Afleveringen
-
Maria Asplund kÀnner en djup fascination för hjÀrnan och det centrala nervsystemet. Som forskare kombinerar hon klassisk ingenjörsvetenskap med medicin, och anvÀnder elektronik för att lÀka kroppen och Äterskapa förlorade kroppsfunktioner. I Verapodden berÀttar hon om sin forskning pÄ artificiella synintryck alstrade av elektriska impulser, inplantat i ryggmÀrgen som kan ge tillbaka rörelseförmÄgan i förlamade kroppsdelar och förband som dirigerar hudceller att tÀcka över svÄrlÀkta sÄr.
â Nervsystemet Ă€r i grunden ett elektriskt system, dĂ€r nerver kommunicerar med elektriska och kemiska signaler, sĂ€ger Maria Asplund, som berĂ€ttar att en stor utmaning Ă€r att ta fram material som hĂ„ller lĂ€nge, Ă€r smidiga och tolereras av mĂ€nsklig vĂ€vnad.
Maria Asplund Àr professor i bioelektronisk mikroteknologi och ledare för Chalmers StyrkeomrÄde för HÀlsa och teknik. Programledare för Verapodden Àr Malin Avenius.
-
What happens to our ideas and our voice when we let AI help us write? Researcher Baraa Khuder has followed how students and researchers use generative AI â and observed that new insights only emerge when AI is combined with real colleagues. Those who skip human feedback in the process learn less, feel more dissatisfied, and generate fewer original ideas.
At the same time, Baraa Khuder argues that the technology can make academia more accessible for students and researchers who do not have English as their mother tongue. In Verapodden she explains what happens to language in AI-generated texts, and how her perspective on knowledge and learning has been shaped by fleeing from a university in one of the world's most dangerous cities. She also discusses how feedback can be crucial for researchers in exile â sometimes the difference between continuing and giving up.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
(Podcast-interview in English after a short introduction in Swedish. English text below)
Jessica Jewell blandar teknik och samhÀllsvetenskap i sin forskning. Genom att studera historiska energiomstÀllningar vill hon ta reda pÄ vilka klimatÄtgÀrder som har störst potential att införas och skapa effekt pÄ kortast tid. För trots att vi vet ganska mycket om vad som behöver göras för att minska koldioxidutslÀppen ur ett naturvetenskapligt perspektiv, sÄ Àr det faktorer som politik och ekonomi som i praktiken bÄde kan bromsa och accelerera omstÀllningen av samhÀllet.
--
Can the 70s Oil Crisis Teach Us About Energy Transition?
Jessica Jewell blends technology and social sciences in her research. By studying historical energy transitions, she aims to discover which climate actions have the greatest potential for rapid implementation and impact. While we understand much about reducing carbon dioxide emissions from a natural science perspective, it's often political and economic factors that hinder or accelerate society's transition.
Jessica Jewell is a professor in the Division of Physical Resource Theory at the Department of Space, Earth and Environment at Chalmers University of Technology, and a Senior Lecturer at the University of Bergen, Norway. She has previously worked at universities and research institutes in countries including the USA, Hungary, France, and Austria. She has also contributed as an author to the UN's climate and energy reports and serves on the editorial board for several scientific journals.
-
Dr. Rosemary Barnes is an internationally recognised expert in energy technology, and host of the popular Australian YouTube channel, Engineering with Rosie. In May 2025, she spoke at Sveriges Energiforum in Stockholm and gave a lunch seminar at Chalmers University of Technology. While she was at Chalmers, Professor Tomas KÄberger borrowed the Verapodden microphone to record a conversation with her. They discussed her path to becoming an engineer as a young woman, why she after her PhD chose practical engineering work over continued research, and the crucial role engineers and industry play in solving the world's energy challenges. They also talked about the Australian energy system, including how a blackout led to a groundbreaking battery solution.
-
(Podcast interview in English, short introduction in Swedish) (Swedish text below)
Anna Svensson from Hitachi Energy and Massimo Bongiorno from Chalmers are teaming up to get more people interested in the electricity grid. A major transformation is currently underway in one of the world's oldest power grids, moving from mechanical components to smart electronics. Power electronics will enable a greater proportion of electricity from wind, solar, and batteries, while also making the system more efficient and robust. In this episode of Verapodden, you'll hear about the digital technology set to revolutionise the electricity grid, the significant need for new engineers, and what the future power system could mean for you as an electricity consumer.
--
Kraftelektronik â en revolution i elnĂ€tet
Anna Svensson pÄ Hitachi Energy och Massimo Bongiorno pÄ Chalmers vill tillsammans göra fler intresserade av elnÀtet. För just nu pÄgÄr en omvandling av ett av vÀrldens Àldsta elnÀt, frÄn mekaniska komponenter till smart elektronik. Kraftelektroniken ska möjliggöra en större andel el frÄn vind, sol och batterier samtidigt som systemet ska bli effektivare och mer robust. I Verapodden hör du om den digitala tekniken som vÀntas revolutionera elnÀtet, om det stora behovet av nya ingenjörer och om vad framtidens elsystem kan inbÀra för dig som elkonsument.
-
Arion Pons bygger digitala tvillingar av insekter för att studera deras extraordinÀra flygförmÄga. Precis som nÀr Leonardo da Vinci förestÀllde sig en farkost med flaxande vingar, Àr tanken pÄ att lÄta flygteknologin inspireras av naturen aktuell igen. Men varför övergavs flaxandet en gÄng i tiden av historiens flygingenjörer och hur skulle det kunna anvÀndas i framtiden? Svaren fÄr du i Verapodden.
Arion Pons Àr forskarassistent pÄ avdelningen för strömningslÀra, vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Han utbildade sig till ingenjör i hemlandet Nya Zeeland, doktorerade inom bioengineering i Storbritannien och har arbetat som forskare i Israel.
-
Margaret Holme vill ta reda pĂ„ hur vĂ„ra celler tillverkar smĂ„ budbĂ€rare, kallade extracellulĂ€ra vesiklar, av fettmolekyler â och bygga syntetiska kopior. Med rĂ€tt designade nanobubblor kan man skicka biologiska lĂ€kemedel till exakt de celler man vill nĂ„ i kroppen. Redan idag anvĂ€nds tekniken för att behandla vissa sjukdomar, men med fler vesiklar i verktygslĂ„dan kan betydligt fler botas. I Verapodden berĂ€ttar Margaret Holme om sina förhoppningar kring tekniken, sin vĂ€g frĂ„n Skottland till Chalmers och varför Göteborg Ă€r en sĂ€rskilt bra plats för forskning pĂ„ extracellulĂ€ra vesiklar. Margaret Holme Ă€r forskarassistent pĂ„ avdelningen för Kemisk biologi pĂ„ institutionen för life sciences.
-
Hampus Renberg Nilsson Àgnade tre Är Ät att lÀra sig teorin, sedan uppfann han en förstÀrkare som ska bidra till utvecklingen av kvantdatorer. Ihop med sin tidigare doktorand-handledare Per Delsing grundade han företaget Qet Sweden och de anlitade Carina Dreifeldt som VD. I Verapodden berÀttar de om vÀgen frÄn forskning till produkt, om kvantteknologins möjligheter och risker, och om sina förhoppningar pÄ framtidens kvantdatorer.
Qet stÄr för Quantum Enabling Technologies, och företaget Àr en avknoppning frÄn forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT. 2024 valdes projektet ut av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, till att hamna pÄ den sÄ kallade 100-listan över teknikprojekt med stor potential att skapa nytta i samhÀllet.
-
Johan WÀstlund Àr fascinerad av bevis som inte gÄr att rÀkna ut, forskar pÄ artificiell matematik-intelligens och menar att all matte Àr begriplig om man bryter ner den i smÄ bestÄndsdelar. Verapodden möter honom i Universeums lekfulla matematik-utstÀllning som han har varit med och planerat. DÀr berÀttar Johan WÀstlund hur det kommer sig att hans forskning har fÄtt över 6,4 miljoner visningar pÄ Youtube och varför han Àr bekymrad över konsekvenserna om ett visst projekt blir framgÄngsrikt.
Johan WÀstlund Àr bitrÀdande professor pÄ avdelningen för analys och sannolikhetsteori pÄ institutionen för matematiska vetenskaper. Institutionen drivs gemensamt av Chalmers och Göteborgs universitet. I poddavsnittet medverkar ocksÄ HÄkan Sigurdsson, Chalmersalum och Universeums vetenskaplige ledare.
LÀnk till filmen som nÀmns i avsnittet.
-
Det var den dÄliga luften i barndomens Milano som vÀckte Frances Spreis intresse för miljöfrÄgor och mobilitet. För tio Är sedan förutsÄg hon elbilens genomslag i Sverige, men allt blev inte riktigt som hon trott. I Verapodden berÀttar hon om varför elbilar inte bör fÄ lÀngre rÀckvidd, varför tyskar inte kör sin laddhybrid pÄ el och hur forskarna nu ser pÄ miljönyttan med hybridfordon.
-
Mikael Mangold valde att studera vattenteknik för att göra livet bÀttre för mÀnniskor i krissituationer. Som bistÄnds- och utvecklingsingenjör har han byggt vattenreningsverk i flyktinglÀger, renat brunnar i orkandrabbade byar och försett fÀltsjukhus med vattensystem. I Verapodden pratar han om hur man som ingenjör har möjlighet att göra skillnad i utvecklingslÀnder, och om den egna forskningen med social hÄllbarhet i fokus. Han berÀttar ocksÄ om hur insikter pÄ farmoderns begravning gav livet en ny riktning och om sjukdomen som han egentligen inte skulle ha överlevt.
Mikael, som utbildade sig pÄ Chalmers till vÀg- och vatteningenjör, har ocksÄ doktorerat inom bygg- och miljöteknik och Àr idag senior forskare vid forskningsinstitutet RISE. Han hÄller Àven kurser pÄ Chalmers för studenter som ska arbeta med examensarbeten i Asien, Afrika och Sydamerika.
-
Solar team Àr studentprojektet som visar att det gÄr att tÀnka nytt. Den solcellsdriva bilen Allsvin tog dem över hela Australien, frÄn Darwin i norr till Adelaide i söder. Nu bygger de en större solbil inför World Solar Challenge 2025. Syftet Àr att inspirera och att utveckla mer hÄllbar teknik, men sjÀlvklart lockar ocksÄ tÀvlingen och Àventyret pÄ andra sidan jorden. Det berÀttar studenten Tilde Thurfjell Emilsson, som ser fram emot sin första solbilstÀvling, och Axel Guttman som deltog 2023.
-
Verapodden möter livsmedelsforskaren Ingrid Undeland som vill att vi ska Ă€ta mer av sillen â för beredskapen, klimatet och hĂ€lsan. Svenskar Ă€ter oftast filĂ©er frĂ„n importerade fiskar samtidigt som fĂ„ngsterna frĂ„n vĂ„ra egna hav blir djurfoder i utlandet. Genom ny teknik kan vi anvĂ€nda nĂ€ringen frĂ„n hela fisken, utvinna protein ur alger och skapa nyttiga, klimatsmarta matrĂ€tter av egna resurser. Med antioxidanter frĂ„n lingon, rosmarin hĂ„ller ocksĂ„ fisken lĂ€ngre.
I avsnittet medverkar Àven Rebecka Strand, doktorand pÄ Chalmers.
-
Ola Benderius studerar vĂ„rt körbeteende och skapar teknik inspirerad av levande organismer. I Verapodden hör du honom berĂ€tta om sjĂ€lvstyrande flygande ambulanser â inte sĂ„ science fiction som man kan tro â en lastbil som beter sig som ett djur och varför vi rycker i ratten nĂ€r vi kör bil. Dessutom fĂ„r du veta varför du inte kommer att bli ersatt av en autopilot och vad man kan lĂ€ra sig av att titta pĂ„ fiskar.
Medverkande i avsnittet: Ola Benderius, Björnborg Nguyen, Norah Andersson Orth och Fanny Gustafsson Klintberg.
-
Formula student Àr vÀrldens största student-ingenjörstÀvling i sitt slag. Varje Är designar och bygger studentlag över hela vÀrlden en egen racingbil och möts och tÀvlar mot varandra. I det hÀr avsnittet av Verapodden trÀffar vi nÄgra av masterstudenterna som har byggt bilen Freja som Chalmers tÀvlar med 2024, och vi trÀffar den ansvarige lÀraren Björn PÄlsson, docent pÄ institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.
-
Alla som gör uppror mot höga bensinpriser Ă€r inte klimatförnekare. Missnöjet kan handla om subventioner till dyra elbilar för folk som lever i stĂ€derna. Det visar forskning frĂ„n Handelshögskolan och Chalmers, i skĂ€rningspunkten mellan klimatvetenskap och ekonomi. Möt Erik Sterner och Thomas Sterner som studerar ekonomiska styrmedel för en rĂ€ttvis klimatomstĂ€llning och hur kunskapsnivĂ„ och attityder pĂ„verkar viljan att vara med och betala. BĂ„da ger populĂ€ra kurser pĂ„ Chalmers, pĂ„ temat klimat-policy â för sĂ„ vĂ€l yrkesverksamma som studenter.
-
I den tÀttbebyggda staden Àr mÀnniskor mer stressade Àn i den glesa. Men det rÀcker med mindre grönomrÄden för att pulsen ska gÄ ner, förutsatt att de Àr flera och har en viss biologisk diversitet. VÀlmÄende grönytor Àr ocksÄ ett kostnadseffektivt sÀtt att möta klimatförÀndringar. Under vÄren 2024 spelar forskare in fÄgelkvitter pÄ 30 platser i centrala Göteborg för att mÀta mÄngfalden. I förlÀngningen vill de veta hur man kan utforma framtidens stÀder sÄ att vÀxter, djur och mÀnniskor kan trivas tillsammans.
Medverkande: Ahmed Eldesoky, postdoc i stadsbyggnad och Meta Berghauser Pont, professor i urbanmorfologi och stadsbyggnad
-
För Johanna Kraamer gick vĂ€gen till Chalmers via Camp Vera och militĂ€rtjĂ€nst som flygplansmekaniker. Hanna Monastyrski upptĂ€ckte sitt intresse för ingenjörsvetenskap nĂ€r hon lĂ€ste tekniskt basĂ„r. BĂ„da Ă€r i minoritet som kvinnliga studenter pĂ„ programmen Elektroteknik och IT, men tycker att det oftast har fungerat bra. För att fler tjejer ska kĂ€nna sig hemma pĂ„ Chalmers har de jobbat med det Ă„rliga evenemanget Camp Vera dĂ€r de vill bredda bilden av vem som kan bli ingenjör, och locka fram teknikintresset â som en del inte ens vet att de har.
-
It began as a moral crusade. Once he became aware of the unfair conditions faced by female scientists in his field, Paul Walton couldnât ignore them. Over the past 25 years, he has delivered around 150 guest lectures worldwide, championing gender equality in academia. He believes that openly addressing our biases is the crucial first step of a journey toward creating a better working environment for everyone and advancing research.
In this episode of Verapodden, we meet Professor Paul Walton, gender equality advisor at Chalmers and a professor of bioinorganic chemistry at the University of York, UK. (Introduction in Swedish, interview in English.)
-
Hon försöker lösa ett medicinskt mysterium och har hastighetsrekord i protein-veckning. Pernilla Wittung Stafshede Àr professor i kemisk biologi och ledamot av Nobelkommittén för kemi. I Verapodden berÀttar hon om sin forskning pÄ demenssjukdomar, hur hon ser pÄ jÀmstÀlldheten inom akademin och varför hon har lÄtit tatuera kedjor av proteiner pÄ sin kropp.
- Laat meer zien