Drottningholms slott Podcasts
-
August Theodor Blomqvist (1854–1941) blev som 6-åring föräldralös år 1860 i Ulvsunda utanför Stockholm. Som sockenbarn hamnade han ute på Lovö i skuggan av Drottningholms slott. Han auktioneras inte ut till lägstbjudande, men tvingas ändå byta hem vid flera tillfällen.
August är en obemärkt man som får en svår start när bägge föräldrarna dör, men som ändå med tiden skapar en egen familj och blir en duktig smed med egen verksamhet. Genom Augusts livsresa kan förstå de stora samhällsförändringar som Sverige genomgick från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.
I reprisen av det nymixade avsnitt 71 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms universitet och Rolf Lind, samhällsvetare som är barnbarnsbarn till August Theodor. De har tillsammans skrivit boken Spår av ett liv – En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid.
Ända in på 1900-talet fick tvingades föräldralösa barn att flytta runt mellan olika hem som fick en mindre ersättning från socknen. Barnen kunde auktioneras ut till den som mot lägst ersättning tog emot barnen. Detta skedde i en tid när många föräldrar dog tidigt av sjukdomar, olyckor och umbäranden. I kyrkböckerna är det ett betydande antal barn som noteras som föräldralösa.
Först 1918 förbjöds bruket att auktionera ut barn till lägstbjudande eller att fattiga och föräldralösa tvingades bo i tur och ordning en kortare tid hos bönder inom ett område.
Sveriges kändaste sockenbarn är nobelpristagaren Harry Martinsson som skrev som sin hårda barndom i Nässlorna blomma utgiven år 1935. Många har gripits av Harry Martinssons öde att auktioneras ut efter att fadern dött och modern emigrerat till Kalifornien.
Men August Theodor Blomqvist öde låter oss förstå att sockenbarnets öde inte alltid var nattsvart. August fick lära sig smedyrket som gjorde att han med tiden kunde starta en egen verksamhet. Han gifte sig och fick fyra barn.
Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.
Musik: Skräplandschottis, Michael Caplin, Creativa Commons.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!
Det är juldag i Sverige, ja, över nästan hela världen. Och efter att förra året ha sänt en julhälsning från vårt hem på Drottningholms slott, är jag nu tillbaka här på Stockholms slott, i min mamma Prinsessan Sibyllas våning.
Det är inte alla i vårt land som firar jul. Men alldeles oavsett om du gör det eller inte, så hoppas jag att du får uppleva – åtminstone en stund – det hopp och den frid som man önskar sig den här tiden på året.
Under året som gått har Drottningen och jag haft glädjen att gratulera omkring 1 500 svenskar på deras hundraårsdag, genom telegram som vi skickar.
Förr var det mycket ovanligt att bli så gammal. Men många av de barn som föds i dag kommer att uppleva sin hundraårsdag. Kanske kommer de att fira jul med både barnbarn och barnbarnsbarn. Det är en fantastisk utveckling!
De svenskar som i år har firat sin hundraårsdag, föddes 1921. Samma år som det första svenska riksdagsvalet med lika och allmän rösträtt hölls, och de fem första kvinnliga ledamöterna valdes in i riksdagen. Genom denna förändring tog Sverige ett avgörande steg mot att bli det land vi är i dag.
Under min tid som kung har jag själv fått uppleva den första kvinnliga partiledaren i riksdagen, den första kvinnliga talmannen och, i år, den första kvinnliga statsministern.
Ja, utvecklingen går verkligen framåt, på olika områden!
Ett skäl till att allt fler svenskar får leva så länge, och vara så friska, är alla de framsteg som forskningen och sjukvården gör.
För en tid sedan talade jag med en svensk cancerforskare. Han berättade, att han hoppas att den behandling som han arbetar med ska kunna ge patienterna några månader till i livet. Men det riktigt stora, sa han, är att varje framsteg lägger grunden för nya upptäckter – så att människor kanske kan få flera år, eller till och med decennier, att leva vidare tillsammans.
Under den tid som gått sedan dagens hundraåringar föddes har vetenskapen gjort enorma framsteg. Bara de senaste åren har vi sett en rekordsnabb utveckling av flera vacciner, läkemedel och behandlingar mot covid.
Forskningen räddar och förlänger människoliv. Jag har svårt att tänka mig en mer meningsfull verksamhet.
Om jag får hoppas på något av framtiden, så är det just det, att fler unga människor i vårt land ska ägna sin kraft och kreativitet åt att ytterligare driva vetenskapen – och hela vårt samhälle – framåt.
När Drottningen och jag gifte oss, för 45 år sedan i Storkyrkan här nära slottet, bildades en bröllopsfond. Nyligen råkade jag hitta i bokhyllan den bok som fonden gav ut 1985, med titeln ”Kom igen”. Den handlade om parasport. När jag såg den där boken, så fastnade jag särskilt för titeln: ”Kom igen”.
Så mycket av det gångna året har handlat om just detta: att starta om Sverige efter pandemin, att ta tillbaka verksamhet och stegvis återgå till en mer normal tillvaro. Att ”komma igen”.
Sedan förra hösten har jag och min familj genomfört besök till nästan alla Sveriges län, för att uppmärksamma lokala insatser med anledning av pandemin.
Vi har träffat myndigheter, företag och organisationer som påverkats av den här speciella situationen, och som bidragit med fantastiska insatser.
Det har varit lärorika och givande möten. På ett personligt plan har jag många gånger fyllts av djup respekt för alla anställda, ledare och ideellt engagerade som vi mött under våra besök.
Under de snart två år som vi levt med covid-19-pandemin har dessa personer – och väldigt många andra i vårt land – gjort sitt yttersta för att lösa de problem och uppgifter som uppstått.
Tack vare dem – tack vare alla er – har vårt land fortsatt att fungera och står väl rustat för att ”komma igen”. För det vill jag uttrycka min stora uppskattning!
Till sist vill jag vända mig särskilt till dig, som förlorat någon som stått dig nära.
Kanske saknar du någon som borde ha suttit bredvid dig just nu: Ett barn. En livskamrat. En förälder eller ett syskon. En god vän eller en kollega.
Jag kan inte säga något som fyller det tomrummet. Men jag vill ändå, på detta sätt, sända en hälsning och en tanke till dig.
Jag hoppas att så många som möjligt i vårt land får möta det nya året med hopp och tillförsikt. Men låt oss också ha modet att se och hjälpa dem, som har det svårt.
Jag vill önska dig en fortsatt god jul – och ett gott nytt år 2022.
-
Drottning Silvia räddade den svenska monarkin och banade väg för en ny typ av kungligt arbete. Nu fyller drottningen 77 år och i veckans avsnitt av Kungligt pratar Jenny & Sara om jubilaren.
Hur var egentligen kungen och drottningens första dejt och hur entrade Silvia rollen som Sveriges drottning. Så ifrågasatte hon det mansdominerade hovet och vågade prata om svåra ämnen för de utsatta i samhället.
Jenny och Sara avslöjar drottningens favoritgodis och andra saker du inte visste om Silva, och så firas drottningens födelsedag på Drottningholms slott.
Med Jenny Alexandersson och Sara Ericsson.
-
Den 28 juli år 2006 är Patrik ute och åker i Mälaren med sin jet-ski. I en vik nära Drottningholms slott ser han ett konstigt paket, med konturerna av en kropp. Det han inte vet då är att fyndet blir upptakten på en komplicerad mordhistoria.
