Försvarshögskolan Podcasts
-
USA:s försvarsminister är på besök i Stockholm och på Muskö örlogsbas. Vilka båtar och fartyg väljer Sveriges försvar att visa upp och hur imponerade är de? Talkshow i P1 idag med programledare Katherine Zimmerman och bisittare Parisa Amiri.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad visar Sverige upp för USA:s försvarsminister?Idag tar Sveriges försvarsminister Pål Jonsson emot sin amerikanska kollega Lloyd Austin. Det är första gången på 20 år som en amerikanska försvarsminister är här, och förutom att för omvärlden visa sitt starka engagemang för Sverige ska han bland annat titta på svenska fartyg och flygplan. Stefan Lundqvist, kapten i flottan och forskare på Försvarshögskolan berättar om vilka fartyg som är intressanta för USA och varför.
Är Rupert Murdoch en förebild för äldre?
Katherine Zimmerman har sett en kritikerrosad föreställning av stand-up komikern Thanos Fotas. Han kommer till showen och berättar om var han hittar sina karaktärer.Han är 92 år gammal och verkar inte lägga skorna på hyllan. Äldreforskaren och professorn Ingmar Skoog pratar om att vara över 80 och mycket aktiv.
Programledare: Katherine Zimmerman
Bisittare: Parisa Amiri
Producent: Amanda Rydman -
En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.
Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.
Fler farkoster flyger runtDet dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.
Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.
Medverkande:
Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio och CNN.
-
Jenny Deschamps-Berger jobbar på Försvarshögskolan med krisberedskap och totalförsvar. Ämnet försvarsvilja har lyfts en hel del under förra året sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jenny lyfter att det handlar om att vi har insikt om att våra demokratiska fri- och rättigheter är hotade och att vi har viljan att försvara dem. Vi behöver prata om vilket pris vi är villiga att betala för att försvara våra demokratiska rättigheter, inte bara som land utan även som individer.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm -
Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år.
Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson -
Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.
– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.
Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.
– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.
Medverkande:
Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.
Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.
Producent: Karin Hållsten.
Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
-
Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.
Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér -
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, berättar om det senaste som har hänt i kriget i Ukraina. Har kriget eskalerat den senaste tiden och vem har övertaget just nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Linnéa Wikblad och David Druid
-
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.
Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.
Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.
Medverkande:
Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN
-
Andreas är på resande fot, men det stoppar oss inte att spela in ett avsnitt med Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och Rysslandsforskare vid Försvarshögskolan, när vi får möjligheten!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mikael Nilsson är historiker och docent i historia sedan 2017. Han forskade under många år om bland annat svenskt militärtekniskt samarbete med USA, samt amerikansk propagandaverksamhet i Sverige under kalla kriget. Sedan 2015 har Mikael kommit att specialisera sig på Hitler och nazismen. Han har forskat och undervisat på bl.a. KTH och Försvarshögskolan, skrivit flertalet böcker och gjort en dokumentär om CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige.
Mikael är aktuell med boken Historiemissbrukarna som syftar till att göra upp med felaktigheter inom populärvetenskapliga litteraturen om Sveriges roll, skuld och politik under andra världskriget. Bokens idé kom efter ett Twitterbråk med Aron Flam, författare av Det Här Är en Svensk Tiger.
Var Sverige neutralt? Tog Sverige emot stulet guld? Vad säger andra historiker? Och varför är det så viktigt att bemöta, enligt Mikael? Han besvarar alla frågor men stannar inte där. Mikael ger även mig en (inte så liten) känga.
P3 Dokumentär: CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige
Tingstendebatten i Studio Ett
http://tingstendebatten.se/
Aron Flams besök i LoungePodden 2020
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz på
Instagram
Twitter
Linkedin
Youtube
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.
Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.
Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.
Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.
Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.
– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.
– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.
Medverkande:
Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.
Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten.
Tekniker: Mats Jonsson.
Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
-
Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.
Cyberangrepp från Ryssland och UkrainaSamtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.
Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.
Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, Truesec
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.
– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.
Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Det enda sättet för det ryska samhället att ändras i grunden är om ekonomin moderniseras, säger säkerhetsforskaren Tomas Ries vid Försvarshögskolan i Stockholm. Ur en moderniserad ekonomi kan en medelklass växa fram och medelklassens instinkt brukar vanligtvis ligga åt att liberalisera samhället. Men att hoppas på att så ska ske är att hoppas på ett mycket optimistiskt scenario. Intervjun är gjord i maj 2022.
- Laat meer zien
