Afleveringen
-
SÀsongens sista Sveriges viktigaste optimister uppehÄller sig kring samtalet. Vad Àr det goda samtalet och finns det?
Humor varvas med seriösa, djupa resonemang, precis som livet sjÀlvt Àr. I de svÄraste stunder behövs skrattet allra mest. GÀster Àr Carina Berg, komiker och programledare och Evin Cetin, jurist, författare och samhÀllsdebattör. Samtalet leds som alltid av TCO:s ordförande Therese Svanström.
-
Vi har stora behov av arbetskraft för att klara de utmaningar som vi just nu stĂ„r inför, samtidigt som vi har stora grupper mĂ€nniskor som stĂ„r utanför arbetsmarknaden. Hur ska den ekvationen lösas? Det pratar Therese Svanström, ordförande för TCO, om med Doreen MĂ„nsson, programledare i tv, och Ahmed Abdirahman, vd och grundare av JĂ€rvaveckan, i det hĂ€r avsnittet av Sveriges viktigaste optimister. De Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt ense om att det nu mĂ„ste vara slut pĂ„ mĂ„ngfaldsprojekt. "Det Ă€r mĂ„nga som inte förstĂ„r att man inte behöver kompromissa. MĂ€nniskor med mĂ„ngfald har kompetens â det Ă€r ingen skillnad pĂ„ det", sĂ€ger Ahmed Abdirahman.
Doreen MĂ„nsson har jobbat med tv i över 20 Ă„r och driver nu en PR-byrĂ„. Hennes flytvĂ€st i livet (förutom Gud) Ă€r alla de mĂ€nniskor frĂ„n olika delar av samhĂ€llet som hon mött genom olika arbeten under Ă„ren, vilket har gett henne en bred vĂ€nskapskrets och ett vidare synsĂ€tt.Ahmed Abdirahman grundar sina erfarenheter bĂ„de pĂ„ egna upplevelser frĂ„n den svenska arbetsmarknaden och pĂ„ de undersökningar som tas fram inom stiftelsen JĂ€rvaveckan. En frĂ„ga som han driver just nu Ă€r frĂ„gan om innanförskap. Hur ska den svenska arbetsmarknaden hantera att personer med utlĂ€ndsk bakgrund under de kommande 10â20 Ă„ren kommer att bli chefer, ledare och politiker? Ăr Sverige redo för det?
Samtalet handlar om att vi inte har rĂ„d med ett samhĂ€lle och en arbetsmarknad som klumpar ihop grupper och försöker skapa ett vi och dom. Det handlar ocksĂ„ om att arbetsgivarna till stor del förlorar pĂ„ det utanförskap som fortfarande finns i dag och om att det Ă€r bra att tvingas umgĂ„s med mĂ€nniskor pĂ„ jobbet som man annars kanske aldrig skulle ha trĂ€ffat â till exempel Sten-Ă ke i charken.
"Om alla har gÄtt i samma skola och alla har lÀrt sig samma sak och alla har referenser - dÄ sitter vi i en bÄt med mÀnniskor som kan ro pÄ samma sÀtt. Vi Àr i vÀrldslÀge dÀr vi behöver alla. Och om vi inte börjar prata om det utifrÄn det, dÄ kommer vi ingenstans", sÀger Doreen MÄnsson. -
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Vad har hÀnt med samtalsklimatet? Det diskuterar Therese Svanström tillsammans med Niklas KÀllner, journalist och programledare och Ahmed Abdirahman, vd och grundare för JÀrvaveckan i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.
Alla tre Àr överens om att det kan vara sociala medier som gjort att vi blivit hÄrdare mot varandra, dels för att algoritmerna lever pÄ och premierar den hÄrda tonen - att vi tycker olika - men ocksÄ för att det Àr lÀttare att gömma sig bakom en skÀrm.
Det blir ett samtal om möten, folkvett, om att vÄga stÀlla frÄgor och se andra och vikten av att Àndra sig - att det Àr okej att byta Äsikt.
Niklas: âMycket har ju handlat om sociala medier. DĂ€r har tonen varit vĂ€ldigt hög. NĂ€r man sĂ€tter sig i bilen sĂ„ hĂ€nder ju nĂ„got efter ett tag.â
Ahmed: âI början var [sociala medier] frigörelse, man kunde connecta med en hel vĂ€rld. Men med tiden har det ocksĂ„ blivit isolering. Man kan ha 20 000 mĂ€nniskor pĂ„ Linkedin och Facebook men Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig isolerad och att man inte mĂ„r bra av det och inte fĂ„r nya perspektiv. -
"Min frihet Ă€r ocksĂ„ beroende av att andra har frihet." I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister stĂ„r frihet i fokus. Var Ă€r frihet i vĂ„r tid? Ăr det att ha ett jobb, att ha hĂ€lsa, eller att kunna uttrycka sig fritt och bli lyssnad pĂ„? Lyssna pĂ„ ett nytt avsnitt med journalisten och debattören Jan Scherman och verksamhetschefen för Generation Pep och tidigare friidrottaren Carolina KlĂŒft och TCO:s ordförande Therese Svanström.
Samtalet tar avstamp i den personliga upplevelsen av frihet, men rör sig snabbt mot större frĂ„gor om ansvar och förutsĂ€ttningar. Hur mycket ligger pĂ„ individen â och hur mycket Ă€r samhĂ€llets ansvar? Och vad hĂ€nder nĂ€r frihet blir nĂ„got som frĂ€mst tillhör den som redan har mest?
Jan Scherman:"Jag njuter av att kunna sĂ€ga det jag vill och tĂ€nker. Jag njuter av den kamp för frihet som bedrivits under ett sekel â som frigjort mĂ€nniskor frĂ„n tvĂ„nget att jobba dygnet runt, aldrig fĂ„ semester och fĂ„ för dĂ„ligt betalt."
Carolina KlĂŒft:"Att kunna kĂ€nna frihet beror helt pĂ„ vilka möjligheter samhĂ€llet har skapat för att du ska kunna kĂ€nna sĂ„ och vĂ€lja."
Therese Svanström:"Arbete Ă€r en viktig faktor för frihet â att kunna försörja sig, ha tak över huvudet och mat pĂ„ bordet. Samtidigt har debatten blivit mer prĂ€glad av att arbete ses som ett nödvĂ€ndigt ont."
-
âIbland mĂ„ste man göra saker man inte vĂ„gar, annars Ă€r man ingen mĂ€nniska utan bara en liten lort.â Det berömda citatet frĂ„n Bröderna LejonhjĂ€rta ramar in det hĂ€r avsnittet av Sveriges viktigaste optimister med journalisten och debattören Jan Scherman, verksamhetschefen för Generation Pep och tidigare friidrottaren Carolina KlĂŒft samt TCO:s ordförande Therese Svanström. Ett avsnitt om mod â att vĂ„ga höja sin röst, trotsa sin rĂ€dsla och göra skillnad, i det stora och i det lilla.
Hur föds modet att göra skillnad, hur gĂ„r vi frĂ„n prat till handling och hur vĂ€cker man engagemang hos andra? Det Ă€r frĂ„gorna som stĂ„r i fokus i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Att göra skillnad krĂ€ver mod, men ocksĂ„ att nĂ„gon tar steget â sĂ€ger ifrĂ„n, agerar eller driver pĂ„ för att skapa förĂ€ndring. Annars hĂ€nder ingenting.
âMan kanske rĂ„kar illa ut, men ni verkar vara personer som trots det vĂ„gar â och gör skillnad pĂ„ olika sĂ€tt. Hur fĂ„r man igĂ„ng engagemanget hos andra? Det blir ju enklare om fler vĂ„garâ, sĂ€ger Therese.
âRĂ€dsla behöver inte vara förlamande â den kan bli ett första steg. Om oron och rĂ€dslan blir till ilska över det som Ă€r orĂ€ttvist och sedan vĂ€nds till hopp, finns ett frö till engagemang. AnvĂ€nd kĂ€nslan och gör nĂ„got av denâ, sĂ€ger Carolina.
âJag vĂ€grar att lĂ„ta andra styra min dagordning. Jag vĂ€grar att Ă€ndra mig pĂ„ grund av hotfulla pĂ„hopp. Jag vĂ€grar att passera den grĂ€nsen â för dĂ„ har det verkligen börjat gĂ„ Ă„t fel hĂ„llâ, sĂ€ger Jan.
-
Kan fantasi hjÀlpa oss att hantera kriser, hitta lösningar och samtidigt ge oss en paus frÄn verkligheten? I podden Sveriges viktigaste optimister möts barnboksförfattaren och programledaren Ylva HÀllen, riksdagens talman Andreas Norlén och TCO:s ordförande Therese Svanström i ett samtal om fantasins kraft och förmÄgan att sÀtta sig i nÄgon annans skor. Vem blir vi nÀr vi lÀgger ifrÄn oss kavajen och intar rollen som Teskedsgumman eller Nils Karlsson Pyssling? "Fantasin Àr grundlÀggande, vi behöver fÄ fly in i nÄgot som bara Àr hÀrligt ibland", sÀger Ylva HÀllen. Andreas Norlén hÄller med: "NÀr vÀrlden Àr turbulent mÄste vi tÀnka utanför boxen och vara flexibla i vÄrt tÀnkande."
Att anvÀnda fantasin som ett verktyg för att möta en orolig omvÀrld, och att gÄ en mil i nÄgon annans skor för att försöka förstÄ varandra, Àr ett viktigt ingÄngsvÀrde i ett vÀl fungerande samhÀlle. Fantasin spelar en roll bÄde för att lösa problem i tillvaron och för att skapa förstÄelse mellan mÀnniskor.
"Fantasin spelar all roll, skulle jag sĂ€ga, för det Ă€r sĂ„ grundlĂ€ggande. Dels Ă€r det en flykt frĂ„n saker som Ă€r jobbiga â och vi behöver den. Vi behöver fĂ„ fly in i nĂ„got som bara Ă€r hĂ€rligt ibland", sĂ€ger Ylva HĂ€llen.
Men nÀr vi stÀlls inför svÄra situationer behövs nya sÀtt att tÀnka.
"NÀr det hÀnder nÄgot som Àr tufft behöver man den hÀr flykten en stund, men ocksÄ hitta sÀtt att ta sig an de nya utmaningar vi stÄr inför", sÀger Andreas Norlén.
"NĂ€r jag trĂ€ffade Ukrainas talman, Ruslan Stefantjuk, berĂ€ttade han hur de gjorde för att hĂ„lla parlamentet i gĂ„ng Ă€ven efter en fullskalig invasion. Ryska flyganfall mot Kiev, raketbeskjutning och annat. De behövde verkligen kunna tĂ€nka utanför boxen. Sen kan man ha beredskapsplaner och vara förberedd pĂ„ olika sĂ€tt, och det Ă€r viktigt. Men nĂ€r det vĂ€l hĂ€nder nĂ„gonting sĂ„ hĂ€nder det ofta saker pĂ„ ett sĂ€tt som man inte riktigt kunde förutse. DĂ„ gĂ€ller det verkligen att vara snabbfotad. Det Ă€r som i livet â det kan handla om att lösa problem i vardagen, och dĂ„ mĂ„ste man vara flexibel. Men ibland kan det handla om liv och död. Att kunna förstĂ„ en situation snabbt och lösa nĂ„got pĂ„ ett sĂ€tt som ingen hade förutsett att man behövde göra."
-
En pandemi som lamslÄr land efter land. Rysslands invasion av Ukraina. Kriget mellan Israel och Hamas. Donald Trump som tar makten pÄ nytt och Irankriget som blossar upp. Kan vi minnas en mer turbulent tid Àn den vi lever i just nu? Hur skapar vi framtidshopp i en omvÀlvande tid och vad innebÀr det för vÄra barn och unga att vÀxa upp i en tid prÀglad av sociala medier, AI och fake news? Det pratar talmannen Andreas Norlén, barnboksförfattaren och programledaren Ylva HÀllen och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.
-
Hur skapar vi framtidstro och trygghet i en tid dĂ„ starka krafter gĂ€rna vill fĂ„ oss att tro att det var bĂ€ttre förr? Ăr det Ă„ldern eller tidsandan som gör att allt upplevs svĂ„rare i dag? Och Ă€r den ökade tillgĂ€ngligheten till information en tillgĂ„ng för framtidstron â eller riskerar den att skapa stress? Det Ă€r nĂ„gra av frĂ„gorna som lyfts i Sveriges viktigaste optimister, med psykologen Per Naroskin, artisten och lĂ„tskrivaren Niklas Strömstedt och TCO:s ordförande Therese Svanström.
âVi var oslagbara, vi sköt frĂ„n höften. Vi hade svaret pĂ„ allt âŠâ SĂ„ lyder nĂ„gra av textraderna ur Niklas Strömstedts lĂ„t Oslagbara frĂ„n 1993. Bilden av en bekymmerslös framtid mĂ„las upp. LĂ„ten handlar om gymnasietiden, nĂ€r han och hans bĂ€sta kompis gick direkt frĂ„n nattklubben till plugget och det kĂ€ndes som om vĂ€rlden lĂ„g öppen.â Det fanns inga problem i vĂ€rlden alls dĂ„. Det var en annan tid. Vi hade inte det lĂ„nga perspektivet, sĂ€ger Niklas.
Men var det verkligen bÀttre förr? Och vad hÀnder med framtidstron om vi stÀndigt blickar bakÄt? Det Àr frÄgor som Therese Svanström tar upp. Hon betonar samtidigt att dagens unga lever i ett helt annat informationsflöde, dÀr kunskap alltid finns bara ett klick bort.
â Dagens generation kan googla och söka kunskap â men ocksĂ„ bli mer stressade, pressade och nervösa och jĂ€mföra sig med andra pĂ„ ett helt annat sĂ€tt, sĂ€ger Therese.
Per Naroskin lyfter fram hoppet som en central del i att kÀnna framtidstro. Hopp Àr inget vi automatiskt har menar han, utan nÄgot som mÄste odlas och underhÄllas, det krÀver arbete.
â Man har inte hopp. Man kĂ€nner inte hopp. Man fĂ„r jobba för att skapa det, sĂ€ger Per.
-
Löjligt förĂ€lskad, skilsmĂ€ssa, politiker som underskattar vĂ€ljarna och en nedmonterad demokrati â det Ă€r nĂ„gra av Ă€mnena som berörs i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Podden gĂ€stas av TCO:s ordförande Therese Svanström, psykologen Per Naroskin samt artisten och lĂ„tskrivaren Niklas Strömstedt. Det Ă€r ett avsnitt om att vara optimist bĂ„de privat och professionellt. Per Naroskin sammanfattar det med orden att hitta styrfart i tillvaron â en lagom hastighet utan att brĂ€nna ut sig.
Oron över framtiden Ă€r idag stĂ€ndigt pĂ„taglig. Dagligen möter TCO och vĂ„ra medlemsförbund mĂ€nniskor som bĂ€r pĂ„ oro över jobb, ekonomi, klimat, krig och maktlystna politiker. "Vi lever i en tid dĂ€r krafter vill att vi ska vara oroliga, men det finns ett ansvar att fundera pĂ„ hur vi kan se ljust pĂ„ framtiden, Ă€ven för kommande generationer", sĂ€ger TCO:s ordförande Therese Svanström. Vi har ett ansvar att försöka i alla fall â men hur gör vi det?
Psykologen Per Naroskin lyfter begreppet styrfart i tillvaron som en strategi. Han förklarar att styrfart Ă€r den lĂ€gsta nödvĂ€ndiga hastigheten i förhĂ„llande till omgivningen â att hĂ„lla en lagom hastighet i takt med den. "Inte maxfart, inte brĂ€nna ut sig, inte gĂ„ in i vĂ€ggen, inte ta slut pĂ„ resurserna, men inte heller falla efter", sĂ€ger han.
Therese:
Hur gör vi dÄ för att inte stanna i den dÀr oron och motgÄngen som kan vara bÄde privat och professionell?
Niklas:
Jag tror inte man kan gÄ omkring och vara optimist hela tiden. För dÄ Àr man inte riktigt klok.
Per:
Det gÄr fruktansvÀrt snabbt att montera ner en demokrati. DÀr fÄr man inte vara optimist pÄ ett dumt sÀtt. Utan hÀr gÀller det att vara vaksam, demokrati Àr mycket mer Àn bara röstrÀtt vart fjÀrde Är. -
Hur kan vi kĂ€nna optimism i utmanande tider? Genom att kunna skratta Ă„t elĂ€ndet tillsammans. Eller helt enkelt skratta för att man behöver liva upp vardagen, menar komikern och skĂ„despelaren Hanna Dorsin. Samtidigt lyfter Handelshögskolans rektor Lars StrannegĂ„rd fram begreppet samvetsgrannhet â att vara en person som gĂ„r att lita pĂ„. Att vara Ă€rlig, pĂ„litlig och komma i tid Ă€r egenskaper som skapar positiva följdeffekter, bĂ„de för individen och samhĂ€llet.
âDet kan lĂ„ta Ă„lderdomligt att du ska vara hel och ren och komma i tid, men det Ă€r en otroligt viktig aspekt för vĂ„rt vĂ€lbefinnande och för vĂ„rt samhĂ€lleâ, sĂ€ger Lars StrannegĂ„rd i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister, som ocksĂ„ gĂ€stas av TCO:s ordförande Therese Svanström och komikern, skĂ„despelaren och undersköterskan Hanna Dorsin.
NÀr tekniken fÄr oss att ghostaMen Lars ser ocksÄ en tendens till att samvetsgrannheten minskar. Det Àr inte lÀngre lika sjÀlvklart att hÄlla det man lovar, och teknikutvecklingen kan vara en bidragande orsak.
âJag tror faktiskt att det Ă€r tekniken i stor utstrĂ€ckning. Man behöver ju inte bestĂ€mma att vi ska ses pĂ„ torsdag klockan tre, utan man sĂ€ger bara âvi hörsâ. Det Ă€r möjligheterna i det â och möjligheterna att inte svara. Som folk pĂ„ Blocket som inte svarar. Man ghostar. Man bara försvinner plötsligt.â
Att kunna skratta Ät elÀndetI en tid dÀr dystra nyheter dominerar mediabruset kan humorn vara ett sÀtt att lÀtta pÄ trycket. Therese Svanström stÀller frÄgan om behovet av humor Àr Ànnu större i dag, och Hanna Dorsin nickar instÀmmande.
âJa, verkligen! Att kunna skratta Ă„t elĂ€ndet tillsammans. Eller bara kunna skratta för att man behöver liva upp vardagen. Det behövs!â
Men gÄr det att skÀmta om allt?
âJa, det kan man, utan tvekan! Sen Ă€r det med fingertoppskĂ€nsla sĂ„ klart, om det Ă€r lite för tidigt att skĂ€mta om nĂ„got.â
-
Ăr glaset halvtomt eller halvfullt? Hur vi vĂ€ljer att se pĂ„ vĂ„r vardag spelar roll. I en tid prĂ€glad av krig, kriser och snabb teknikutveckling sĂ€tts vĂ„r optimism pĂ„ prov. För att bryta mönstret lyfter Handelshögskolans rektor, Lars StrannegĂ„rd, kulturens kraft. Den kan hjĂ€lpa oss att se vĂ€rlden pĂ„ nya sĂ€tt â och att bĂ€ttre förstĂ„ bĂ„de oss sjĂ€lva och andra.
Vi lever i en utmanande tid. Krig och katastrofer avlöser varandra, maktlystna ledare skapar oro och ny teknik som AI förĂ€ndrar vĂ„ra liv i snabb takt. Samtidigt drivs medielogiken av pessimism â det mörka och dramatiska trĂ€nger lĂ€ttast igenom bruset. Men att fastna i det negativa har ett pris. Den som gĂ„r runt som en dysterkvist riskerar ocksĂ„ att tappa bĂ„de hopp och handlingsförmĂ„ga. För att bryta mönstret pekar Handelshögskolans rektor Lars StrannegĂ„rd pĂ„ kulturens betydelse.
"Att man kan förflytta sig till andra tider, andra platser och andra sinnesstÀmningar. Man kan fÄ aha-upplevelser, möta absurditet och nya perspektiv. DÄ lÀr man sig att förstÄ sig sjÀlv och andra pÄ ett bÀttre sÀtt", sÀger han.
I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister möts Lars StrannegÄrd, komikern och skÄdespelaren Hanna Dorsin samt TCO:s ordförande Therese Svanström i ett samtal om framtidstro, humor och kulturens roll nÀr vÀrlden kÀnns som mest osÀker.
-
Hur förblir vi optimistiska och vĂ€rnar om varandra i ett samhĂ€lle dĂ€r sjĂ€lvupptagenheten vĂ€xer och konflikterna blir fler? âNĂ€r vi tar nĂ„got personligt blir det personligt â och dĂ„ agerar vi dĂ€refterâ, sĂ€ger forskaren Dan Hasson. Samtidigt syns en tydlig trend av lĂ€ttkrĂ€nkthet, dĂ€r det blivit social valuta att utmĂ„la sig som krĂ€nkt.
NÀr tonlÀget hÄrdnar i samhÀllet blir konsekvenserna tydliga, inte minst pÄ arbetsmarknaden, dÀr hat och hot ökar mot allt frÄn journalister och butiksanstÀllda till vÄrdpersonal och poliser. Finns det en vÀg ut?
En möjlighet Àr nyfikenhet: att intressera sig för andra, inte bara för hur det blev för mig. Det samtalar forskaren Dan Hasson, kulturarbetaren Lina ThomsgÄrd och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. -
Trots att vi lever i en tid dÀr information Àr mer lÀttillgÀnglig Àn nÄgonsin tidigare i mÀnniskans historia, har det samtidigt aldrig varit sÄ lÀtt att hamna fel. Kunskapen Àr hotad pÄ mÄnga sÀtt. Att navigera i dagens informationsflöde Àr allt annat Àn enkelt. Vilka sanningar Àr egentligen sanna? Och vilken verklighet Àr verklig?
I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister möts författaren och professorn i filosofi Ă sa Wikforss, programledaren och komikern Kaeli Abdi och TCO:s ordförande Therese Svanström för ett samtal om kunskapens roll i en tid av ökat informationsutbud och falska sanningar â och vilken betydelse det har för vĂ„r optimism.
Therese: âKunskap, hur viktigt Ă€r det för optimism och framtidstro. Jag tĂ€nker att det kan vara bĂ„de och?â
Ă sa: âMycket av den kunskap man kan fĂ„ om vĂ€rldens tillstĂ„nd nu kan ju göra en deprimerad. Men man kan samtidigt inte förĂ€ndra eller förbĂ€ttra vĂ€rlden utan nĂ„gon som helst kunskap. Du behöver kunskap om hur det ser ut och kunskap om hur du ska göra. Kunskap Ă€r ett avgörande redskap om man ska kunna vara optimist.â
Kaeli: âVĂ„rt flöde i sociala medier anpassas ocksĂ„ efter vad vi tycker och tĂ€nker. Min verklighet i mobilen stĂ€mmer inte överens med verkligheten pĂ„ riktigt. Det Ă€r farligt.â
-
Politiken handlar idag allt mer om att vĂ€cka rĂ€dsla, vilket riskerar att försvaga demokratin. Men kan nyfikenhet och optimism vara kraften som bryter utvecklingen? I Sveriges viktigaste optimister samtalar professorn i filosofi och författaren Ă sa Wikforss, programledaren och komikern Kaeli Abdi och TCO:s ordförande Therese Svanström om hur vi kan möta polariseringen â och Ă„tervinna tron pĂ„ framtiden.
Under de senaste tio Ären har mycket av den politiska retoriken kommit att handla om att skrÀmma mÀnniskor. Invandring, brottslighet och andra samhÀllsfrÄgor anvÀnds ofta för att vÀcka oro och dÀrigenom vinna politiska poÀng. NÀr rÀdslan anvÀnds för att skapa klyftor och motsÀttningar förlorar politiken sin konstruktiva funktion.
Ă sa: âNĂ€r vi blir rĂ€dda tas inte det bĂ€sta fram i oss. Vi blir fördomsfulla och tror nĂ€stan pĂ„ vad som helst. Bort med rĂ€dslans politik och in med lite mer konstruktiv syn, och det finns en massa utmaningar, lĂ„t oss ta reda pĂ„ hur vi kan lösa dem.â
Kaeli: âJag tror att mĂ„nga unga Ă€r trötta pĂ„ den hĂ€r pajkastningen. Man tittar pĂ„ dem som ska vara ansiktet utĂ„t för vĂ„rt land och de stĂ„r och skriker pĂ„ varandra. PĂ„ sociala medier och pĂ„ tv. Om ni beter er sĂ„dĂ€r, hur ska vi bete oss dĂ„? Ni ska ju vara bĂ€ttre Ă€n oss. Varför beter ni er sĂ„ hĂ€r? DĂ„ orkar man ju inte, dĂ„ har man ingen respekt för deras visioner.âTherese: âDet Ă€r ju en fara i sig för demokratin att inte kĂ€nna: vad betyder den hĂ€r politiken för mig? Vad finns det för framtidsvision, vad finns det för hopp?â
-
Hur skapas ett hövligt arbetsklimat?
Hur bygger man egentligen en god ton pĂ„ jobbet? Vilka spelregler behövs för att skapa ett klimat dĂ€r vi trivs, samarbetar och respekterar varandra? Kanske Ă€r svaret enklare Ă€n vi tror â men svĂ„rare att leva upp till i vardagen. En bra början kan vara sĂ„ enkelt som att mötas med blicken och sĂ€ga hej.
â Till skillnad frĂ„n mycket annat i livet kan vi faktiskt Ă€ndra vĂ„rt beteende, sĂ€ger kulturarbetaren Lina ThomsgĂ„rd i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.
Tillsammans med forskaren Dan Hasson och TCO:s ordförande Therese Svanström pratar hon om hur vi beter oss pÄ jobbet, hur vi kan fintolka istÀllet för att fultolka, och om samtalstonen, bÄde pÄ arbetsplatser och i politiken.
-
NĂ€r samtalsklimatet hĂ„rdnar försvinner ofta artighet, nyfikenhet och snĂ€llhet. Men i en tid dĂ€r tonen skruvas upp kan det Ă€dlaste vara att lĂ€mna ett samtal dĂ€r bĂ„da parter verkligen lyssnat pĂ„ varandra. Det pratar forskaren Dan Hasson, kulturarbetaren Lina ThomsgĂ„rd och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister â ett samtal om hur vi kan skapa mer hövlighet i det offentliga samtalet och om vikten av att förstĂ„ sĂ„rbarhetsnarcissism.
-
Det Àr mycket som kÀnns negativt i vÄr omvÀrld just nu. Samtidigt har vi alla ett ansvar för att vÀnda utvecklingen. Men hur gör man det och hur bör man tÀnka? I ett nytt avsnitt av samtalsserien Sveriges viktigaste optimister möts Àrkebiskop Martin Modéus, programledaren och komikern David Sundin samt TCO:s ordförande Therese Svanström. I det tredje avsnittet pratar de om hur man kan inspirera andra att sprida optimism och hopp och vilken betydelse det har att snÀlltolka.
-
GĂ„r det att tĂ€nka optimistiskt nĂ€r nyhetsflödet kantas av orĂ€ttvisor, klimathot, krig, oro och osĂ€kerhet? I ett nytt avsnitt av podden Sveriges viktigaste optimister möts Ă€rkebiskop Martin ModĂ©us, programledaren och komikern David Sundin samt TCO:s ordförande Therese Svanström för att prata om framtidstro â och om det offentliga samtalsklimatet.
-
Varför behövs egentligen optimism och hopp? Det Ă€r den stora frĂ„gan i premiĂ€ravsnittet av samtalsserien Sveriges viktigaste optimister, som gĂ€stas av Ă€rkebiskop Martin ModĂ©us, programledaren och komikern David Sundin samt TCO:s ordförande Therese Svanström. Det blir ett samtal om optimism som förhĂ„llningssĂ€tt â och varför den kanske Ă€r en avgörande pusselbit för bĂ„de tillit, gemenskap och i slutĂ€ndan: ett fungerande demokratiskt samhĂ€lle.