Estoniakatastrofen Podcasts
-
Saboterade gasledningar, vem tjänar på det? Vilka sitter i säkerhetspolitiska rådet? Och 28 år sedan Estoniakatastrofen - vad hände egentligen efteråt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ny bok om Estonia
Idag är det årsdagen av Estoniakatastrofen, olyckan som kostade 852 människoliv. En av dem som överlevde, Sara Hedrenius, vaknade av smällen och tog sig instinktivt upp och ut. Hon har nu skrivit boken Det ser illa ut: Estoniakatastrofen 28 september 1994. Det är dels en skildring av hennes egna upplevelser och hur katastrofen förändrade hennes liv, och dels en kritisk betraktelse av varför så mycket gick fel efteråt. Kommer vi någonsin att få veta vad som verkligen hände? Det får hon ge sin syn på.
- Det var inte en oberoende utredning, säger Sara Hedrenius. Slarv eller inkompetens, olika delar i de här utredningarna som inte är okej faktiskt. Jag tycker det är viktigt, vad har vi för kapacitet i vårt land att utreda svåra händelser?
Gas och sabotage
I vems intresse ligger det att Nord Stream går sönder? Sabotagen av gasledningarna på Östersjöns botten fortsätter att förbrylla och oroa. Men kanske måste vi vänja oss vid fler attentat som nästan, men inte riktigt, är av militär karaktär? Nicklas Rossbach, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, berättar om gråzonerna i säkerhetspolitiken. Och vikarierande bisittare Hélène Benno lanserar sin farmors militära teorier.
Dessutom: Fotbollsfiasko.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Hélène Benno
Producent: Amanda Rydman -
Domen mot Estoniadykningen, Bulletin-VDn:s nya tidning och dissekering av riksdagspartiernas mediepolitik. Det är sånt vi hanterar i nya avsnittet av Publicistpodden.
I detta avsnittet, som spelades in på eftermiddagen måndagen 5 september, gästas podden av Helle Klein, chefredaktör och vd för Dagens Arbete och ordförande för Sveriges Tidskrifter, samt av Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News och dessutom ordförande för Utgivarna.
I podden avhandlas följande:
Under måndag förmiddag kom besked om att de två män som genomförde dykningar vid Estonias vrak under arbetet med en dokumentärfilm 2019 fälls av Göteborgs tingsrätt för brott mot den speciella lagen om gravfrid vid Estonia.
Dykningarna gjordes med en robot och ledde som bekant till att Estoniakatastrofen utreds på nytt. Henrik Evertsson fick dessutom stora journalistpriset 2020 för denna granskning. Men nu är alltså han och ytterligare en person dömda, och vi diskuterar effekterna av domar mot journalister. Samma dag lanserades även den nya tidningen Nongrata som enligt uppgift ska bestå av en nyhetsredaktion, en ledarredaktion och en podcastavdelning. Vd och chefredaktör för den nya tidningen är Jannik Svensson, som kanske är mest känd för att ha varit vd för Bulletin när denna ökända publikation gick i konkurs i våras.
I samband med lanseringen berättar Svensson även för tidningen Journalisten att han nyligen utsatts för flera mordhot, varav åtminstone ett har en koppling till starten av den nya tidningen.
Ledarsidan i Nongrata beskrivs som ”oberoende banjohöger” och bland krönikörerna återfinns bland andra Paolo Roberto och den dömde trippelmördaren Ricard Nilsson, som också är delägare.
Och detta kan vi förstås inte låta bli att prata lite om. Vi återvänder också lite kort till turerna kring Arbetaren som seglade upp mitt under förra avsnittet. Men framför allt: Valdagen närmar sig som bekant och det är dags att även Publicistpodden tar sitt samhällsansvar. Åtminstone ur ett medieperspektiv. För kanske finns det någon bland väljarna som väljer parti utifrån deras mediepolitik? Finns det i så fall någon synlig skillnad mellan partierna? Tidningen Journalisten gjorde ett förtjänstfullt försök häromdagen att ställa den traditionella valenkäten till partierna just kring mediefrågorna. Och sedan tidigare finns en mycket informativ genomgång om partiernas åsikter i Sveriges Tidskrifters valmanifest. Men Jonas Nordling saknar någon kunnig som sätter svaren i en kontext och vänder sig därför till sina gäster. Hur skiljer sig svenska partiers mediepolitik från varandra i verkligheten?Och så blir det diskussion om den klassiska dilemmafrågan: Kan journalister, demokratins riddare, själva rösta?
God lyssning!
Frågor eller synpunkter?
Kontakta Jonas Nordling på [email protected] -
Det konstiga är inte att så många, oftast män, intresserar sig för det olösta statsministermordet, utan att de ofta avfärdas som foliehattar eller konspirationsteoretiker. Det säger författaren Lena Andersson, aktuell med en "konspirationsroman" baserad på mordet på Olof Palme. Vad berättar hanteringen av Palmemordet – och Estoniakatastrofen för den delen – om Sverige? Gäster: Lena Andersson, författare, Mats Holm, redaktör på Fokus, Johan Hakelius politisk chefredaktör på Fokus. Programledare: Nina Solomin.
-
Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.
En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket - och inte Polisen - fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.
Nya dykningar vid Estonia 2022Sommaren 2022 - snart 28 år efter att Estoniakatastrofen - görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.
Programmet gjordes våren 2022.
Reporter: Erik Ridderstolpe
Produktion: Mikael Cohen
Slutmix: Elvira Björnfot -
Kollektiva minnen utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid.
Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004 och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska kollektiva minnet.
Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering?
Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap idag.
MEDVERKANDE
Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet
Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan
Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt
Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Pierre Isacsson var hos många känd som en av medlemmarna i Family Four och för singeln "Då går jag ner i min källare" från 1974. Efter några år i skymundan planerade Pierre på en comeback och hade spelat in några demos av låtar som var mer personliga än de vi hört tidigare av sångaren. Tyvärr hann han aldrig ge ut ett nytt album med dessa låtar. I September 1994 var han en av de som miste livet i Estoniakatastrofen på Östersjön.
I veckans poddintervju träffar du Pierres son Ludvig Isacsson som var nio år när hans far omkom i Estoniakatastrofen. Han har nu färdigställt de demos Pierre spelade in för 30 år sedan och gett ut albumet Innan slutet.
Här kan du höra Ludvigs berättelse om sin far och arbetet med att ge Pierre och hans låtar liv ännu en gång. Samt att Ludvig berättar om sin egna musikaliska resa. Förhandslyssna på poddintervjuer samt exklusiva Patreon-avsnittHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nya filmer väcker fler frågor om Estoniakatastrofen. Nu drar Världens barn igång i P4 Extra Lasse Persson söker sig till Östersund. Artisten Andreas Lundstedt dansar disco i Saturday night fever.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen.
-
10 minuter om en stormig natt mitt ute på Östersjön 1994. En färja med nästan tusen människor ombord skickar ute ett nödmeddelande. Den håller på att sjunka, snabbt. I Stora händelser berättar vi om katastrofen som skakade om Sverige och Europa som en av de värsta båtolyckorna någonsin. Än idag finns frågetecken kvar - vad var det egentligen som hände där ute på havet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om podden:Stora händelser är en podd i Barnradion med 10 minuter om nyhetshändelserna som förändrat världen.
Podden passar för 9-13 år ungefär.
Frågor till avsnittet:Vart var båten M/S Estonia på väg?
Varför var det så svårt att rädda människor?
Varför vill många att man undersöker eller till och med tar upp båten?
Varför tror du att det här blev en sådan stor nyhetshändelse?
Varför pratar om man det än idag tänker du?
Programledare: Arvid Adrell, Barnradion
Producent: Klara Askerup, Barnradion
Exekutiv producent: Per Palmqvist, BarnradionMed ljud från: Sveriges Radio, P3 Dokumentär, TV4, SVT
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Stefan Stern och Josefin Utas om de strandade LAS-förhandlingarna, Estoniakatastrofen och uppropet mot den upplevda rasismen på Sveriges Radio. Programledare: Erik Thyselius.
