Dennis Jörnmark Podcasts
-
Den sjunde december 2022 slår 3 000 poliser till mot 130 olika platser i Tyskland. 25 personer grips i den största razzia som någonsin genomförts mot en misstänkt terrororganisation i Tysklands historia. Snart ska det visa sig att de misstänkta tillhör en högerextrem grupp som ska ha planerat att genomföra en våldsam statskupp för att störta den tyska demokratin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes i december 2022 av Jonas David och Esfar Ahmad. Producent: Dennis Jörnmark. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet, Die Spiegel, BILD, Deutsche Welle och Youtube.
-
Den sista helgen i oktober 2022 förbereder sig Sydkoreas huvudstad Seoul för fest - efter flera år av coronarestriktioner är det äntligen dags att fira Halloween som vanligt igen. Men feststämningen förbyts till panik när mängder av människor trycks ihop i en trång gränd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes den 31 oktober 2022 av Sara Sundberg och Dennis Jörnmark. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio, SVT, The National, Youtube, TVNZ, CBC Los Angeles, Arirang TV och CNN.
-
Det senaste decenniet har det polska regeringspartiet Lag och rättvisa gång på gång skärpt abortlagarna. Många har protesterat och en av dom är aborträttsaktivisten Justyna Wydrzynska, som hamnat mitt i en historisk rättegång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes i oktober 2022 och uppdaterades i mars 2023 av Irma Eneroth och producent Dennis Jörnmark. Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radios arkiv, SVT, Aftonbladet, The Guardian, Vice, NPR, Tagesschau och Twitter.
-
Den 11 september 2022 står det klart Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti. Men hur blev partiet ingen ville prata med den avgörande faktorn när Sverige går mot maktskifte?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären färdigställdes 16 september 2022. Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, SVT, TV4, Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.
Reporter: Annizeth Åberg
Producent: Dennis Jörnmark -
Utrikeskrönikan 28 juli 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin, torsdag.
När temperaturerna kröp upp mot 40-gradersstrecket i Tyskland förra veckan rapporterades om en stor skogsbrand, sjunkande vattennivåer och en kvällstidning fick sätta rubriken: I dag är det varmare här än på Mallorca.
Det är ju så att inga européer förhåller sig till den spanska partyön såsom tyskarna. Förra året landade fler tyskar på Mallorca än britter, skandinaver, fransmän, italienare och belgare tillsammans. Och sommaren 2022 ser förstås inte annorlunda ut.
Palma fylls av de så kallade Ballermanngängen. Det är unga vuxna med partyhattar, paraplydrinkar och färgglada solglasögon; tänk svenska ungdomar på Ibiza, fast tyskar på Mallis. Med charterflygen landar också en alldeles egen musikgenre – Ballermanschlagern – som kan beskrivas som en slags disco-schlager-pop.
Ni anar säkert att årets stora Ballermanhit är ett samtalsämne som undviks av de lågmälda landsmän som väljer att stanna hemma över sommaren, men i juli 2022 kan ingen välja att titta åt ett annat håll. För årets stora Ballermanhit ”Layla” har blivit en fråga på regeringsnivå och tvingat fram en sedlighetsdebatt där alla verkar vilja delta.
Nog för att Ballermanlåtarna brukar heta ”Jag söp hela dagen” eller ”Jag har skitit i tunnelbanan”, men den här gången utspelar sig sången på en bordell. Den tre minuter och tio sekunder långa låten består till stora delar av orden ”la-la-layla”, men den text som i övrigt hinner sjungas har upplevts som så provocerande att ansvariga för stadsfestivalerna i Düsseldorf och Würzburg har bestämt sig för att bannlysa låten. ”Vi kan bestämma vad vi vill lyssna på, och vi vill inte höra den här låten”, sa de.
Motreaktionerna lät inte vänta. Ledarsidor satte ned foten mot upplevd överdriven politisk korrekthet och artisterna som gjort låten, DJ Robin och Schürze, sa att de inte förstod kritiken alls. Justitieminister Buschmann tog tid från skissande på nya coronarestriktioner till att påpeka att han anser att man kan tycka illa om musik utan att förbjuda den. Düsseldorf och Würzburg försvarade sig med att det inte rörde sig om någon lagligt bindande bannlysning av låten.
I helgen rapporterade tidningen Welt att fyra barer på Mallorca som frekventerats av tyska besökare stängts av myndigheterna, efter att ha serverat alkohol till minderåriga och efter stängningstid.
Men de festglada unga tyskarna behöver kanske inte oroa sig. När jag i måndags eftermiddag tog en S-Bahn ut till sjön Wannsee läckte Ballermannhits ur min grannpassagerares hörlurar hela vägen till stranden. På stadsfestivalen i Düsseldorf bröt allsång ut till en instrumental version av Layla.
Och förra veckan var det varmare i Tyskland än på Mallorca.
Dennis Jörnmark, Berlin
[email protected] -
Påsken 2022 planerar och genomför den dansk-svenske politikern, högerextremisten Rasmus Paludan, koranbränningar i olika städer i Sverige. Upploppen, som kommer att skaka landet, är snart ett faktum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes i april 2022 av Matilda Rånge, Dennis Jörnmark och Sara Sundberg.
Arkivljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, SVT, Rasmus Paludans Instagramkonto och Youtube.
-
Medlemmar i Nato skyddas av det som kallas artikel fem. Hör om alla för en-principen, där en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot alla.
Natos medlemsländer har gått med på artikel fem i grundfördraget.
– Den brukar kallas för musketörsparagrafen: en för alla, alla för en, säger Ulla Gudmundson, analyschef på utrikesdepartementet och tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation.
Artikel 5 är en säkerhetsgaranti, att Natoländerna hjälper varandra vid en attack.
Detta innebär dock inte att alla medlemsländer omedelbart bidrar med militära medel om ett av medlemsländerna angrips utifrån.
Artikel 5 användes efter 11 september-attacken 2001Artikel fem har bara använts en gång, och det var inte USA som ryckte ut till undsättning, som Nato och omvärlden väntat sig.
– När 11 september hände, den enda gången som artikel 5 har använts av Nato, då var det tvärtom. Det var USA som attackerades, och andra medlemsländer som ryckte ut till USA:s hjälp, säger Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg.
Medverkande: Ulla Gudmundson, tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation, Ginna Lindberg, USA-kommentator på Sveriges Radio.
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson
-
Efter flyktingkrisen 2015 har Sveriges migrationspolitik varit historiskt åtstramad sedan blev det krig i Ukraina. Hör om de tvära kasten och de avgörande ögonblicken.
Kriget i Ukraina är orsaken till den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget – och just nu är de som flyr välkomna till Sverige. Alla de svenska riksdagspartierna röstade för det stora masskyddsdirektivet från EU.
– Det är svårt att säga vart det här tar vägen på lång sikt. Just nu är ju famnen öppen hos både staten och kommunerna, säger Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.
En av de som kommit till Göteborg är ukrainska Julia.
– Min mamma sa till mig att åka, för en av oss måste leva, säger Julia till Sveriges Radio.
Flyktingkrisen 2015Under flyktingkrisen 2015 kom 163 000 personer till Sverige. Hör historien om Reinfeldts “öppna era hjärtan”-tal och Löfvens “mitt Europa bygger inga murar”.
Men pressen på regeringen blev för stor – man fattade beslut om id-kontroller vid gränsen. Även Miljöpartiet, det parti som har varit allra mest flyktingvänligt, tvingades gå med på det. Dåvarande språkröret Åsa Romson, som var vice statsminister, kunde inte hålla tårarna tillbaka.
Det är stor skillnad mellan hur det gick till 2015 och i dag, menar David Miliband, vd och ordförande för International Rescue Committee.
– Sverige och Tyskland tog ett stort ansvar 2015. I dag är EU beredda och även om det inte ännu finns på plats ett tydligt direktiv om omfördelning. Ironiskt nog är det de länder, Ungern och Polen, som blockerade i EU, som nu tar ett stort ansvar, säger David Miliband.
Ljud från: Filmarkivet, Ekots lördagsintervju, Reuters, SVT
Medverkande: Pontus Mattson, reporter på Ekot. David Miliband, International Rescue Committee.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson
-
Ungern går till val och premiärminister Viktor Orbáns vänskap med Putin ser ut att ligga honom och regeringspartiet Fidesz i fatet. Orbán har fått väldigt mycket kritik för deras relation, säger Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent.
Söndag 3 april går Ungern till val.
Orbáns relation till PutinEU-landet Ungern har medverkat till fördömanden och sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Därom har han sagt nej till att sluta importera rysk olja och gas.
”Dilemmat för Orbán har varit att hans relation till Putin varit alltför god. Det har han fått väldigt mycket kritik för”, säger Milan Djelevic.
Om Viktor OrbánViktor Orbán är född 1963 som den äldsta av tre bröder.
Orbán var med och grundade Fidesz, partiet som har haft regeringsmakten i Ungern sedan 2010. När Fidesz grundades var partiet en vänsterliberal studentrörelse som var i opposition mot den kommunistiska regimen.
“Genom åren har Orbán gått mot ett konservativt tänkande. Han har utvecklat partiet till ett mer nationalistiskt, konservativt och flyktingfientligt parti”, säger Ekots Östeuropakorrespondent Milan Djelevic.
Partiet Fidesz och Viktor Orbán har anklagats för att montera ned demokratin i Ungern, genom att undergräva rättsväsendets oberoende och begränsa pressfriheten.
Hbtq-personers rättigheter har begränsats i UngernUngerska Haya, 29, kom ut som transkvinna under en period där hbtq-personers rättigheter i Ungern diskuteras på högsta politiska nivå. 2020 blev det förbjudet för transpersoner att juridiskt korrigera sitt kön i Ungern.
”Jag behöver komma ut varje gång jag visar legitimation”, säger Haya till Sveriges Radio.
Medverkande: Ungerska Haya, 29.
Reporter: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent. Caroline Kernen, P3-korrespondent, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent.
Ljud från AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
En absolut mardröm, ett levande helvete. Så beskriver Human Rights Watch läget i den ukrainska staden Mariupol.
Ryska styrkor går hårt åt den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. Det humanitära läget beskrivs som katastrofalt för de civila som inte kunnat ta sig därifrån.
– Det har under en längre tid varit svårt att få kontakt med Mariupol. Telefonledningar och internet ligger nere, säger Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Teatern i Mariupol hade skrivit “barn” på markenEnligt uppgift hade över tusen personer gömt sig inne i Mariupols teater när den besköts av rysk eld och totalförstördes. På satellitbilder kan man se ordet deti, barn, skrivet på marken, synligt även från luften.
Reportrar Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter. Susanna Hållbus, Trygve Ulriksen Skogseth och Samar Hadrous.
Ljud från P1-morgon, Reuters och AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
En gymnasieelev går till attack efter dådet är två kvinnliga lärare döda. Hör allt vi hittills vet om de misstänkta morden på Malmö latinskola.
Elev attackerade två lärare på Malmö latinskolaSent på eftermiddagen, när de flesta andra elever på Malmö latinskola gått hem, går en 18-årig man till attack mot två lärare. De skadade, två kvinnor i 50-årsåldern, förs till sjukhus, men deras liv går inte att rädda.
Mannen, som också är elev på skolan, grips och misstänks för mord.
Erkänner till sin advokat18-åringens advokat Anders Elison säger att mannen erkänner att han dödat kvinnorna. Elison deltog på tisdagseftermiddagen vid ett förhör med 18-åringen. Gärningsmannen har berättat i detalj vad som har hänt.
Reportrar: Petra Haupt, Samuel Larsson, Marita Johansen, Assar Afzelius, Erik Adell och Susanna Hållbus.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
I början av november 2021 publicerar en av världens främsta tennisspelare anklagelser om våldtäkt mot Kinas tidigare vice premiärminister på Weibo. Inlägget hinner delas flera miljoner gånger innan det raderas. Dagen efter slutar tennisstjärnan svara i telefon. Hennes sociala medier tystnar. Och nu frågar sig tennisfans, politiker och aktivister över hela världen en enda sak: Var är Peng Shuai?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes i november 2021 av Karmen Kodia.
Producent: Dennis Jörnmark. Slutmix: Josef Reinhold.
Medverkande:
Hanna Sahlberg, Kinakommentator på Sveriges Radio
Björn Djurberg, Kinakorrespondent på Sveriges Radio
Maria Strandlund Tomsvik, kommentator på Discovery Eurosport
Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, Australian Open TV, Front Burner, Reuters, CNN, WTA, BBC, CBC, New China TV och The New York Times.
-
Den 27 oktober 2021 släpper Bianca Ingrossos sminkföretag en adventskalender full med smink. Förväntningarna är skyhöga, men när kunder blir besvikna på det som gömmer sig bakom luckorna, bildas två läger. De som hatar kalendern, och de som hatar på dem som kritiserar Bianca Ingrosso. Kommentarsfält fylls med hat och hot, och den kanske största uppståndelsen Sverige haft kring en influencer inleds.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären gjordes i november 2021 av Johanna Heed.
Producent: Dennis Jörnmark. Slutmix: Jan-Olof Leandersson.
Medverkande:
Margareta Grääs, youtuber
Li Hjalmarsson, konsument
Julia Lundin, journalist på tidningen Resumé
Mikael Snabb, vd Caia cosmetics
Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, Expressen TV, Dagens Industri, Youtube, Instagram och poddarna The Daily Messiah och Ursäkta.
P3 Nyheter dokumentär har sökt Bianca Ingrosso som valt att inte medverka.
-
När Germanwings flight 9525 närmar sig Alperna flyger det extremt lågt. Ombord finns 150 personer. Franska flygledare försöker gång på gång ta kontakt med planet. Men det försvinner från radarn.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
När räddningsarbetare skickas ut för att söka efter planet möts de av en surrealistisk syn. I en dalgång ser de resterna av en Airbus 320, som är krossad i små, små delar. Planet har kolliderat med bergsmassivet i 700 km/h.
Förtvivlade anhöriga runtom i Europa söker svar på vad som hänt. I den tyska småstaden Haltern am See sjunker det sakta in att en hel grupp skolelever och deras lärare som varit på språkresa i Barcelona, aldrig kommer att komma hem igen.
Fransk och tysk polis arbetar frenetiskt för att utreda vad som hänt. Den svarta lådan som spelat in ljudet ombord, hittas osannolikt nog bara några timmar efter kraschen. Den blir en avgörande pusselbit när utredarna ska få klarhet i vad som hänt. Och det dom hör på inspelningen kommer att chocka hela världen.
Medverkande:
Engelbert Tegethoff, pappa till Stefanie Tegethoff som omkom i kraschen.
Bodo Klimpel, borgmästare i Haltern am See.
Jan Ohlsson, flyganalytiker.
Jeff Wise, journalist specialiserad på flygbranschen.
Ulrika Bergsten, SVT:s Europakorrespondent.
Daniel Alling, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.
Joshua Hammer, granskande journalist.En dokumentär av Dennis Jörnmark.
Producent: Ida Lundqvist.
Publicerad: 2021.
-
Sommaren 2021 avlöser rapporterna om extremväder över hela världen varandra. Delar av Kina och Västeuropa drabbas av förödande översvämningar, i Kanada slås nya väderrekord och tusentals människor runtom i världen tvingas på flykt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentären är gjord av Simon Sarnecki och färdigställdes i augusti 2021.
Producent: Dennis Jörnmark
Slutmix: Stina Fagerberg
Medverkande:
Marleen Erler, vittne till översvämningarna i Tyskland sommaren 2021
Martin Hedberg, meteorolog
Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges radio, SVT, The Guardian, Reuters, CBC, Deutsche Welle och CNN.
- Laat meer zien
