Eve Podcasts

  • Ubisoft förenar nĂ„gra storspel igen, Forza skaparna startar en ny spelstudio med fokus pĂ„ AAA-spel, kommer Sony köpa studion för att tvĂ„la till Microsoft? The Last of Us: Part III kommer ha fĂ€rre cutscenes och varför ryktas det om en Dead Space film med John Carpenter? 


    Simon har ÄNTLIGEN spelat ut/varvat Red Dead Redemption 2 sĂ„ vi kan ÄNTLIGEN prata om epilogen och slutet! Max har doppat tĂ„rna i Playstation 1 klassikern Parasite Eve, hur stĂ„r sig det spelet 2023 egentligen? 


    Detta och MYCKET mer i veckans fullproppade avsnitt av Snacka Videospel! SpĂ€nn fast hörlurarna nu sĂ„ KÖR VI! đŸ„ł


    Tack för att DU lyssnar och sprider budskapet om vĂ„r lilla podcast, du Ă€r bĂ€st! đŸ˜ŠâœŒïžâ€ïž


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Today we present Dr. Eve Jourdain. Post doctor and co founder of Norwegian orca survey. In this episode we will talk about the conservation work that she do on field and behind the scenes, we also talk about what tools they use to get data on killer whales, and we will get more clarity on what eco types the Norwegian Sea killer whales are and even more. 


    This was a great episode, it comes from two people sharing love for killer whales and want to continue the conservation for these magnificent animals. 


    Thank you so much Eve for being a part of this ocean podcast.


    To support the orca research in Norway, you can buy a bracelet from Norwegian orca survey. Links are to be found down below:

    https://bracenet.net/en/bracenet-x-norwegian-orca-survey/


    Read more about Norwegian orca survey down below

    https://www.norwegianorcasurvey.no


    Detta var ett super avsnitt dĂ€r tvĂ„ personer tillsammans pratar om ett kĂ€rt Ă€mne, om spĂ€ckhuggare. Avsnittet Ă€r vĂ€rd att lyssna pĂ„! 

    Stort tack till Dr.Eve Jourdain


    Stay connected! 🐋🐡🐠🩈🐚


    Instagram: https://www.instagram.com/podddenomhavet/


    Would you like to be a guest of this podcast?

    Are you a marine biologist, marine conservationist, or a person who wants to protect the ocean and have something relevant you want to bring up for marine conservation, then I would love to hear from you. Kindly a email to [email protected]


    Take care the ocean!

    All my best

    Hanna Ahmed đŸšđŸ€™đŸŸ


    FjÀllbacka Tanum BohuslÀn Grebbestad Göteborg Stockholm


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • PĂ„ med pannbandet och lycrabrallan! Det har blivit dags för en joggingtur runt den virtuella arena som i folkmun brukar kallas spelvĂ€rlden. Juntan agerar som vanligt draghjĂ€lp och denna vecka med sĂ„dana lockelser som en tur förbi spelens Hall of fame dĂ€r nya titlar valts in, en första titt pĂ„ Blizzards nya mobilspel Warcraft Arclight Rumble och sĂ„ blir det ett stopp i skĂ€rningspunkten mellan rymdĂ€ventyr och kalkylark. Dessutom har Angelica och Elisabeth lĂ€st text i Citizen Sleeper och Tobias har sett gamla filmtroper Ă„teranvĂ€ndas i Trek to Yomi.

    Spel som nĂ€mns i avsnittet: Ring Fit Adventure, Dance Dance Revolution, Ms. Pac-Man, The Legend of Zelda: Ocarina of Time, Sid Meier’s Civilization, Eve Online, Warcraft Arclight Rumble, Diablo Immortal, Hearthstone, Nintendo Switch Sports, Wii Sports, Trek to Yomi, Ghost of Tsushima, Citizen Sleeper, In Other Waters och Tharsis.

    För att motionera plÄnboken stöttar du givetvis Juntan pÄ http://www.speljuntan.se/

    Tidskoder
    (01:13) Veckans personliga frÄga
    (08:35) Nyheter
    (33:51) Reklam
    (34:44) Spelsvepet

  • Apokalypsen Ă€r nĂ€ra! Samtliga i panelen Ă€r överens om kvalitĂ©n pĂ„ filmerna som diskuteras.Veckans panel bestĂ„r av Berglöf x 2 och Dupe-Kjellin x 2 och i vanlig ordning startar vi med ett nyhetssvep. Blizzard har utannonserat en del nya expansioner till befintliga titlar, releasedatum för Playstations nya subscription upplĂ€gg, Sonys sattsnig pĂ„ att bevara gamla spel, ny teknologi inom VR, nya Netflix-funktioner och en hel del annat.I filmdelen Ă€r Peter, Vanne och Niklas helt överens om kavlitĂ©n pĂ„ den senaste Ghostbusters-filmen, Ghostbusters: Afterlife, och de Ă€r Ă€ven helt överens om kvalitĂ©n pĂ„ bioaktuella filmatiseringen av Uncharted!I tv-delen blir det koreansk med serien Snowdrop som Vanne har sett och britiskt dĂ„ Jonas och Niklas har sett den fjĂ€rde och sista sĂ€songen av Killing Eve.Tack & FörlĂ„t, Puss Hej!

  • Rymden har alltid varit en plats för drömmar och utopiska projekt. Men nĂ„got tycks ha förĂ€ndrats. Dan Jönsson funderar pĂ„ vem som fĂ„r plats i rymden nĂ€r det börjar kĂ€nnas trĂ„ngt pĂ„ jorden.

    Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Åsikter som uttrycks Ă€r skribentens egna.

    Om det Ă€r sĂ„ att vĂ€rlden, som vi kĂ€nner den, snart kommer att gĂ„ under. Om det Ă€r sĂ„ att den hĂ€r planeten till stora delar i en nĂ„gorlunda nĂ€ra framtid kommer att bli obeboelig. Om det Ă€r sĂ„ att det kommer att föra med sig svĂ€ltkatastrofer och inbördeskrig, som i sin tur kommer att orsaka enorma flyktingströmmar frĂ„n de obeboeliga delarna av vĂ€rlden till de delar som fortfarande kommer att vara nĂ„gotsĂ„nĂ€r beboeliga, vilket förmodligen, nej helt sĂ€kert kommer att skapa oro och resursbrist Ă€ven i dessa relativt lyckligt lottade delar av vĂ€rlden, som Ă€ven de till slut ska nĂ„s av undergĂ„ngen: om det Ă€r sĂ„ – ja, dĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ en fantastisk tur att rymden finns.

    Tanken pĂ„ rymden kan fĂ„ ocksĂ„ den mest nervösa riskkapitalist att kĂ€nna en ström av lĂ€ttnad och tillförsikt genom kroppen. Rymden Ă€r kall och oĂ€ndlig: den Ă€r med andra ord rent fysiologiskt sjĂ€lva motsatsen till och svaret pĂ„ klimatkrisen, ett vidstrĂ€ckt fĂ€lt av möjligheter dĂ€r bara resurserna och teknologin sĂ€tter grĂ€nserna. Och det allt lĂ€ngre bort frĂ„n vĂ„r hemplanet, som bekant. Vid Ă„rsskiftet 2022 skickades det nya rymdteleskopet James Webb upp frĂ„n en raketbas i Guyana – ett gigantiskt instrument som astronomerna hoppas ska kunna hjĂ€lpa oss att se nĂ€stan till tidernas begynnelse och universums födelse. Ett halvĂ„r tidigare gick den engelske entreprenören Richard Branson ombord pĂ„ sin egen rymdfarkost, döpt till Eve efter hans mor, för att skjutas upp mot atmosfĂ€rens yttre grĂ€ns. Branson Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n den förste mĂ„ngmiljonĂ€r att köpa sig en stunds illusorisk befrielse frĂ„n jordens dragningskraft, knappast den siste heller, och skuttet ut ur gravitationen Ă€r i sjĂ€lva verket bara början för dessa rymdkapitalismens pionjĂ€rer. En annan av dem, Elon Musk, planerar redan för kolonier pĂ„ Mars inom ramarna för sitt projekt SpaceX.

    Rymden Ă€r den moderna vĂ€rldens fortsĂ€ttning pĂ„ himmelriket. En plats hinsides den jordiska existensens knappa villkor, de rĂ€ttfĂ€rdigas asyl frĂ„n den hotande apokalypsen. Som vĂ€l har stĂ„tt för dörren ungefĂ€r sĂ„ lĂ€nge mĂ€nniskan har funnits; jordens undergĂ„ng har blivit henne förutskickad i jĂ€rtecken eller som idag i vetenskapens rön, och hon har trott sig kunna undkomma den genom antingen botgöring eller flykt. Den tyska filosofen Hannah Arendt skriver i sitt förord till MĂ€nniskans villkor 1967 om rymdfĂ€rderna som just ett uttryck för den moderna mĂ€nniskans frĂ€mlingskap inför existensen, och de grundlĂ€ggande livsvillkor som trots allt Ă€n sĂ„ lĂ€nge binder oss vid det jordiska. För henne hör mĂ„nfĂ€rder och raketuppskjutningar till samma kategori av vetenskapliga fĂ„fĂ€ngligheter som drömmarna om mĂ€nsklig genförĂ€dling, evigt liv och artificiell intelligens. ”Denna framtida mĂ€nniska”, skriver hon, ”förefaller vara besatt av ett uppror mot den mĂ€nskliga tillvaron sĂ„ som den Ă€r henne given, en gĂ„va frĂ„n ingenstans som hon verkar vilja byta ut mot nĂ„got hon sjĂ€lv skapat”.

    Alldeles riktigt. SĂ„ hade till exempel det sovjetiska rymdprogrammet sin utopiska förelöpare bland de sĂ„ kallade biokosmisterna, en futuristisk rörelse som under tidigt 1900-tal arbetade för att med vetenskapliga metoder avskaffa döden och kolonisera rymden. Den ryska raketforskningens fader Konstantin Tsiolkovskij var en hĂ€ngiven anhĂ€ngare av de hĂ€r idĂ©erna, som senare, i den unga sovjetstaten kunde framstĂ€llas som den sjĂ€lvklara fortsĂ€ttningen pĂ„ det revolutionĂ€ra befrielseprojektet. Att övervinna döden handlade inte bara om att utplĂ„na det radikalt onda, det var ocksĂ„ en frĂ„ga om rĂ€ttvisa för alla de tidigare generationer som per definition inte kunde inkluderas i den kommunistiska framtiden – om man inte Ă„teruppvĂ€ckte dem. Koloniseringen av rymden var i sin tur ett sĂ€tt att i mĂ€nsklighetens namn befria sig frĂ„n naturens begrĂ€nsningar. Som Tsiolkovskij uttryckte det: ”Jorden Ă€r mĂ€nsklighetens vagga, men man kan aldrig stanna i vaggan i evighet.”

    Hannah Arendt var alltsĂ„ av en annan mening. Medan sĂ„vĂ€l de sovjetiska som amerikanska rymdprogrammen pĂ„ sextiotalet bars fram av rivaliserande ideologiska berĂ€ttelser om framĂ„trörelse, grĂ€nsöverskridanden och optimism uttryckte Arendt en sorts fascinerad skepsis. För henne var rymdfĂ€rderna en frukt av samma destruktiva pionjĂ€randa som den som skapade atombomben, ett teknokratiskt övermod som lĂ„ter varje vetenskapligt genombrott rĂ€ttfĂ€rdiga sig sjĂ€lvt utan föregĂ„ende moraliska övervĂ€ganden. DĂ€rmed delade hon ju, kan man sĂ€ga, biokosmisternas övertygelse att denna diskussion mĂ„ste vara i grunden politisk. ”Den kan dĂ€rför”, skrev hon, ”inte överlĂ„tas Ă„t professionella vetenskapsmĂ€n eller Ă„t professionella politiker.”

    Om 1900-talet alltsĂ„ blev den rationella optimismens Ă„rhundrade, sĂ„ tycks 2000-talet istĂ€llet ge Hannah Arendt och teknikskeptikerna rĂ€tt. Atombomben var bara en symbolisk början; vĂ„r tids klimatförĂ€ndringar och kollapsande ekosystem tycks peka ut den moderna ingenjörskonsten som skyldig i en ekologisk katastrof snart helt bortom kontroll – och det dessutom i en vĂ€rld som i ideologisk nitĂ€lskan gjort allt för att begrĂ€nsa politikens rĂ€ckvidd. Professionella vetenskapsmĂ€n och professionella politiker stĂ„r lika maktlösa som gatans demonstranter; rĂ€dde sig den som kan. De mycket rika kan numera investera i klimatförĂ€ndringsresistenta och revoltsĂ€kra skyddsrum pĂ„ mer eller mindre avlĂ€gsna och svĂ„rtillgĂ€ngliga platser. Den kanske mest pĂ„kostade av dessa privata ”domedagsbunkrar” heter The Oppidum och Ă€r belĂ€gen strax öster om Prag i Tjeckien: ursprungligen en gammal militĂ€ranlĂ€ggning, konstruerad för att stĂ„ emot en kĂ€rnvapenattack, som av fastighetsmiljardĂ€ren Jakub Zamrazil utrustats med allt frĂ„n golfbana och swimmingpool till en underjordisk trĂ€dgĂ„rdsanlĂ€ggning, och som sĂ€gs kunna försörja sina invĂ„nare i upp till tio Ă„r, Ă€ven med exklusiva viner.

    Men vi mindre bemedlade ska inte misströsta. Amerikanska företag som Atlas och Vivos producerar enklare skyddsbunkrar i halvmiljonersklassen dĂ€r man Ă„tminstone tillfĂ€lligt kan gömma sig undan den vĂ€ntande apokalypsen. Men sĂ„dana tillflyktsorter bleknar jĂ€mfört med de riktigt lĂ„ngsiktiga lösningarna som alltsĂ„ bokstavligen befinner sig bland stjĂ€rnorna – och vi som blir kvar pĂ„ jorden fĂ„r vĂ€l försöka förestĂ€lla oss den spillra av vĂ„r mĂ€nskliga civilisation som i framtidens marsianska kolonier helt kommer att bestĂ„ av den telluriska kapitalismens ekonomiska superelit. Den amerikanske sciencefictionförfattaren Kim Stanley Robinson skildrade i sin Marstrilogi frĂ„n nittiotalet den ordnade flykten frĂ„n vĂ„r förödda hemplanet, med början 2026 nĂ€r en rysk-amerikansk grupp kolonisatörer under ett FN-mandat upprĂ€ttar de första bosĂ€ttningarna pĂ„ Mars; kolonier som med tiden utvecklas till ett egalitĂ€rt och ekologiskt civilisationsprojekt. Denna nĂ€ra framtid kĂ€nns redan lĂ€ngesen. Rymdforskningens en gĂ„ng utopiska löften till den samlade mĂ€nskligheten har numera blivit ett privatekonomiskt projekt, ett sĂ€tt för rika pojkar att behĂ„lla drömmen om en vĂ€rld dĂ€r de kan slippa allt som tynger.

    Dan Jönsson, essÀist och författare

  • Precis som i sin tidigare bok The Lost World of Genesis One pĂ„pekar John Walton i The Lost World of Adam and Eve att den som vill förstĂ„ en antik text mĂ„ste försöka ta sig in i den kognitiva vĂ€rld dĂ€r den skrevs.

    Om man gör det sÄ utmanar syndafallsberÀttelsen vissa vedertagna tolkningar, menar Walton. För det första Àr skapandet av Adam och Eva en slags fortsÀttning av Guds projekt att skapa en kreativ ordning i vÀrlden: mÀnniskan skapas inte in i en fullkomlig vÀrld utan för att bidra till sprida denna ordning, menar Walton.

    Fallet betecknar snarare att det projektet "kom av sig" Àn att en ordnad vÀrld blev oordnad.

    Inte heller skapas hon odödlig: hon Àr skapad av stoft och Àr dödlig. Det Àr dÀrför livets trÀd behövs; hon har inte odödligheten "i sig".

  • Medis Radio är tillbaka med en helt ny säsong! Hela gänget är på plats (utom Felix som behöver plugga </3) och det blir som vanligt många skratt, diskussioner och Panos som hatar på Japan. Inget utöver det vanliga, men med extra mycket kärlek till varandra och våra lyssnare.

    Har DU något att säga till oss? Tips på något att prata om, åsikter om något vi sagt eller vill kanske bara säga hej? Skriv till oss på Facebook, följa oss på Instagram @medisradio och mejla till oss på [email protected]

    Musik: Pontus Ljung

  • DOKUMENTÄR: 2006 stĂ„r universumet i Eve pĂ„ randen till krig samtidigt som ett nytt vapen lanseras. Ett vapen som pĂ„ nĂ„gra sekunder kan det ödelĂ€gga ett helt slagfĂ€lt. Vem ska nu bli först att kontrollera titanen?

    Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    NĂ€r ett nytt krigsmedel lanseras i EVE Online rĂ„der oro bland spelarna. Kommer detta nya skepp rubba balansen i spelets krigsföring och ge de redan rika Ă€nnu mer makt? Inget vet. Men en sak som stĂ„r skriven i stjĂ€rnorna Ă€r att tvĂ„ av de största imperierna kommer drabba samman för att ta reda pĂ„ svaret. Det Ă€r en kapprustning som följs av utdragen konflikt. En katt och rĂ„tta-lek dĂ€r oĂ€ndliga resurser spenderas och bara en kan stĂ„ som segrare.

    P3 Spel Ă„tervĂ€nder till det gigantiska EVE-universumet nĂ€r Tobias Norström berĂ€ttar om den första titanen – det största skeppet som skĂ„dats. Författaren Andrew Groen tar oss tillbaka till en osĂ€ker tid i rymdspelet. Alliansledaren CYVOK berĂ€ttar om hur han spred desinformation till motstĂ„ndarnas spioner och den krigslystne diktatorn SirMolle delar med sig av sin strĂ€van att förinta alla som stĂ„r i hans vĂ€g.

  • En gång fanns de överallt. De kunde uppträda som najader, som valkyrior, som nornorna som spinner livets ödestrådar, ja som världens själva moder. I Europa fanns de överallt under tusentals år, tills världen gick över i en ny och annorlunda fas. Istället för många gudar existerade det nu plötsligt bara en – och det var en Han. I detta avsnitt har vi begett oss till Botaniska trädgården i Lund och dess tropiska växthus. Där kretsar samtalet kring frågan vad som hände med tillvarons kvinnliga princip.   LÄSTIPS: Jamake Highwater. 1991. Myth and Sexuality. Meridian. Siegmund Hurwitz. 2009. Lilith the First Eve. Daimon Verlag. Rosemary Ruether. 2006. Goddesses and the Divine Feminine: A Western Religious History. University of California Press. April D. DeConick. 2013. Holy Misogyny: Why the Sex and Gender Conflicts in the Early Church Still Matter. Bloomsbury Academic. Leonard Shlain. 1998. The Alphabet Versus the Goddess: The Conflict Between Word and Image. Penguin/Compass.