Anna Julius Podcasts
-
Lön & makt – avsnitt 5. Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.
Plötsligt gick proppen ur. Det var som om hela världen stannade. Maskiner tystnade, fabriker stängde. Tusentals industriarbetare varslades – varje vecka.
En fastighetskrasch i USA utlöste en kris för hela det internationella betalningssystemet. Företagen kunde plötsligt inte längre låna pengar. Panikslagna banker vågade inte, de visste plötsligt inte hur mycket kapital de hade.
Allt stannade.
Tvärniten märktes på vartenda verkstadsgolv.
Runt om i landet pressades lokala fackklubbar av sina arbetsgivare: sänk era löner, annars måste vi lägga ner.
Men enligt kollektivavtalet går det inte att sänka lönen. Ersättningen per arbetad timme kan inte minska.
Om fackklubbarna hade gått med på sänkta löner riskerades hela kollektivavtalet och den ordning med minimilöner som hade gällt sedan 1905.
Men det fanns ett sätt att både rädda kollektivavtalet och samtidigt lätta för företagen: gå ner i arbetstid.
-
Lön & makt – avsnitt 4. Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.
Efter 1980-talets kaos och det tidiga 1990-talets djupa kris väntade en ny kraftmätning mellan fack och arbetsgivare.
Vem skulle dra nytta av det nya läget? Världen globaliserades. Vi lärde oss nya ord som internet, outsourcing och just-in-time. Kina lanserade sig som ”världens verkstad”.
Arbetsgivarna fortsatte att försöka göra om kollektivavtalen. Lönerna skulle bestämmas lokalt, under fredsplikt. Men facket sa nej och gick ut i en tre veckors övertidsblockad.
Att vägra jobba övertid visade sig vara effektivt. Arbetsplatserna var snålt bemannade och det förutsattes att de anställda ofta skulle jobba över. Blockad mot övertid visade sig vara ett kraftfullt vapen för facket. Efter övertidsblockaden fick man både kortare arbetstid och garanterade löneökningar.
Dessutom lades grunden för en ny stabilitet: industriavtalet.
-
Lön & makt – avsnitt 3. Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.
Full fart på jobben. Industrin gick för fullt. Det var lätt att få en anställning och de flesta företag gjorde höga vinster.
Det lät rätt bra.
Men det glada 1980-talet var inte utan bekymmer. I själva verket var det full gas på väg ut mot stupet.
En splittrad fackföreningsrörelse tappade kontrollen över hur lönerna skulle sättas. Runtom i landet kunde lokala fackklubbar få igenom rejäla lönelyft. Samtidigt hade facken centralt lovat regeringen att hålla igen på lönekraven. På så vis skulle inflationen bekämpas.
Men det fungerade inte. Företagen badade i pengar. Arbetsgivarna kunde fördela löneökningarna som de ville. Och bankerna lånade ut mer än vad de tidigare hade tillåtits göra.
Det gick inget bra. Kraschen kom och då var arbetsgivarna beredda. De ville inte att kollektivavtalen skulle innehålla pengar.
-
Lön & makt – avsnitt 2. Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.
Äntligen fred! Våren 1945 gick det andra världskriget mot sitt slut. Fascismens och Hitler-Tysklands dagar var räknade. Land efter land befriades och runt om i världen greps människorna av en nyväckt optimism. En stämning som också smittade av sig på många arbetsplatser. Inte minst inom den svenska verkstadsindustrin.
Där hade arbetarna bestämt sig. Nu skulle de ta tillbaka vad de hade förlorat under krigsårens lönestopp. Nu ville arbetarna att lönerna höjdes ordentligt. Och de var beredda att strejka för sina krav. I omröstningar körde medlemmarna över sin egen fackförbundsledning som ville gå mer försiktigt fram. Metalls ordförande sa: ”Majoriteten bestämmer. Har de jäklarna röstat för konflikt så ska de också få den!”
Den längsta striden var ett faktum.
-
Lön & makt – avsnitt 1. Harald Gatu och Anna Julius om kraftmätningen som gav arbetarna en historisk seger och ett första avtal för hela landet.
Det var här den började, striden om ett avtal med minimilöner och reglerade arbetstider. Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.
Här bland de anställda fanns åtta gjutare som hade bestämt sig. En dag fattade de mod och knackade på dörren till fabrikör Karlsson.
De sa:
”Vi vill ha tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”.
Svaret blev nej. Dagen efter beslutade arbetsgivarnas organisation i Stockholm att stänga av 15 000 arbetare från 78 verkstäder över hela landet. Konflikten var ett faktum och den blev långvarig. En kraftmätning mellan arbete och kapital.
Utgången blev mycket viktig för landets arbetare. Nu kunde arbetsgivarna inte längre spela ut arbetare mot arbetare. För nu fanns ett avtal som bestämde hur hög den lägsta lönen skulle vara. Och hur lång en normal arbetsdag skulle vara. Arbetarna hade vunnit en historisk seger: ett avtal för hela landet.
-
Lön & makt, en podd om industriarbetarnas historia från Dagens Arbete. Med Harald Gatu och Anna Julius. Premiär 24 november.
