Albert Podcasts
-
I dagens avsnitt tar vi oss an en spännande och påskig saga baserad på önskemål från Albert, Saga och Tuva. Följ med oss när vi berättar om den elaka kaninen Karin, som rövar bort alla påskägg. Följ med på ett äventyr där tre barn, tillsammans med tandfen, försöker få tillbaka sina påskägg och lära den elaka kaninen en läxa.
Dessutom blir det passande nog fakta om påsken. Så sätt på hörlurarna och följ med på en magisk godnattsaga! Glöm inte att skicka in ditt förslag på vad du vill att nästa saga ska handla om via www.magiskagodnattsagor.se och följ oss på Facebook & Instagram.
Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.
-
I väst har samurajen blivit symbolen för en japansk krigarkultur som saknar en europeisk motsvarighet. ”Samuraj” betyder ”att tjäna men dess faktiska innebörd är mycket komplex. ”Samurajen” vittnar om en märklig sammanflätning av militärorganisation, kejsardömets traditioner och civil uppoffring som tog en helt unik vändning i Japan jämfört med resten av världen.
Från framväxten under 700-talet har samurajen haft en central position i japans utveckling och tillerkänts avgörande segrar mot t.ex. Kublai Khans invasionsförsök under 1200-talet. Frågan är om det ens går att prata om Samurajen som ett eget begrepp utanför Japans historia som helhet? Vem är samurajen egentligen?
I den nymixade reprisen av avsnitt 28 av Militärhistoriepodden tar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved sig an berättelsen om den japanska krigaren, krigarkulturen, de avgörande händelserna och den mycket märkliga statsapparat som byggdes upp runt japansk Bushido – ”Krigarens väg”.
I avsnittet diskuteras jämförelser med den europeiska utvecklingen, den märkliga privatiseringen av statliga ämbeten, de avgörande vändningarna under mongolinvasionen samt de stora ledarna – Sengogku Jidai, Nobunaga och Hideyoshi - som under en turbulent tid lyckades ena Japan under den epok som vi i Europa brukar kalla medeltiden.
Även samurajkulturens sakta förfall under Tokugawa-eran tas upp och Meijirestoriationens återfunna samurajromantik. Vi möter också samurajens militärteknisk förutsättningarna, rustningarna och svärden som ofta får definiera samurajen, och så får Peter Bennesved göra ännu ett utlägg om bågens speciella utformning och förutsättningar.
För den som är intresserad av fortsatt läsning rekommenderas speciellt Stephen Turnbulls många olika verk på temat. En bra introduktion är boken The Samurai – A military history (1996, 2013). För den som vill ha mer hardcore-historia rekommenderas historiken vid University of Georgia, Karl F. Fridays bok Samurai, warfare and the state in early medieval Japan.
Bild: Samurajer med olika vapen, c. 1802-1814 av Racinet, Albert (1825-1893) - Gallica - Bibliothèque nationale de France
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rutger Arnhult har gjort sorti som VD i Castellum, Erik Selins senaste giv analyseras. Vestum har, och Embracer ska, byta lista. När ska man sälja och när ska man köpa inför listbyten på börsen? På svensk arbetsmarknad finns en lång tradition av att komma överens så varför har fackförbundet Unionen stämt Klarna?
Panelen består av Robert Andersson, analytiker på Aktiespararna, Tobias Kaj, förvaltare av en fastighetsfond på Lannebo Fonder och Martin Dahlgren, privatinvesterare samt CFO på det digitala utbildningsbolaget e-education Albert.
Medverkar gör även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och arbetsrättsadvokaten Åsa Erlandsson, delägare på Setterwalls som även analyserar risken för tvister när andra techbolag gör sig av med folk.
-
Rutger Arnhult har gjort sorti som VD i Castellum, Erik Selins senaste giv analyseras. Vestum har, och Embracer ska, byta lista. När ska man sälja och när ska man köpa inför listbyten på börsen? På svensk arbetsmarknad finns en lång tradition av att komma överens så varför har fackförbundet Unionen stämt Klarna?
Panelen består av Robert Andersson, analytiker på Aktiespararna, Tobias Kaj, förvaltare av en fastighetsfond på Lannebo Fonder och Martin Dahlgren, privatinvesterare samt CFO på det digitala utbildningsbolaget e-education Albert.
Medverkar gör även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och arbetsrättsadvokaten Åsa Erlandsson, delägare på Setterwalls som även analyserar risken för tvister när andra techbolag gör sig av med folk.
-
Vill du lyssna utan reklam och få tillgång till avsnitt en vecka tidigare? Stötta podden på Patreon!
I maj år 1928 besöker Albert Fish familjen Budd. Han har planerat att mörda sonen Edward, men ändrar sig när han får syn på den 10-åriga dottern Grace. Albert tror att Gud har befallt honom att tortera och mörda barn och Grace kommer inte att bli hans första offer. Året innan har han ätit upp en liten pojke och nu är det Grace som står på menyn. Det här är historien om en mycket störd man som inte bara plågade andra, utan även själv njöt av att utsätta sig själv för smärta. Jag vill som vanlig varna känsliga lyssnare.
Nya avsnitt varannan måndag.
Gillar du podden? Lämna gärna en recension och glöm inte att följa den!
Missa inte min andra podd, Kidnappningspodden.
Kontakt: [email protected]
Källor:
https://allthatsinteresting.com/albert-fish
https://www.crimemuseum.org/crime-library/serial-killers/albert-fish/
https://www.ranker.com/list/albert-fish-facts/jacob-shelton
https://serialkillershop.com/blogs/true-crime/albert-fish
https://criminalminds.fandom.com/wiki/Albert_Fish
https://www.thoughtco.com/serial-killer-albert-fish-973157
https://thoughtcatalog.com/christine-stockton/2018/05/albert-fish-the-gruesome-story-of-the-brooklyn-vampire/
Samtliga artiklar lästa 27 augusti.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Storbritannien har en ny konung, vi har fått massa frågor till podden. Vi går igenom allt detta, i samma avsnitt, fattar ni eller? Herregud vilket avsnitt!
-
Rudolf och Albert finner sig till rätta i sitt nya hem. Efter många år släpps Albert fri. Men han förblev en fånge i sina drömmar och Rudolf, som kanske ändå hade övergivit tankarna på att få komma ut till civilisationen och få stampa i takt till Beatles och att en vacker dag få bli en förebild för klimatrörelsen, frigav sig själv till sist efter 46 års fångenskap.
🎙️
23 maj 2022
🍷
• Domaine Julien - Côte de Nuits Villages 2019
• Fonterutoli - Chianti Classico Gran Selezione 2017
🎶
• Arvingarna - Eloise
• Daniel Norgren - The Day That's Just begun
• Drottningholms Barockensemble - Allegro, Drottningholmsmusiken. Utgiven av Musica Sveciae
• Joseph Haydn - Kaiserlied
• Lars-Eric Gustav Holm - Canelloni, Macaroni (Pizzeria Fantasia)
• Lobo Loco - Mystery Chappel (ID 1662)
• Vernon Dalhart - The Alcoholic Blues
Övrig 🎶
• Salongsberusad Historia
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Julia är avis på Louise föräldrar men inte på hennes hy eller sociala ”kompetens”. Louise ser risker med att hylla sin man och Julia briljerar med sina dialektala skills.Hur blev egentligen denna podd till? Och vad är historien bakom den fantastiska låten? Nytt soligt avsnitt av er favoritpodd finns ute nu! Tack Hej Albert och Ellos att ni är med oss denna vecka!
-
Zara Larsson snor Louise text till sitt sommarprat och tidningarna börjar ringa. Men vad var det egentligen som hände? Barnen på förskolan avslöjar Julias omoraliska klänning och vi gläds åt att Sigge Eklund börjat lyssna på vår podd. Tack Tjejmilen och Hej Albert som sponsrar oss denna vecka, hurra för er!Psst, koden till Tjejmilen ska anges i versaler: LOUISEJULIA
-
Det var hett i studion när avsnittet spelades in. Vi får med en initieringsanalys av Intervacc, en intervju med Clemondos VD, Jesper Svensson, rapportkommentar från Viktor Garmiani på Candles of Scandinavia, kommentar kring SBB av bankens analytiker samt en intervju med delar av eEducation Alberts ledningsgrupp. Vi avrundar med att tacka av Julia för hennes insatser på Penser. Podden leds av Daniel Ljungström.
-
Rabarber började sin karriär som magmedicin. Därför fick den lanseras med flärdfulla namn för att vi skulle vilja äta den. Och den funkar till så mycket mer än det söta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det var inte självklart att man skulle äta rabarbern. Den var så förknippad med magsjukdomar, berättar författaren och journalisten Ingar Nilsson.
Hon kallar sig Rabarberdrottningen och har bl a skrivit boken Rabarber.
Rabarberroten användes inom den kinesiska medicinen mot magåkommor. Också i Europa var rabarbern från början en medicinalväxt.
- På 1600-talet kostade rabarberrot mer än opium, säger Ingar. Man visste inte var den kom från utan importerade ett pulver.
Rabarbern, som är en grönsak, kom till Sverige i mitten av 1700-talet, också då som medicinalväxt.
För att folk skulle vilja äta den marknadsfördes den i England med flärdfulla namn, som Champagne och Victoria och Albert, efter drottningen och prinsen.
Rabarbern är mångtusenårig och det finns en massa olika sorter. Ändå tas det fram nya. De två nyaste svenska rabarbersorterna är Barbro och Berit. De togs fram av Kimmo Rumpunen, växtförädlare på Sveriges Lantbruksuniversitet, för att industrin ville ha bättre rabarber till marmelad och sylt. Arbetet tog 20 år.
- Det är den tid det tar att korsa fram nya sorter, säger Kimmo.
- Rabarber fungerar väldigt bra i drycker, tipsar han. Och borde användas mer istället för citron.
-
Det ska firas rejält i London i dagarna fyra. Drottning Elizabeth firar 70 år på tronen. Vi går igenom allt kring festligheterna och pratar även om att Harry och Meghan är på plats med sina barn - även om det finns oro att de ska stjäla stjärnglansen. Vi pratar också om Charlene och furst Albert och om det svenska kungaparets besök på Abba-premiären i London.
Med: Jenny Alexandersson och Sara Ericsson.
-
Vissa har har hävdat att Sanna Tahvanainens fokus på yttre attribut nedvärderar de historiska kvinnoöden hon gestaltar i sina romaner. Helena Fagertun funderar på om det inte är precis tvärtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är nyårsafton för drygt hundra år sedan när finlandssvenska Sanna Tahvanainens roman ”Den lilla svarta” inleds med klass. Första världskriget är slut och det glada tjugotalet står för dörren. I utkanten av festen står en mystisk ung kvinna; hon beskrivs som dimma eller cigarettrök. Ur sina klänningsfickor fiskar hon upp spegel och läppstift och börjar bättra på läpparna.
Romanen om Coco Chanel är en del av en romantrilogi om historiska kvinnoöden som Tahvanainen publicerade mellan 2013 och 2019. Förutom Chanel handlar det i ”Körsbär i snön” om Sylvia Plath och om drottning Victoria av England i romanen ”Bär den som en krona”. Jag tar fasta på titeln, lägger böckerna som en krona på huvudet och försöker balansera runt med dem. Jag målar också läpparna i rött och sprutar på mig Chanel no. 5 i en föreställning om att jag, genom att ikläda mig attribut ur romanerna, ska bli den stilsäkra läsare som trilogin suktar efter.
De här romanerna är nämligen ovanligt besatta av materiella ting: kläder, smink, parfym. Efter att ha köpt en blåvit bomullsklänning, en liten jacka kopierad direkt ur Diors sommarkollektion och en klänning med mexikanskt mönster fastnar Tahvanainens Sylvia för en grå regnkappa med blankt och tuggummirosa foder. ”Jag tar den!” utropar hon och konstaterar: ”Älskar ögonblicket när jag bestämt mig för att köpa något, så jag säger det igen och igen. / Jag tar den! / Jag tar den! / Jag tar den!”
Jag betraktar böckerna jag nyss bar på huvudet. Boken om Chanel är utsmyckad med stiliserade pärlor som lossnar från ett halsband, den om Plath fångar en mörkröd läppstiftsmun bakom en fågelbur och drottning Victoria pryder själv sin bok, genom ett fotografi i helfigur, visserligen avklippt strax ovanför näsan.
Det kan tyckas onödigt att dröja vid böckernas fysiska utformning, men eftersom utseende är så pass centralt i verken blir böckernas omslag också en viktig del av själva läsakten. Vissa recensenter har kritiserat främst ”Körsbär i snön” för att bokens fokus på yttre attribut nedvärderar den omskrivna historiska personen, men kanske är det tvärtom? Kanske måste böcker som berättar om kvinnoöden som de här ta fasta på just föremål som smink och parfym. De utgör centrala litterära teman hos en författare som strävar efter att uppvärdera både föremålen och kvinnorna som genom tiderna ägnat sig åt dem. Den stil som Tahvanainen presenterar för att ”matcha ett sådant perspektiv”, för att låna ett uttryck ur Sara Danius ”Den blå tvålen” (2013), har föga att göra med den hemingwayska isbergstekniken och mer med den balzacska löken: skalar man den hittar man ingen kärna – den innehåller flera lager av ytor och ytan är allt.
Svarta klänningar finns i olika modeller i alla tre romaner och jag riktigt känner shantungens textur när jag för handen över omslaget till ”Den lilla svarta”. När jag sedan öppnar boken badar den i en äng av aldehydiska abstrakta blommor. För att få en liknande känsla för dofterna i ”Körsbär i snön” grottar jag ner mig i parfymentusiasternas diskussioner på Fragrantica om parfymer som Fabergés Tigress och Estée Lauders Youth Dew. Djupast sätter sig odörerna från upplösningen av ”Bär den som en krona” där drottning Victoria ligger i sängen och gluffar i sig sötsaker i en ätstörd misär – nedfallna matrester ruttnar under sängen, hakorna blir fler och fler och matfläckarna på kläderna täcks av broscher. Sorgen efter prins Alberts död täcks bokstavligt talat över med stil.
Som Englands regent på 1800-talet var det själva livet som utgjorde drottning Victorias verk och vi möter henne från den lilla flickan som uppmanades att inte läsa böcker utan istället just bära dem på huvudet – viktigare än bildning var att få en bra hållning inför sin framtida kröning.
Kanske är det Tahvanainens ambition att hitta ett nytt litterärt sätt att gestalta kvinnohistorien som gör att hon ofta närmar sig sina huvudpersoners öden från oväntade håll. ”Körsbär i snön” utspelar sig under den heta sommarmånaden juni 1953, när en ung Sylvia har blivit utvald att göra en praktikmånad på modetidningen Mademoiselle i New York. Valet att skildra denna period istället för att vända sig till någon av de mer mytomspunna delarna av Sylvia Plaths liv handlar inte enbart om att det var en viktig och förlösande månad för den historiska personen Plath utan minst lika avgörande för den västerländska litteraturen. Det är en sommar som knappt alls finns återgiven i Plaths dagböcker men som hon själv valde som startpunkt för debutromanen ”Glaskupan” (1963), i Christina Liljencrantz översättning: ”Det var en besynnerlig, kvav sommar, den sommaren de skickade makarna Rosenberg till elektriska stolen, och jag visste inte vad jag gjorde i New York.”
I ”Körsbär i snön” erbjuds ett annat perspektiv på samma sommar och att det finns många fler möjliga berättelser om Sylvia Plath ger Tahvanainen en hint om redan i bokens inledande stycke: ”Jag borde heta Sylvior, inte Sylvia. Sylvior Plathor. Jag är pluralis, inte singularis. I mig finns hur många Sylvior som helst. En på varje sida. Ibland ännu flera.”
I ”Den lilla svarta” följer vi Coco Chanels mest produktiva och framgångsrika period i 20-talets Europa. Att Tahvanainen väljer att skildra modeskaparens genombrottsperiod där både mode och affärer blomstrar, snarare än tiden när hon främst var känd för sin öppna antisemitism och samröre med tyska säkerhetstjänsten, tyder på att det främst är som kreatör och inte historisk person hon intresserar sig för Chanel.
Här framträder modeskaparen som betonade att den lilla svarta klänningen inte i första hand skapades för mannen att betrakta utan för kvinnan att bära – det var viktigt att den hade fickor så att bäraren kunde lägga sina saker någonstans. Någonting liknande händer när Chanel pitchar doft för parfymören Ernest Beaux; det är för varandra och sig själva som kvinnorna ska lukta gott. Kanske kan Marilyn Monroes uttalande om att hon om natten inte bar mer än några droppar Chanel no. 5 ses som det ultimata beviset på att Chanel lyckades med sin ambition. Tahvanainen låter Chanel säga att kvinnorna ”ska börja längta efter någonting de inte ens visste att de saknade”.
Det är inte förrän jag läser Tahvanainens trilogi som jag inser hur mycket jag har längtat efter just det här: en prosa där traditionellt sett kvinnliga företeelser som mode och parfym genomsyrar allt från omslag till innehåll och litterär stil. Eller för att travestera Coco Chanel i parfymtillverkartagen: Kanske är det så att för att få en roman om kvinnor ur historien att kännas naturlig, måste det ske på konstgjord väg.
Helena Fagertun, författare och översättare
LitteraturSanna Tahvanainen: Körsbär i snön (2019), Den lilla svarta (2016) och
Bär den som en krona (2013). Alla utgivna på Schildts & Söderströms.Bilden
Coco Chanel, foto av Marion Golsteijn: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Coco_Chanel_tentoonstelling.JPG
Drottning Victoria (här som prinsessa), målning av George Hayter (1792–1871): https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Princess_Victoria_and_Dash_by_George_Hayter.jpg
Sylvia Plath, foto av Vicile: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:To_be_sylvias_daughter.jpg
-
6-åriga Albert har förberett en frågestund för Farzad där han ska gissa vilket djur han tänker på. En ledtråd är uppochner - kan du gissa vilket djur det kan vara?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Det var mycket hype inför Miamis GP men hur hype var själva racet? Häll upp en kopp kaffe och starta dagen på bästa möjliga sätt med oss. Vi pratar bland annat om världens vackraste man och en viss prins... Albert?
Support the show
Sveriges Snabbaste Podcast! 🏁
Av och med Alex Utterberg & Christofer Schwarz 🎙
Nya avsnitt varje torsdag 🔊
Bonusavsnitt och annat kul 🔥
Följ oss på Instagram, TikTok & YouTube 📱
Tack för du lyssnar på oss! Vill du stödja oss kan du antingen göra det via vår Patreon, eller genom att sätta 5 stjärnor och skriva ett omdöme I din poddspelare. ❤️
För er som vill snacka business, maila oss på [email protected] ✉️
Och glöm inte, nästa säsong är Ferraris säsong. - Laat meer zien
