare.
Med pÄ telefon har vi ocksÄ skolbibliotekarie Liselott Drejstam pÄ Hjulsbroskolan i Linköping som börjar med kÀllkritik redan med förskoleklasser.
