Afleveringen
-
Med sin hesa karaktÀristiska stÀmma bjöd denne legendariske radioman i nÀra 40 Är svenskarna pÄ amerikansk storbandsjazz. Han ses idag som en sann folkbildare men sjÀlv kallade han sig underhÄllare.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Leif "Smokerings" Anderson hade en nÀrmast magisk förmÄga att presentera musiken i sina radioprogram. NÀr tonerna av amerikansk jazz vÀvdes samman med Leif Andersons mörka skÄnska stÀmma var det för mÄnga som att förflyttas till nattklubbarna i Harlem, New York pÄ 1930-talet, The Cotton Club eller The Savoy Ballroom. I hans radioprogram förflyttades lyssnaren bÄde i tid och rum.
Under 39 Ă„r ledde Leif Anderson programmet âSmokeringsâ i Sveriges Radio, dĂ€r han frĂ€mst spelade amerikansk, mjuk och melodiös storbandsjazz frĂ„n swing-epoken. Han presenterade band som Ellington, Dorsey, Lunceford, Bunny Bergian, Count Basie, Artie Shaw och mĂ„nga andra.
Tre dagar före sin död slog han Svens Jerrings tidigare radiorekord med âBarnens BrevlĂ„daâ genom att sĂ€nda det 1786:e Smokerings-programmet. Det Ă€r svĂ„rt att idag avgöra hur enormt mycket han har betytt för jazz-intresset i Sverige.
â Hans stĂ€mma blev som ett med den musik han presenterade. Det blev till mer Ă€n prat och musik. Det förvandlades istĂ€llet till ett slags blĂ„tonad poesi som berörde mig djupt, sĂ€ger Dan Kristensson som gjort programmet.
Leif dog den 17 november 1999. Han blev 74 Ă„r.
Medverkande:
Frans Sjöström, musikproducent pÄ Sveriges Radio
Sven-Erik Palmbring, god vÀn med Leif
Jan Olsson, journalist
Bo Nilsson, ljudtekniker och kollega
Carl-Otto Strandh, trumslagare med specialitet jazz och swing
Sara Ljunggren, sÄngerska i Smoke Rings Sisters
Anna-Maria Sernhult, jazz-sÄngerska frÄn GöteborgProgrammet Àr gjort 2020 av Dan Kristensson
Exekutiv producent: Sofia Kottorp -
Hon Àr 22 Är och tycker nattlivet i Stockholm Àr torftigt. Och hon behöver en försörjning. SÄ hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kÀndisar frÄn hela vÀrlden.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Invigningen blev vĂ€l en slags succĂ© fĂ„r man sĂ€ga. Det talades vida om detta, sĂ€ger Alexandra Charles von Hofsten.
Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 Är. Alexandra och hennes dÄvarande fÀstman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande pÄ 60-talet.
Och med Alexandras intÄg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gÀster och gungande dansgolv. Och en blandning av gÀster med olika bakgrunder, Äldrar och stilar.
â PĂ„ Alexandras var alla vĂ€lkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving.
Alexandras har ocksÄ blivit kÀnt för alla kÀnda mÀnniskor som brukade besöka stÀllet. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel Àr bara nÄgra av dem. Och bland de utlÀndska gÀsterna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire.
Men medaljen har ocksÄ en baksida och de 20 Ären som nattklubbsdrottning var inte bara en fest.
â Man blir ju pĂ„ nĂ„got sĂ€tt en aktör pĂ„ en arena, och man mĂ„ste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, sĂ€ger Alexandra Charles von Hofsten.
I dag Àr hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hÀlsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gÄng var nattens ögon Àr nu sjÀlv pÄ vÀg in i ett mörker. Hon har drabbats av en Àrftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lÀrt sig att leva med och försöker förlika sig med.
â Det Ă€r mĂ€rkligt det hĂ€r med nattklubbsdrottningen och att det hĂ€r med ögonen gör att jag mĂ„r bĂ€ttre nĂ€r det Ă€r skymning och kvĂ€ll, för dĂ„ har jag lĂ€ttare att se.
Programmet Àr gjort 2020 av Sally Henriksson.
Tekniker: Kristofer Krook. -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hon har spelat 21 Är i svenska damlandslaget och varit förbundskapten för Sverige, USA och Brasilien. Genom hela karriÀren har hon mött mÄnga fördomar och kÀmpat för damfotbollens rÀttigheter.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olivia Bons trÀffar Pia för en intervju i mellandagarna 2019 hemma hos Pias syster. Hon Àr i Sverige för att fira jul och nyÄr innan hon ska tillbaka till Brasilien igen och trÀna det brasilianska damlandslaget. I intervjun berÀttar Pia Sundhage om att hon sen hon var liten levt för fotbollen och om varför det Àr viktigt för henne att lyfta fram damfotbollen.
Medverkar i programmet gör Àven hennes assisterande och före detta lagkompis Lilie Persson och hennes storasyster Ingalill Sundhage.
Programmet Àr gjort 2020 av Olivia Bons pÄ Umami produktion.
-
UtÄt sett en arbetande familjefar. I sin ensamhet, klÀdd i kjol, kvinnan Eva-Lisa. I en tid dÄ samhÀllet sÄg pÄ transpersoner som perversioner startade hon Sveriges första rörelse för transpersoner.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eva-Lisa Bengtsson Àr ett vÀlkÀnt namn bland HBTQ-aktiva i Sverige. Hon blev en mittpunkt för transpersoner sÄ tidigt som 1964, dÄ hon startade brevklubben Transvestia. Transvestiter och transsexuella, vilka tidigare inte haft nÄgonstans att vÀnda sig, hade nu en person att adressera sina tankar, kÀnslor och funderingar till. Klubben blev sÄ populÀr att den snart övergick till att bli en fysisk trÀffpunkt pÄ söder i Stockholm.
Men det var lĂ„ngt ifrĂ„n problemfritt att dra igĂ„ng en transrörelse i mitten pĂ„ 1960-talet. Homosexualitet klassades som en sjukdom och sĂ„ kallade âkönsöverskridareâ ansĂ„gs vara perversa. Transvestia tvingades arrangera sina trĂ€ffar bakom lĂ„sta dörrar och nĂ€r hyresvĂ€rden till Spegelsalen, dĂ€r de höll till, fick reda pĂ„ vad som försegick i lokalerna bröts kontraktet.
I programmet berÀttar vÀnnen och konstnÀren Sam Hultin om Eva-Lisas liv, med hjÀlp av arkivet Eva-Lisa lÀmnade efter sig, bestÄende av brev och bilder frÄn Transvestias begynnelse. Dessutom medverkar psykiatern Lars Ullerstam, vÀn till Eva-Lisa som stÀllde sig bakom henne i kampen för lika rÀttigheter, och aktivisten tillika vÀninnan Maria Sundin.
Programmet Àr gjort 2020 av Aleksa Lundberg.
-
I över 40 Är har han fÄtt svenska folket att skratta Ät bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer pÄ att lÀgga av trots att det blir allt svÄrare att skriva nytt material.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HÀr fÄr vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 Är, pÄ hans hemmaplan, pÄ scenen pÄ Lorensbergsteatern i Göteborg dÀr han för tillfÀllet spelar enmansförestÀllningen Vardagsmat, en förestÀllning dÀr han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland.
â Det Ă€r med blandade kĂ€nslor, det har vĂ€l att göra med Ă„ldern. FörrĂ„den sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar pĂ„ utvecklingen av samhĂ€llet med en liten trött blick, sĂ€ger Claes Eriksson.
I över 40 Är har han underhÄllit svenskarna och nÀmns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, KillinggÀnget och Grotesco.
I princip stÄr han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framÄt med en omvittnad envishet. En envishet som bÄde har varit en tillgÄng och belastning.
â Ibland har jag vĂ€l drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner.
Programmet Àr gjort vÄren 2020 av Peter Gropman, pÄ produktionsbolaget Iris media.
-
DjÀrv och orÀdd och alltid med skrivmaskinen i resvÀskan slog hon igenom som en av vÄra mest kÀnda journalister. Men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plÄgade henne och ofta tog hon till spriten.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Barbro Alving slog igenom nÀr hon, pÄ uppdrag av Dagens Nyheter, rapporterade frÄn OS i Berlin 1936.
Med sitt sĂ€regna tilltal blev hon Bang med hela svenska folket â som kĂ„sör, recensent och allmĂ€nreporter befann hon sig pĂ„fallande ofta mitt i hĂ€ndelsernas centrum. Hon rapporterade frĂ„n inbördeskriget i Spanien, finska vinterkriget, frĂ„n Indien och Hiroshima efter atombomben.
Redan som barn deklarerade Barbro Alving att hon ville bli journalist. Och journalist blev hon, men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plÄgade henne och allt som oftast tog hon till spriten.
HÀr berÀttar Beata Arnborg, sjÀlv journalist och författare till biografin "Krig, kvinnor och Gud" och kvinnohistoriker Kristina Lundgren om journalisten Bang som inte tvekade att ge sig ut pÄ uppdrag runt om i vÀrlden.
Barbro Alving levde 1909-1987.
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Berg -
Vem Àr han för dig? Killen i tigerdrÀkt, vilsen charterresenÀr, konstnÀr med eget museum eller artisten som sjunger om pelikaner och zvampar? Möt mannen som tycker att dÄlig humor alltid piggar upp.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oavsett vad du förknippar honom mest med sÄ kommer du kÀnna igen honom i programmet Svenska ikoner nÀr Henrik Olsson trÀffar honom i hans olika roller. Nu, vintern 2019, nÀrmar han sig 80 Är och hÄller fortfarande ett högt tempo. VarifrÄn kom idéerna till Stig-Helmer-filmerna och vad har han att tacka för att han fortfarande Àr i livet?
"Lite dÄlig humor dÄ och dÄ piggar upp", det Àr Lasses motto.
Programmet Àr gjort 2019 av Henrik Olsson.
-
I början av 90-talet gÄr en 20-Ärig Norrköpingsbo till historien som Sveriges första damsegrare i alpina VM nÄgonsin. Det Àr början pÄ en framgÄngssaga som saknar motstycke inom svensk alpin skidsport.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det ska bli ett decennium kantat av den ena bragden efter den andra - men allt har sitt pris. I Pernilla Wibergs fall har priset bestÄtt i ovanligt mycket skador dÄ hon stÀndigt testat grÀnserna för sin kapacitet. Som ett led i att övertrÀffa idolen frÄn barndomen - Ingemar Stenmark - ger hon sig dessutom i kast med den alpina grenen störtlopp, trots de stora riskerna och omgivningens oro.
â För mig var viljan att Ă„ka fort och lĂ€ra mig störtlopp mycket större Ă€n riskerna, sĂ€ger Pernilla i programmet.
1994 skakas den alpina vÀrlden av den österrikiska utförsÄkaren Ulrike Maiers dödskrasch i störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Tiden efter blir tuff för Pernilla men hÀndelsen gör inte att hon Àndrar instÀllning till sitt eget störtloppsÄkande. Knappt tvÄ mÄnader senare kraschar dock Pernilla Wiberg i störtloppet i Vail i Colorado och skidvÀrlden hÄller andan.
I programmet berÀttar Pernilla Àven om skattedebaklet som fick henne att flytta frÄn Sverige och om konflikten inom det svenska damlandslaget som tvingade henne att börja trÀna med Norge.
Pernilla Wiberg lade skidorna pÄ hyllan 2002. Idag ser vi henne bland annat som alpin expert i programmet Vinterstudion i SVT.
Programmet gjordes 2019 av Fredrik Johnsson.
-
SÀg Saida och alla visste vem det var. Sierskan frÄn Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgÀnglig hade ett pris.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Om man hade tappat bort nĂ„got sĂ„ var det till Saida man vĂ€nde sig, det spelade ingen roll om man trodde pĂ„ hennes förmĂ„ga eller inte, sĂ€ger Madeleine Walles som jobbade pĂ„ Hemmets journal nĂ€r Saida hade en egen spalt i tidningen.
Ă ret var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriĂ€r under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s CafĂ© LuleĂ„, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs âDiskutabeltâ.
â Hon var vĂ€ldigt fĂ€rgstark och hon hade mycket ovanliga Ă„sikter. PĂ„ den tiden var hela redaktion svag för kufar, sĂ€ger Robert Aschberg.
Hemmets Journal tog med Saida pÄ turné och nÀr man anordnare telefonvÀkteri brakade telenÀtet ihop. Alla ville ha tillgÄng till Saida. Men det hade ett pris.
â Det fanns en baksida som inte sĂ„ mĂ„nga sĂ„g. Hon slet vĂ€ldigt hĂ„rt och det fanns mĂ„nga öden som tog ganska hĂ„rt. Att folk med nĂ„gon sorts sjĂ€lvklarhet skulle ha tillgĂ„ng till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stĂ€nga dörren och vara i fred, sĂ€ger Janne Walles, tidigare chefredaktör pĂ„ Hemmets journal.
Programmet Àr gjort av Peter Gropman pÄ produktionsbolaget Iris media.
-
I 30 Är var han SVT:s julvÀrd och tÀnde ljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. HÀr berÀttar han om naturfilmerna och ensamheten som smugit pÄ. Arne Weise gick bort september 2019.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledaren Henrik Olsson trÀffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka pÄ hans innehÄllsrika liv som programledare bÄde pÄ Sveriges Radio och SVT.
Arne Weise berÀttar att hans ser uppdraget som julvÀrd som höjdpunkten i karriÀren trots att det slet pÄ familjen.
â Första gĂ„ngen jag fick frĂ„gan om att vara julvĂ€rd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gĂ„ med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kĂ€ndes det oerhört kul att sitta dĂ€r!
NÀr Henrik Olsson trÀffar Arne Weise hösten 2018 lever han ensam i sin lÀgenhet i Stockholm och planerar för si 90-Ärsfest om ett par Är.
â Jag har gjort en massa dumheter genom Ă„ren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rĂ€tt sĂ„ grym mot vissa mĂ€nniskor i mitt lĂ„nga liv. Jag har hĂ€vdat mig jĂ€vligt starkt. Och visst Ă„ngrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron Ă€r inte lĂ€tt. Och det har varit lĂ€ttare att gĂ„ fram med slĂ€ggan Ă€nâŠvaddĂ„? funderar han.
Programmet Àr gjort av Henrik Olsson 2018.
Arne Weise gick bort i september 2019.
-
Gullan Bornemark Ă€r upphovskvinna till mĂ„nga av vĂ„ra mest populĂ€ra barnvisor som "Sudda sudda" och "Ăr du vaken Lars". Hon har beskyllts för att vara prĂ€ktig ut i fingerspetsarna men har sjĂ€lv en förklaring till det.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Förr blev jag alltid kallad "tant Gullan" av barnen nĂ€r jag var ute och spelade. Nu nĂ€r jag verkligen Ă€r en tant Ă€r det ingen som kallar mig för tant, och det Ă€r ju bra. Barn idag vĂ„gar ifrĂ„gasĂ€tta mer.
â Herregud, idag skulle man ju aldrig lĂ„ta barnen komma in marscherande pĂ„ det dĂ€r viset som vi gjorde i "Tut i rutan" till exempel. Och vĂ€lrepeterade det var vi, men det var sĂ„ barnen ville ha det, annars ville de inte vara med.
Med sina egna barn sjöng hon och lekte i bÄde radio och tv. Vi trÀffar henne i hennes hem pÄ Limhamn i Malmö.
Programmet Àr gjort 2014 av Karin Andersson, produktionsbolaget Munck.
-
Under 90-talet blir Stina Lundberg Dabrowski kÀnd som Sveriges intervjuare nummer 1, uppmÀrksammad för sina unika möten med kÀndisar och makthavare vÀrlden över.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon tar intervjugenren till nya nivÄer med sitt sÀllsynta sÀtt att komma Àven de mest ljusskygga intervjupersonerna in pÄ livet. Hon trÀffar Libyens diktator Muammar Khadaffi, finansmannen Erik Penser och Storbritanniens förre premiÀrminister Margret Thatcher. Men bakom framgÄngarna ligger bÄde hÄrt slit och stor prestationsÄngest. Och sjÀlv har hon aldrig roats av att bli intervjuad.
- Lika mycket som jag faktiskt Àlskade att intervjua, lika mycket hatar jag att bli intervjuad. Jag tror inte att det Àr sunt att ens innersta ska vara allmÀnt kÀnt dÀr ute. Och dÄ kan man ju frÄga sig varför jag har intervjuat folk och stÀllt frÄgor om deras innersta. Det Àr dagens motsÀgelse, skrattar Stina.
Idag kan hon se tillbaka pÄ en framgÄngsrik karriÀr som Àven har kantats av prövningar och motgÄngar. Under en resa till Kuba, som delvis Àr ett försök att fÄ Kubas president Fidel Castro att stÀlla upp pÄ en intervju, rÄkar hennes son Ivan ut för en livshotande olycka under sin vÀrnpliktstjÀnstgöring. NÀr hon sÀtter sig pÄ planet frÄn Havanna vet hon fortfarande inte vad som har hÀnt hemma i Sverige.
- Hon skulle flyga hem och hade inte kunnat göra nÄgonting. SÄ jag berÀttade ingenting, minns Kjell Dabrowski, Stinas man och mÄngÄriga vapendragare i jobbet.
Programmet Àr gjort 2019 av Fredrik Johnsson.
-
Han gav oss klassiker som BÄtlÄt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 lÄtar under sin karriÀr, men bakom och skratten och sÄngen fanns ett djupt allvar och ett stÀndigt sökande efter sig sjÀlv.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 Är och lÀmnade efter sig fem barn och en stor lÄtskatt.
â Han var ett geni! Omdömet kommer frĂ„n artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhĂ„ller lĂ„tklassiker som BĂ„tlĂ„t och hur âRobbanâ vrĂ€ngde och lekte med ord och meningar.
Under Ă„ren skiftade Robert Broberg namn och karaktĂ€r. Under 60-talet var han âRobbanâ med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten.
â Det som blir hĂ„llpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. DĂ€r blev det alldeles stilla. DĂ€r slutade detta vansinne som pĂ„gick i mig, sĂ€ger Robert Broberg frĂ„n en intervju Ă„r 1997.
Att leta efter sig sjÀlv kunde vara jobbigt, bÄde för Robert sjÀlv och hans nÀrmaste familjemedlemmar, sÀrskilt efter turnéer.
â Jag Ă€r ingenting utan mina idĂ©er, nĂ€r mina idĂ©er Ă€r slut vet jag inte vem jag Ă€r, sa Robert, berĂ€ttar exfrun Eva Bohlin.
I programmet medverkar Àven musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster.
Programmet Àr gjort 2019 av Peter Gropman pÄ produktionsbolaget Iris media
-
PÄ 90-talet var Lasse Lindroth en av vÄra mest omskrivna komiker. Med sin grÀnslösa humor chockade han mÄnga nÀr han som Ali Hussein hÀcklade skinnskallar och drev med invandrare - allt i humorns namn.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lasse Lindroths karriÀr bÄde börjar och slutar 90-talet. PÄ bara nÄgra Är lyckas han göra braksuccé men pÄ scenen Àr det alter egot Ali Hussein som stÄr för skÀmten - och han Àr inte rÀdd för att stöta sig med mÀnniskor.
â PĂ„ samma sĂ€tt som man försvarar sig med vĂ„ld kan man försvara sig med humor, sĂ€ger Lasse.
2019 Àr det 20 Är sedan Lasse Lindroth omkom i en bilolycka 1999, 26 Är gammal.
Ett program frÄn 2019 av Sofia Pappa.
-
Han slog igenom med den gapig losern Svullo och blev bÄde Àlskad och hatad. Den svenska humorkartan ritades om nÀr Micke Dubois körde gasen i botten. Men det kostade pÄ och livet blev svÄrt att leva.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Jag tror det kostade pĂ„. Han kunde dra ner persiennerna och inte svara i telefonen, berĂ€ttar regissören Ulf Malmros.
Alla Micke Dubois vÀnner beskriver honom som en mycket lugn person. Men nÀr han drack och festade förvandlades han och allt kunde hÀnda. Under perioder blev det ocksÄ flera sena nÀtter pÄ krogen i veckan enligt Gitte Nilsson som var sambo med Micke.
â Han var inte lĂ€tt pĂ„ det sĂ€ttet. Han var en individ som var helt omöjlig att styra, berĂ€ttar Gitte Nilsson.
Alla som medverkar i programmet vittnar om att Micke Dubois hade ett vÀldigt gott hjÀrta och sÄg nÀr mÀnniskor hade det svÄrt. Micke Dubois orkade inte hela vÀgen utan avslutade sitt eget liv den 30 november 2005.
Medverkande: Hans Crispin, Susie PÀivÀrinta, Ulf Malmros, Annika Jankell, Sven Hallberg, Peter Löfberg, Mikael Svensson, Conny Bloom och Gitte Nilsson.
Programmet gjordes 2019 och sÀndes första gÄngen i P4 Stockholm.
Reporter Björn Lindberg.
-
I Folkhemssverige pÄ 50- och 60-talen var en keramikfigur av Lisa Larson nÀstan ett mÄste. Idag, i nÀtauktionernas eldorado, Àr en figur av Lisa Larson ett sÀkert kort för upptrissad budgivning.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I nÀstan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populÀraste keramikfigurer. Hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all vÀrldens barnfigurer och luciatÄg. Och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med Ären, inte minst i Japan, dÀr hennes figurer har en strykande ÄtgÄng.
I ett samtal med Rigmor Ohlsson berÀttar den nu 87-Äriga keramikern om sitt liv med leran.
1954, efter 5 Ärs studier pÄ Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg anstÀlldes Lisa Larson pÄ Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 Är jobbade hon sen pÄ Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet.
Fortfarande Àr kÀrleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer.
Ett program frÄn 2019 av Rigmor Ohlsson.
-
Han skivdebuterade 1955 med "Diverse julboogie"och 2017 deltog han i Melodifestivalen som den Àldsta deltagaren nÄgonsin. Möt mannen som introducerade rockŽnŽrollen redan innan den nÀstan fanns.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Owe Thörnqvist, sÄngaren, musikern och lÄtskrivaren, har skrivit lÄtar som "Varm korv boogie" och "Dagny" om nÀstan varje svensk kan sjunga med i. Han har gjort krogshower med Lill Lindfors och varit med i allt frÄn Povel Ramels "KnÀpp upp" till The Flintstones i USA.
â Man mĂ„ste ha lust om man ska skriva, sjunga och spela! FrĂ„gan Ă€r bara var lusten sitter, i hjĂ€rtat eller i pallet? undrar Owe Thörnqvist som hösten 2018 planerar ny turnĂ© till vĂ„ren.
Vill du höra Owes största hit kan du göra det via Spotify hÀr:
Vill du höra Owes tjusigaste hit kan du göra det via Spotify hÀr:
Reporter: Jonas Thorell, Porter & Thorells Syndrom AB.
Exekutiv producent: Monika Bohman.
Slutmix: Nima Shams.
Programmet gjordes 2018. -
I 30 Är var han SVT:s julvÀrd och tÀnde julljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. HÀr berÀttar han om naturfilmerna, en relativ okÀnd skivinspelning och ensamheten som smugit pÄ.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledaren Henrik Olsson trÀffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka pÄ hans innehÄllsrika liv som programledare bÄde pÄ Sveriges Radio och SVT.
Arne Weise berÀttar att hans ser uppdraget som julvÀrd som höjdpunkten i karriÀren trots att det slet pÄ familjen.
â Första gĂ„ngen jag fick frĂ„gan om att vara julvĂ€rd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gĂ„ med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kĂ€ndes det oerhört kul att sitta dĂ€r!
Idag lever han ensam i sin lÀgenhet i Stockholm och planerar för si 90-Ärsfest om ett par Är.
â Jag har gjort en massa dumheter genom Ă„ren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rĂ€tt sĂ„ grym mot vissa mĂ€nniskor i mitt lĂ„nga liv. Jag har hĂ€vdat mig jĂ€vligt starkt. Och visst Ă„ngrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron Ă€r inte lĂ€tt. Och det har varit lĂ€ttare att gĂ„ fram med slĂ€ggan Ă€nâŠvaddĂ„? funderar han.
Programmet Àr gjort av Henrik Olsson 2018.
-
Tyngdlyftaren Lennart Hoa Hoa Dahlgren vann elva SM-titlar men uppmÀrksamheten utomlands fick han för sina verbala kraftuttryck. Och sÄ blev han ovÀntat en symbol för pappaledighet.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han var bra pÄ att hoppa och som ung starkast i Sverige under sjuttiotalet.
â Han blev ett internationellt namn med all rĂ€tt för idrotten behöver karaktĂ€rer och han var verkligen i mĂ„nga fall större Ă€n idrotten, sĂ€ger Ingvar Oldsberg, före detta sportreporter och programledare.
NÀr Lennart "Hoa Hoa" Dahlgrens idrottskarriÀr började nÀrma sig sitt slut hamnade han och en bebis i FörsÀkringskassans mest uppmÀrksammade reklamkampanj.
"Hoa Hoa" blev ocksÄ kÀnd i ett av SVT:s mesta succéprogram i den allmÀnbildande underhÄllningsgenren. Det visade sig att han hade ett vÀlfyllt bibliotek i huvudet. Men att ha honom med i programmet var inte helt okontroversiellt eftersom det fanns de som trodde att han mest bara bestod av muskler.
Intresset för mat ledde Hoa Hoa sÄ smÄningom in i krogbranschen och han har Àgt flera restauranger. Hur vill han att en bra krog ska vara och Àr andra Àn mÀnniskor vÀlkomna?
Programmet gjordes 2018 av Anne Konstenius.
-
I en stÀndig kamp mot det förvÀntade och förlegade vÀnde han upp och ner pÄ allt han kunde, i en stÀndig jakt pÄ lust och glÀdje. Kalle Lind tecknar hÀr ett personligt portrÀtt av Povel Ramel.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under en karriÀr som spÀnde frÄn 1930-talets slut till 2000-talets början hade kompositören och revyförfattaren Povel Ramel en huvudfiende: trÄkigheten.
Den nöjeshistoriskt orienterade Kalle Lind tecknar ett personligt portrÀtt av trÄkighetens svurnaste fiende - Povel Ramel.
Programmet Àr gjort 2018.
- Laat meer zien
