Alva Appelgren Podcasts
-
Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback.
Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den. Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback.
Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är:
Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för “vad bra du var” eller “det där gick ju inte så bra” kan du säga “det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod” eller “det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna”. Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra.Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord!
Bilden på Alva Appelgren är tagen av Gerald McInerney. Sen vi intervjuade henne har hon gett ut boken Motiverad : Feedback, mindset och viljan att utvecklas.
Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om feedback. Vi har valt ut en som handlar om hur du hanterar kritisk feedback. En riktigt bra guide till hur vi kan hantera negativa känslor och få fram guldkornen ur en situation som först kanske bara känns negativ.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur hänger arv, miljö, motivation och återkoppling ihop med kognitionsvetenskap? Och hur kan kunskaperna om det som händer i hjärnan tillämpas i undervisningen. Om det handlar nya avsnittet av Skolprat. Gäst i podden den här gången är forskaren Alva Appelgren.
-
I dagens avsnitt samtalar vi om vikten av ett aktivt ledarskap för att främja studiero. Vi diskuterar betydelsen av positiva relationer och förebyggande arbete, och hur man kan använda sig av systematiska forskningssammanställningar i arbetet. Dagens gäster är Linda Frenning och Alva Appelgren, programledare är Anna Hedman. Avsnittet spelades in på distans i december 2021. Skolforskningspodden produceras av Skolforskningsinstitutet.
-
Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback.
Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den. Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback.
Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är:
Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för "vad bra du var" eller "det där gick ju inte så bra" kan du säga "det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod" eller "det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna". Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra.Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord! /Ann-Sofie och Boel
Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Läs mer om vårt nya samarbete som vi är väldigt glada och stolta över. Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 3 smarta tips på hur man ger feedback kopplat till hälsosamma val: 1. Var specifik, berätta vad i personens beteende du åsyftar 2. Berätta varför du tycker det var bra 3. Berätta vilka konsekvenser personens val eller beteende får för personen själv, dig och övriga medarbetare. Läs gärna mer från Twitch om hur du gör samtal motiverande.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt möter vi Alva Appelgren, som 2015 disputerat på effekter av feed-back på kognitiv prestation och motivation. Avhandling kan du ladda ner här.
I programmet tar vi upp frågor om olika sätt att ge beröm och de olika effekter detta fick på försökspersonerna i studierna i Alva Appelgrens avhandling. Vi tar även upp frågan om betygssättning i förhållande till mindset.
Hur kan ett statiskt mindset med fokus på begåvning och formell kunskap leda till sämre resultat?
Forskning om olika mindset har under decennier drivits av bl a Carol S Dweck, som påvisat skillnader i hur vi förhåller oss till lärande och begåvning på olika sätt. Hennes och andras forskning visar att de individer som definierar sig själv och andra utefter begåvning tenderar att uppnå sämre långtidsresultat än de som ser alla misstag, som del i den naturliga vägen till lärande. Ett ord Carol Dweck föreslår att vi använder oftare är "ännu" - det kan jag inte ÄNNU - eller det har jag inte lärt mig ÄNNU.
Värd i Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare i barnmedicin och handledare. Kontakta Kristina via mail [email protected] om du har kommentarer eller frågor efter programmet. Hemsida: http://www.exist.se
Alva Appelgren når du via http://www.brainself.se
