Afleveringen
-
Gäst är Joakim Harping som precis kommit ut med boken Den lojala medarbetaren – Medarbetarna, myterna och elefanten i rummet.
Joakim, Anna och Mats går igenom bokens nio skäl till att medarbetare stannar kvar på sina jobb och hur Joakim har kommit fram till just dessa nio anledningar genom att ställa en enda fråga, en fråga som de flesta aldrig någonsin hade fått.
Joakim berättar också om sitt eget yrkesliv och kryddar med några anekdoter kring händelser som betytt mycket för hans egen förståelse. En handlar om vad en städerska pikade honom för när han drev hotell. En annan handlar om Ingvar Kamprads ledargeni.
Vi diskuterar vad engagemang egentligen är och om man måste vara superengagerad hela tiden. Joakim lyfter en intressant koppling mellan lönsamhet och engagemang.
Anna tar upp frågan om kulturens betydelse. Joakim poängterar att kulturer kan vara bra på olika sätt samt att han kan lukta sig till hur bra en hotellkultur är redan i receptionen.
Anna sågar det mallade utvecklingssamtalet och förespråkar i stället ”det någorlunda begåvade samtalet”.
Mats lär sig att förtroende och tillit är olika saker och drar en anekdot om kluven stolthet.
Anna rundar av avsnittet med att utse Joakims bok till en perfekt grund för chefer att börja arbeta ifrån. Även medarbetare borde läsa, säger Joakim och enas med Anna om vad den affärskritiska faktorn i alla organisationer är.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter en kort inledning om hur vd-Anna och intervjuar-Mats brukade ses för 20 år sedan kommer samtalet in på huvudämnet: Vad erbjuder Sustain Change och varför?
Anna berättar om hur aha-upplevelse för 30 år sedan innebar att hon bytte bana och blev, som hon säger, besatt av en outnyttjad resultatpotential som finns i alla företag och organisationer.
Anna jämför arbetskulturen för 30 år sedan med hur den är i dag och berättar vad hon tycker behöver göras så snabbt som möjligt och varnar för tomt prat.
Anna berättar varför Sustain Change kallar sina konsulter för förändringsregissörer, om sin syn på hållbar förändring och vad målet är för förändringsregissörerna.
Anna ser CSRD – EU:s nya direktiv för hållbarhetsredovisningar - som så mycket mer än att uppfylla nya krav. ”Hör av er ni modiga och mogna ledningar. Ni som redan är förebilder – låt oss ta kontakt!” Ungefär så låter Annas budskap när hon samtidigt lyfter en känd svensk företagsledare som en förebild.
Anna förklarar också varför hälsoprojekt ofta misslyckas, varför konsulter sällan förändrar på riktigt, på vilket sätt förändringsregissörerna på Sustain Change arbetar annorlunda och vem som kommer vinna slaget om de unga talangerna.
”Bullshit”, säger hon också vid ett tillfälle innan avsnittet slutar med vad Anna och Mats ska göra resten av dagen, nämligen bara ta hand om sig själva på olika sätt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Anna inleder med varför hon hoppade av revisorsbanan. Anledningen var den som det fjärde samtalet från Sustainable Human Business Day nr 3 i september handlar om: Hur den outnyttjad potentialen ska tas tillvara.
Gäster är:
• Håkan Mild Svensson – grundare och f.d. vd Berotec, nu styrelseordförande i samma företag
• Cecilia Wallin Fryxell – chef för stadsutvecklingen på Stockholmshem, f.d. hållbarhetschef inom fastighetsbranschen
• Tintin Jonasson – styrelseordförande Sustain Change, f.d. koncernchef och vd Eton för Systems, driver Coareco och Nelsonsgatan med sin man
Anna frågar om det finns resultatpotential i att distribuera ut makten bland medarbetarna.
Håkan beskriver känslan av att sitta fast i strukturer. Cecilia undrar varför så många klamrar sig fast i vertikal styrning och Anna frågar om chefer ibland har en övertro på sig själva.
Tintin berättar om när hon hade svårt att släppa kontrollen. Anna undrar hur statusen spelar in och Håkan funderar kring hur man blir starkare som chef.
Ja, varför är man chef? undrar Tintin. Tycker man om människor?
Håkan intresserar sig för rekryteringen. Cecilia funderar kring dem som inte räcker upp handen och vill bli chefer.
När man rivit pyramiderna, hur ser det ut då? undrar Anna.
Cecilia har en metafor om galopphästar. Tintin berättar om när alla andra visste mer än hon, Håkan jämför företagande med demokrati och Anna vill återerövra något viktigt.
Tintin berättar vad hon gör annorlunda i dag och hur hon ser på nejsägarna. Cecilia pratar om kraften i de besvärliga och Håkan om nödvändigheten av en särskild kultur.
Anna rundar av med två kärnfrågor: Om vi skulle starta bolag ihop, vad skulle det stå i ägardirektivet och hur skulle vår vd vara?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Till det tredje samtalet under historiens tredje Sustainable Human Business Day kom Brasseriegruppen tillbaka. Dags att sammanfatta vad som hänt sedan vårt samtal på den allra första Sustainable Human Business Day 2023.
Anna frågar delägare Daniel Guven och Magnus Helgesson, ny i företagets advisory board, vad som hänt under det år som gått sedan Marika Borg Ström klev in som HR-chef.
Svaret är ”mycket” och Daniel berättar om vad han tycker är viktigt att kommunicera till sina medarbetare om man som Brasseriegruppen vill bli branschens bästa arbetsgivare.
Magnus berättar hur han motvilligt klev in i restaurangbranschen igen och varför han övertygades om att det trots allt var rätt att kliva på.
Magnus redogör också för sin syn på medarbetarundersökningar och tar upp alla människors universella behov. Hur många tänker du att de är?
Daniel berättar hur de skriver om den långa och komplicerade affärsplanen så att alla medarbetare skulle förstå den, tycka att den var enkel att använda och förstå varför den spelar roll. Hur lång tror du den blir?
I företagets nystartade akademi ska man satsa på det allra viktigaste för alla företag vill lyckas. Du vet på vad.
Anna välkomnar slutligen Daniel och Magnus att komma tillbaka om ett år igen och berätta ännu mer om resan mot branschens bästa arbetsgivare.
Avsnittet rundas av med att fyra konsulter från Sustain Change - : Sofia Linde, Stefan Gårdh, Ann Lundström och Fredrik Weibull - presenterar de fyra teser som Sustain Change tagit fram för företag som förstår var kraften finns och – som är målet med alla insatser – vill gå från sagt till gjort.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Andra sittningen på historiens tredje Sustainable Business Day 5 september i år gästas av,
• Tomas Werngren - vd för Kommuninvest i 27 år, regeringens nationella samordnare för sammanhållet IT-system i vården.
• Leonard Schreij – vd för Monto.ai, en del av start upen Capcito som nyligen köpts av Fortnox
• Mila Viniavska - grundare och vd för Smarta Val ett gasellföretag 2018, nominerad till årets vd 2019 av Motivation.se
Samtalet handlar om hur man tar ansvar gentemot uppdragsgivare och bedriver ett ledarskap med hänsyn till sin egen hållbarhet som vd och människa.
Anna inleder med att referera till en undersökning som visar att 6 av 10 medarbetare i en startup blir utbrända.
Leonard svarar med en anekdot som visar på vikten av matchning mellan personlighet och företagskultur.
Tomas berättar hur han tog hand om sig själv under och efter finanskrisen 2008.
Mila drar en träffande liknelse om vad alla människor behöver och rekommenderar ett slags spel som skapar öppenhet och gemenskap bland medarbetare.
Leonard lyfter betydelsen av att kunna se från flera håll. Tomas betonar av rent spel, men att det kanske inte alltid blir som man vill.
Leonard slår hål på myten om ”the college drop-out” som startar ett företag och blir mångmiljardär. Tomas varnar för att titta för mycket i backspegeln och diskuterar frågan hur strategier kan omfamnas av alla medarbetare.
Mila berättar om sina erfarenheter av pandemin, när företagets tjänster inte gick att sälja. Vad gjorde hon då?
Anna frågar om råd till andra vd:ar. Sammanlagt får hon sex fina råd.
Tintin Jonasson, styrelseordförande i Sustain Change och en av dagens programledare, sammanfattar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På historiens tredje Sustainable Human Business Day den 5 september 2024 riktade vi oss särskilt till grundare, chefer och vd:ar. Temat var "Medarbetaren som affärskritisk faktor".
Våra första gäster runt lägerelden - som nu också inleder tredje säsongen av vår podcast, är:
• Hugo Mård, studerande på KTH och deltidsarbetande på Handelshögsskolan med inkubatorverksamheten.
• Charlotte Mård, Hugos mamma, grundare och vd för rekryteringsföretaget Capasearch.
• Joakim Harping, chef inom rese-, restaurant- och mediabranschen, nu också författare till boken Den lojala medarbetaren, medarbetarmyterna och elefanten i rummet.
Vi diskuterar begreppet “attraktiv arbetsplats” och vad som krävs för att vinna slaget om talangerna. Anna frågar vilka faktorer som gör att människor trivs och stannar kvar på sitt jobb. Vad tror du att gästerna svarar?
Joakim, som intervjuat chefer och medarbetare på stora och framgångsrika företag för sin bok, har samlat sina slutsatser i nio punkter. ”Chefer kommer och går, men kunder och gäster består”, är hans sammanfattning av dessa punkter. Vad kan han mena med det, tro?
Anna frågar Charlotte om konsten att matcha rätt människor med rätt arbetsplats. Svaret är helt i enlighet med den humanistiska syn på ledarskap och organisation som Annas propagerar för. Ledtråd: Det har med ärlig dialog att göra.
Hugo berättar om erfarenheterna av att träffa unga entreprenörer och påminner om att de förmodligen blir framtidens arbetsgivare. Så kanske man borde lyssna på dem. Vad tycker de är viktigt?
”Vilka knutar måste lösas?” frågar Anna. Joakim lyfter ett fel som nästan alla gör.
Charlotte fyller på med ännu ett vanligt misstag. Att vara dummast i rummet är dock inte ett misstag. Hugo förklarar och Anna låter Joakim runda av med en smart analys av behoven.
Anna frågar Charlotte om konsten att matcha rätt människor med rätt arbetsplats. Svaret är helt i enlighet med den syn på ledarskap och organisation som Annas propagerar för. Ledtråd: Det har med ärlig dialog att göra.
Hugo berättar om erfarenheterna av att träffa unga entreprenörer och påminner om att de förmodligen blir framtidens arbetsgivare. Så kanske man borde lyssna på dem. Vad tycker de är viktigt?
”Vilka knutar måste lösas?” frågar Anna. Joakim lyfter ett fel som nästan alla gör.
Charlotte fyller på med ännu ett vanligt misstag. Att vara dummast i rummet är dock inte ett misstag. Hugo förklarar och Anna låter Joakim runda av med en smart analys av behoven.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gäst är läraren och rektorn Åsa Godeau som i dag arbetar på utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Ämnet är – i vid mening – skolan som arbetsmiljö. Hur kan skolan spela in i skapandet av hållbara människor och system?
Åsa betonar behovet av strukturer, samt att skolan måste få ta plats, eftersom allt i samhället hamnar i skolan.
Anna och Niklas jämför sina egna skolår med skolan i dag. Hur ser Åsa på dagens uppdrag? Ska barnen lära sig att passa in eller tänka?
Anna berättar om sina erfarenheter från sin egen dotters skolgång och betydelsen som den enskilde läraren har.
Är elever kunder eller är ska de bli produkter som ska produceras så billigt som möjligt? undrar Niklas. Åsa svarar snabbt och tydligt. Niklas har dock en liten invändning.
Åsa lyfter upp den kanske viktigaste ingrediensen i all undervisning. Finns inte den, kan inte undervisning komma till stånd.
Niklas berättar om sin vision för en samarbetande skola på bred front och frågar Åsa vad hon tycker vi ska lära barnen i dag.
Åsa tar upp utmaningen med att flickor är stressade och att pojkar saknar framtidstro, samt vad hon ser som den långsiktiga lösningen på den sortens ohälsa. Anna hakar på med en hjärtefråga: Hur tar vi akut hand om den psykiska ohälsan?
Niklas menar att vi har negligerat mänskliga behov. Han berättar om en rektor i Eskilstuna som gjorde något radikalt, vilket får Åsa att lyfta behovet av goda exempel.
Anna slänger in en one-liner: It takes a village to raise a child.
Åsa nämner betydelsen av samtalen hemma vid middagsbordet. Vad säger man där om skolan, livet och framtiden?
Niklas berättar om sin unge afganske vän och dennes svar på varför så många invandrare mår så dåligt.
Som brukligt slutar samtalet kring lägerelden med gästens tre bästa tips för att förändra och gå från sagt till gjort.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur gör vi varandra skickligare? är frågan Anna och Niklas diskuterar med gästen Anders Lundin, fd förbundskapten inom svensk handboll, föreläsare och samtalsspecialist.
Anders berättar vad som står i vägen för genuina samtal och hur enkelt det är att komma förbi hindren.
Anna frågar hur man ska få insikt på Sveriges arbetsplatser om vad som måste göras och inte bara skrapa på ytan.
Anders svarar med enkla åtgärder som alla kan göra – om man har det nödvändiga modet och nyfikenheten. Har man inte det på egen hand, har Anders ännu ett enkelt tips.
Niklas undrar vad Anders lärt sig av att arbeta inom idrotten.
Anders lyfter legendariske landslagskaptenen Bengan Johansson som en ledare som brydde sig om hela människan. Anders kom bl.a. fram till att ett av våra vanligaste begrepp när det gäller ambitioner och framgång, absolut måste skrotas.
Anna flikar in med ett citat från Leif Östling från ett tidigare podcastavsnitt.
Anders berättar om när han arbetade som lärare och om en händelse som hjälpte alla att skapa en bättre skola, vilket påminner Niklas om när han som ung och ny på Skatteverket inte förstod vad de övriga medarbetarna talade om. Skulle han våga fråga?
Anna ställer människans sårbarhet mot de fasader vi gömmer oss bakom, vilket får Anders att både citera Brené Brown och berätta en historia om en tårta som bakas varje jul.
Anna pratar om skit under naglarna och Anders hänger på med att berätta om hur han arbetar med olika övningar för att människor ska förstå vad som är viktigt.
Avsnittet avslutas i vanlig ordning med gästens tre bästa tips för att klara av att gå från sagt till gjort.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
År 2016 tog Fredrik Lövgren, försäljningschef på Länsförsäkringar i Umeå, ett beslut. Vilket beslutet var och hur det ändrade vardagen, är vad Anna och Niklas tar reda på i detta avsnitt.
Anna tror att bananskal ofta är inblandade i chefskarriärer och att bilder av katedraler är för sällsynta.
En erfarenhet som Fredrik hade var att samma fråga dök upp lite för ofta: Vad gör jag för fel? Det var då han bad om hjälp.
Anna inspireras av Fredriks berättelse och filosoferar kring vilket slags ledarskap företag och organisationer behöver i dag.
Niklas lyfter utmaningarna med distansarbete och bristen på spontana möten vid kaffesmaskinen. Han berättar om ”the liking gap” och hur det inverkar negativt på oss. Anna kommenterar med att hylla det avdramatiserade samtalet och sågar standardiserade medarbetarsamtal.
En 9-åring kille med stark lagkänsla spelar huvudrollen i Niklas anekdot om när han var innebandytränare och laget låg under med 6-0. Historien lyfter den psykologiska trygghetens betydelse för hur ett team fungerar.
”Ska jag bli psykolog nu också”, är, enligt Anna, en vanlig reaktion från chefer som inte accepterat att alla – de själva också - är människor med bra och dåliga dagar.
Att det är svårt att hålla igång sitt eget och medarbetarnas självledarskap är Fredrik, Anna och Niklas överens om, men också att det är i självledarskapet som teamets framgång finns. Hört talas om ”det delade ledarskapet”?
Fredrik berättar var alla svaren finns och Niklas kompletterar med att berätta hur han själv gör för att må bra och blomstra i de uppdrag han arbetar med.
Till sist räknar Fredrik upp de tre saker han tycker är viktigast för att gå från sagt till gjort.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gäst är Leif Östling, hyllad vd för Scania. Leif börjar med att berätta om betydelsen av Feng shui för sitt ledatskap.
Du får veta varför termen ”fruntimmersjobb” dök upp på en av avdelningarna och varför äktenskapet för en av medarbetarna blev bättre än någonsin.
Om du har några år på nacken kanske du blir glad av att höra historien om Kjell Svensson, gammal målis i Tre kronor.
Leif berättar hur viktigt Toyota varit för hans ledarskap och nämner The Gardening Principle, något som Niklas – The Human Gardener – går igång på. Vad Toyotas gamle chef sa till Leif om problem, har också spelat en viktig roll på Scania.
Niklas frågar vad som händer om man ständigt försöker effektivisera och glömmer det viktigaste?
Leif svarar att de största problemen finns i den ”sönderutredda” offentliga sektorn och berättar om skillnaderna mellan en svensk läkare och en tysk. Vilka betalar för ineffektivitet? En bekant fråga från Leif om du hängt med.
Turen bidrog till att det gick så bra på Scania, säger Leif och förklarar. Ledtråd: Överingenjörernas paradis avvecklades.
Och hur kommer uttrycket ”emotionella kylskåp” in i bilden? Leif berättar om ett möte med en holländsk affärsman.
Anna frågar var Leif har fått sin människosyn ifrån. Han berättar om sin fars företag och vad som engagerade föräldrarna och andra vuxna på den tiden. Samma fenomen skapar bra chefer också i dag, enligt Leif.
Niklas tar upp problemet med standardiserade karriärvägar och Leif svarar med en talande historia från Scania.
Anna frågar om det finns fler österländska influenser i Leif ledarstil. Leif berättar engagerat vilka.
Så hur tror du Leif ser på utvecklingen av AI? Positivt eller negativt? Lyssna så får du veta.
I vanlig ordning avslutas avsnittet med gästens tre tips för att gå från sagt till gjort och bygga ett både mänskligare samhälle och effektivare arbetsliv.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
För 25 år sedan startade Håkan Mildh Svensson företaget Berotec tillsammans med en kollega. Han ville göra annorlunda. Håkan berättar att han alltid haft svårt för auktoriteter och titlar. Skulle det flyga om alla skulle ses som precis lika mycket värda?
Håkan går igenom sin långa resa från att vara slarvig gymnasist och jobba hos far sin, till att lyckas men ändå inte bli nöjd och harmonisk på jobbet. Han diskuterar förhållandet mellan yrkesskicklighet och förmågan att connecta med andra.
Niklas filosoferar över hur communitytanken kan fungera i ett företag och Håkan berättar om de fyra F som ligger till grund för man vill att Berotec ska fungera. Kan du gissa vilka F och i vilken ordning de kommer? Han lanserar begreppet ”företagssocialism”.
Anna tar upp två verklighetsbeskrivningar som inte lirar, men som mellanchefen ändå ska försöka få ihop och Niklas undrar om Håkan blivit av med alla de problem han ville göra sig av med för 25 år sedan.
Håkans svar handlar om att bygga tillsammans och dela på risker. Om alla har lika mycket att säga till om, vem ska man då skylla på om det blir fel?
Niklas talar om att nyttja människors olika förmågor för communityns bästa, om psykologisk trygghet och kollektiv intelligens. Anna frågar vad man på Berotec menar med ”parlamentet”.
Så är allt perfekt nu då? Håkan avslöjar några saker som han fortsatt måste jobba med i sitt sätt att tänka och vara. Det finns också saker man medvetet inte gör på Berotec, saker man vanligtvis gör i ”vanliga” företag.
Avslutningsvis ber Anna om Håkans tre bästa tips för att lyckas gå från sagt till gjort. Dessa handlar om sweetspots, om att inte vara ett barn samt att makt, pengar och roller, det är bara skit.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Karolina Anderson har gjort en 20-årig jobbresa på telekomföretaget 3. Sedan 2022 arbetar hon som hälsostrateg för kundserviceorganisationen.
Karolina berättar att ett av företagets strategiska mål är att ha den bästa kundservicen i branschen genom att satsa på medarbetarna.
Niklas undrar vad 3 gör annorlunda och Karolina berättar om vad som ersatt detaljstyrning, kontroll och hierarkier.
Niklas reflekterar över nyttan med att alltid ha örat mot rälsen och Karolina berättar om ett nytt program för onboarding av nya medarbetare med målet att de ska bli hållbara, men också känna sig delaktiga i företagets framgångar.
Anna ställer kärnfrågan: Hur kunde ledningen vara så klok?
Karolinas svar knyter an till det som Niklas brukar lyfta som den faktor som sätter igång ett förändringsarbete. Om du lyssnat på den här podcasten tidigare kanske du vet vad det är.
Så vad har den nya strategin resulterat i? Tack vare en färsk medarbetarundersökning har Karolina svaret: all time high.
Anna frågar hur chefernas resa har varit. En sammanfattning av Karolinas svar skulle kunna vara: Konsten att släppa kontrollen och ändå ha koll. Hon berättar också om sin egen hälsoresa och hur den blev till något mer än fysisk aktivitet och levnadsvanor.
Niklas poängterar hur svårt det är att vara bra mot kund när man inte själv mår bra. Karolina analyserar förhållandet mellan fasaden och det som kanske skaver där bakom.
Niklas berättar en påhittad, men talande historia, om var åtgärder fungerar bäst. Anna fyller på med stuprörsproblematiken och Karolina med vissa strukturers hämmande effekt.
Avsnittet slutar som brukligt med gästens tre tips för att gå från sagt till gjort.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnittets gäst är Kerstin Dejemyr, polis i 25 år och initiativtagare till #metoo inom Polisen.
Sedan 2018 arbetar Kerstin med organisationsutveckling som egen konsult.
Samtalet börjar med en beskrivning av hur visselblåsning funkar i en tystnadskultur.
Niklas associerar till svårigheten att utmana sin flock och rädslor som är förknippade med det. För detta har Kerstin ett begrepp som hon använder när hon beskriver sin egen själsliga brottningsmatch under alla år som polis.
Anna vidgar perspektivet, för det handlar ju inte bara om Polisens organisation. Hon berättar om sin egen förvandling från att vara ifrågasättande till att försvara samma saker några år senare i en stor organisation.
Niklas tar upp kraften som finns i psykologisk trygghet och berättar om ett experiment där alla fick lägga ifrån sig sina titlar och vad det ledde till. Han rekommenderar en bok.
Varför blir det då så här? frågar Kerstin och talar om betydelsen av mod och vilja, för det kommer bli stökigt. Niklas fyller på med en bild av smärta – när gör det minst ont? Hur ont måste det göra, innan vi agerar? undrar Anna.
Kerstin talar om drivkraften som finns i att söka lyckan, Niklas om skillnaden mellan rollen och den sanna människan och Anna om den kollektiva intelligensen som inte bara borde nyttjas i ”cykelställsfrågan”.
Kerstin berättar om sitt experiment vid middagsbordet och om en idé om nypressad juice, Niklas om betydelsen av små signaler och det passiviserade samhället och Anna om varför 7 av 10 förändringsarbeten misslyckas samt om den omänskliga pressen på ledare, vilket får Niklas att ömma för en välkänd grupp i samhällssystemet. Gissa vilken!
Anna rundar av med att be Kerstin om tre tips för förändring.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Christian Benedict berättar om sin krokiga väg till att bli sömnforskare och hur hans ensamstående och nattarbetande mamma bidrog. Som f.d. småbarnsfar och nu pappa till tonåringar ser han tiden med en mamma som behövde sova på dagen i ett nytt ljus.
Niklas berättar om varför han är så lättväckt. Ledtråd: Det har med barndomen att göra. Han berättar också om när han höll på att dö.
Anna tycker av sömnen är ett märkligt tillstånd och berättar om sin egen disciplin och hur den funkar.
Christian lyfter sömnens betydelse för immunsystemet och berättar om studier kring detta.
Niklas ser tillbaka. Vad säger forskningen om hur vi sov när vi var jordbrukare och ägnade oss åt mer kroppsarbete? Christian återger studier som jämfört sömnen mellan människor på landet och i stan. Hur sov jägare och samlare? Kanske inte som du tror.
Niklas kopplar sömnfrågan till jobbet och organisationen. Hur ges tid för reflektion och återhämtning och hur påverkar det sömnkvaliteten?
Christian svarar med att tala om pengar. Kan du gissa hur många procent av BNP som slarvas bort p.g.a. dålig sömn? Han förespråkar en ”clear cut”.
Anna tar upp det här med att vi aldrig är lediga och att vi inte tar sömn på allvar, men Christian berättar något som kanske är ett tecken på en vändning och påminner om att vården av den goda sömnen börjar...ja, när på dagen, tror du? Och hur fortsätter den? Mammas ord kommer tillbaka igen.
Anna längtar efter tystnad och efter att ha långtråkigt, vilket leder till en diskussion om både kreativitet och rädsla, om mobiler, ”fear of missing out”, mardrömmar och sömn som fyller på livsverktygslådan.
Niklas ser motsättningen mellan förväntningarna på oss som människor, och hur vi faktiskt är.
Christian tar upp ett ohälsosamt nattligt fenomen och att det finns enkla sätt att kolla hur man har det med detta.
Avslutningsvis får vi tre tips för bättre sömn.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Niklas och Anna gör den första djupdykningen med gäster från historiens andra Sustainable Human Business Day. Vad måste nu göras för att gå från sagt till gjort?
Gäst är Bo Ahrenfelt, läkare, psykiater, författare och förändringsspecialist – av många kallad mister förändring. Vad för slags ledarskap behövs?
Bosse kastas tillbaka till 80-talet när han gjorde en mängd program om förändring och ledarskap på SR. Han berättar om den upplevande människan, om dialogen, om att känna sig själv och om att strunta i teorierna och hämtar stöd hos forskaren Warren Bennis som undersökte verkligheten på ett unikt sätt.
Bosse jämför letandet efter sanningen med myterna om hjälten som gav sig ut i världen, utan att hitta skatten därute. Så var fanns den?
Niklas frågar hur ledningar ska agera i en omvärld som ändras radikalt. Vilken typ av ledare behövs? Frågan leder till en diskussion om att handla i omedveten affekt, kontra att använda sitt medvetna förnuft.
Hur klara pressen, undrar Anna, och hur se nya lösningar utanför det rådande systemet, undrar Niklas och berättar om ett experiment med en ny typ av ledningsmöten.
Bosse lyfter vad som är allra viktigast i alla ledarskap, vilket betyder – det håller Anna och Niklas med om – att återerövra självklarheter. Men vilka är dessa?
Anna trycker på behovet av personlig utveckling. Men vad är det egentligen? Bosse svarar med att fråga vad som händer i en relation? Tar jag chansen att utveckla mig, eller käftar jag emot. Klarar vi att rikta kameran utåt och inåt samtidigt?
Anna påminns om egna erfarenheter av ledningar som inte släppt taget till sina medarbetare. Niklas tänker sig en jobbannons, rensad från lön, status och hierarkier. Bosse fyller på med ett kärleksbudskap och avslutar med tre råd du inte bör missa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Från historiens andra Sustainable Human Business Day 2024 får vi ett samtal kring ledningens möjligheter att ta vara på den outnyttjade potential som finns i medarbetarna. Varför går det så trögt?
Medverkande är Kerstin Dejemyr, f.d. polis, nu författare och konsult, Bo Arhenfelt, psykiater och managementkonsult, samt Leif Östling, f.d. koncernchef på Scania.
Lägereldsvärden Anna Ahrenfelt från Sustain Change inleder med ett räkneexempel som borde väcka alla ledningar. Gissa hur stor del av medarbetarna i en organisation som faktiskt bidrar till att skapa värde!
Anna frågar vad som behöver göras? Leif har ett beprövat recept. Kerstin betonar en viktig egenskap hos både medarbetare och ledning. Bo lyfter överlevnadsinstinkten och vad den kan ställa till med när någon känner sig hotad.
Anna undrar hur motståndet kan se ut. Leif och Kerstin filosoferar över egots roll, men också över människors ärliga vilja och ambitioner.
Vilka chefer vill vi ha? frågar Anna, vilket leder till en diskussion om ens sanna personlighet och rollen som chef. Leif berättar om hur man fick HR-organisationen på Scania att fungera bättre. Kerstin ser hur relationen lärling – mästare spelar in vid chefsrekryteringar och Bo pekar på två nödvändiga frågor inför allt förändringsarbete.
Leif påpekar att det är kriserna som prövar en organisation, men hur förbereder man sig inför det oväntade och undviker kriser? Leif hänvisar till det asiatiska tänkandet och jämför med hur svenska jätteprojekt ofta tar längre tid och blir dyrare än beräknat. Kerstin kommenterar med en one-liner om rädsla.
Så hur skapa en organisation som kombinerar mänskligt välmående med bra business? Ingen i panelen tycker i alla fall att det behövs fler konsulter. Nyckelord blir i stället ”prata, fokusera på kunderna, reflektera, analysera, gå ut i verkligheten!”
Bo ser hur siffror, ord och teorier står i vägen och rundar av med en uppmaning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Säsongens andra avsnitt handlar om hur cheferna lämnar det gamla systemet och akutlägena till förmån för ett proaktivt utvecklingsarbete för långsiktig hållbarhet.
Perspektivet är mellanchefens. Gästerna är Karolina Anderson, hälsovetare med ett wellbeing-projekt på telekomföretaget 3, Fredrik Lövgren, socionomen som blev försäljningschef på Länsförsäkringar i Västerbotten samt Åsa Godeau, skolledare på jakt efter beslut som är bra för alla.
Anna Ahrenfelt, grundare och vd på Sustain Change leder in samtalet på vinsterna med att arbeta proaktivt.
Fredrik svarar med tankar om balans. Karolina ställer gamla krav på att ständigt rekrytera och lära upp, mot långsiktig utveckling av kompetenser. Åsa ger sin syn på vad som behövs för att alla ska bli motiverade och nå dit alla vill.
Fredrik berättar om hur han vaknade mitt i natten med en insikt. Han gav sig själv en hemläxa som han fortfarande jobbar på.
Åsa berättar om hur hon vill bana väg för beslut som gagnar både dem som jobbar en nivå ovanför en själv och dem man själv leder.
Karolina berättar om sitt hälsouppdrag som hon ser som rena lyxen och som egentligen handlar om självklarheter. Framgångarna borde ”inte vara görbara på ett år”, enligt egna HR-avdelningen.
Anna lyfter ett av sina viktigaste budskap: Det finns inga motsättningar mellan…ja, vad då?
Fredrik håller med, men ställer också frågan de flesta till sist ställer.
Anna jämför livet i ekorrhjulet med livet som katedralsbyggare. Vilket är enklast? Och hur är det med det egna hållbarhetsarbetet? Tar poddgästerna hand om sig själva? Inte alltid, svarar allihop och berättar om ambitioner som i princip är samma för alla tre. Åsa betonar skillnaden mellan att arbeta med hållbarhet som mål och att leva hållbart hela tiden.
Samtalet avslutas med råd till både medarbetare och alla sorts chefer. På något sätt handlar allt om mod, men vad måste alla våga? Lyssna, inspireras och våga du också!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Första avsnittet i säsong två är inspelat under historiens andra Sustainable Human Business Day.
Vi talar om att ta sig ur ekorrhjulet. Medverkande är Anders Lundin – f.d. lärare och föreläsare i konsten att skickliggöra varandra, Marianne Gustafsson – socionom och psykoterapeut samt Håkan Mild Svensson – grundare av Berotec. Anna Ahrenfelt, grundare och vd på Sustain Change modererar.
Vad kan vi göra när själva normen är ekorrhjulet?
Håkan påminner om att det är valen vi gör varje dag som bestämmer hur livet blir. Anna frågar vem vi är till för? Marianne påminner sig om att det ju är hon som är människan i hennes liv. Vad händer om vi glömmer det? frågar Anna.
Håkan berättar om sina låga betyg och hur han kämpade för drömjobb och karriär, tills han blev uppsagd. Och vad hände då, tro?
Anders gillar att sticka hål på ballonger. Marianne påminner om vad hon tror är viktigast för alla. Anders tror att vi gör det för svårt och ger förslag på några enkla frågor att ställa sig.
Anna vill återerövra det grundläggande i att vara människa, i stället för att fokusera på prestation och bekräftelse. Är det till och med en kärnkompetens? Håkan berättar om en metod att upptäcka när man är på rätt plats i livet.
Samtalet handlar också om ansvar. Vem ska göra må-bra-jobbet? Vad är du styrd av? Anders, som också varit förbundskapten inom handbollen, berättar om ett uppvaknande inspirerat av en gammal legend inom sporten.
Marianne tipsar om hur vi kan använda morgnarna till att undvika att känna oss styrda. Anders tycker vi ska samtala om hur vi samtalar och Håkan jämför med det självklara att hålla koll på bilen innan den brakar ihop.
Anna sammanfattar med att alla måste träna på det svåraste av allt. Gissa vad och var du måste börja!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Anna och Niklas träffar Fredrik Lindencrona, forskningsansvarig på SKR samt Inner Development Goal. Vilka är hans iakttagelser från Kanada och FN i NYC, Finns exempel på det Anna kallar sustainable human business?
Fredrik tycker sig se att det finns en större förståelse för att vi måste utveckla vårt sätt att arbeta och leva tillsammans.
Niklas undrar varför det är så svårt att odla fram ett ledarskap som värdesätter det mänskliga i oss alla.
Fredrik svarar med tankar på ett förändrat ledarskap på djupet.
Anna och Fredrik kommer in på skillnaderna mellan olika incitament, Niklas fyller på med det han kallar ”attraktionskraft för det man vill åstadkomma”.
Fredrik tar upp hur urfolk hellre använder verb än substantiv och noterar skillnaden på ”effectiveness” och ”efficiency”. Han berättar också vilken företeelse som trendar allra mest, enligt konsultfirman McKinsey.
Niklas tar upp hur mycket bristen på ”human gardening” kostar och vem som får betala.
Fredrik refererar till brittiska Mind Forward Alliance, ett exempel på initiativ för att motverka destruktivt ledar- och medarbetarskap.
Anna tar ner diskussionen på jorden med att referera till tidningsutgivaren Adriana Huffingtons insikter om sömnens betydelse och frågar: Hur långt ifrån sustainable human business står vi i dag i Sverige? Frågan landar i en diskussion om HR:s roll.
Niklas berättar en anekdot om att kramas i en situation och inte ens hälsa i en annan, vilket
påminner Anna om skillnaden mellan processer och strukturer. Fredrik för in ordet ”värdekluster” och rekommenderar en spännande bok.
Efter ett konstaterande om att vi lever i en svår tid, avslutas avsnittet med en tro på att det går att förändra med ett nytt och sinnligare synsätt på liv, arbete, relationer och ärlighet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Arbetsmiljö är mycket mer än ergonomi och luftkvalitet. Det är detta ”mycket mer” som Anna och Niklas pratar med Linda Öhman om, HR-strateg på Haninge kommun.
Linda inleder med att reflektera över den första Sustainable Human Business Day och hur alla som lyssnade kunde spegla sig i samtalen.
Anna understryker hur komplex systembilden är och Linda nämner begreppet ”fog of the future”. Vi vet inget om framtiden. Därför måste vi skruva i systemet tillsammans för att möta allt som påverkar.
Linda berättar om sin ungdom präglad av idrott och en känsla av att vara stark. Hon ville arbeta med folkhälsa. Efter universitetet fick hon inte det jobb hon tänkt sig, men nya och viktiga lärdomar, till exempel att hon inte var så stark som hon trodde. Kan man må så här illa? frågade hon sig, och berättar hur hon kom tillbaka.
Niklas frågar vad Linda lärt sig av tidigare arbeten. Vilka förändringar försökte hon genomföra? Vad skulle hon göra annorlunda i dag. Linda berättar om tydlighet, uppdragskartor och kravet på förutsättningar.
För Anna är det som ljuv musik. Anna lyfter det hon anser vara det mest självklart affärskritiska i varje organisation.
Niklas nämner kostnaderna för psykisk ohälsa och vem som får betala om vi fortsätter med vårt reaktiva sjukvårdssystem och svaga preventiva arbete. Var börjar förändringen?
Linda väver in sina erfarenheter från att vara yogalärare och påminner om sådant som vi pratat om alldeles för lite när det gäller arbetsmiljö.
Anna fyller på med helhetstänk och behovet av en kärnkompetens vi inte ägnat tillräckligt med fokus. Niklas berättar om sin egen yogalärare som också är chef och vad yogan lärt henne.
Avslutningsvis berättar Linda om Haninges nya koncept för framtidens arbetsplatser.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
