Fredrik Karlsson Podcasts
-
AIK:s sportchefsjakt är över och semifinalerna i Champions League är spikade. Vi ringer Kalmar FF:s stortalang Carl Gustafsson och tar tempen på Örebro SK tillsammans med tränaren Christian Järdler. Dessutom, Helsingborgs IF:s ordförande Fredrik Karlsson om Stuart Baxter som ny huvudtränare.
-
AIK:s sportchefsjakt är över och semifinalerna i Champions League är spikade. Vi ringer Kalmar FF:s stortalang Carl Gustafsson och tar tempen på Örebro SK tillsammans med tränaren Christian Järdler. Dessutom, Helsingborgs IF:s ordförande Fredrik Karlsson om Stuart Baxter som ny huvudtränare.
-
I avsnitt 17 av Installatörspodden står nya LAS i fokus. Nyligen ändrades lagen om anställningsskydd. Det innebär bland annat att vid en uppsägning behöver du förutom nya LAS också ha koll på Huvudavtalet samt kollektivavtalen.
I somras tog riksdagen beslut om en reform av arbetsrätten och nya LAS, Lagen om anställningsskydd, är en produkt av detta. Även arbetsmarknadens parter tecknade ett nytt Huvudavtal som innebär ytterligare ändringar gällande bland annat anställningsskydd.
Lyssna på poddavsnittet där biträdande förhandlingschef Barin Özmen och arbetsrättsjurist Nina Burman Lundin från Installatörsföretagen guidar dig kring detta. Du möter också arbetsrättsjurist Helen Ohlsson som besvarar en medlemsfråga samt chefredaktör Fredrik Karlsson som bränner av tre snabba nyheter från branschtidningarna Elinstallatören och VVS-Forum. Som vanligt har vi även med två installatörer som beskriver när det inte riktigt gick som de hade tänkt sig under sina karriärer.
-
Varför ökar vattenskadorna i kök, var sker de och vad kan vi göra åt problemet? Hör VVS-montören Natalia Strandberg och experten Pierre Lundborg. Programledare: Fredrik Karlsson
-
Följ med när Installatörsföretagens vd Ola Månsson och branschchef Anders Gustin pratar om den stundande lågkonjunkturen. Hör också när företagsledaren Andreas Lavrell från Nytorp Energy group ger sin syn på den kommande krisen.
Barin Özmen, biträdande förhandlingschef på Installatörsföretagen pratar om turordningsregler i avsnittet. Som vanligt får du höra när två installatörer beskriver när det inte gick som man hade tänkt sig och Fredrik Karlsson, chefredaktör för VVS-Forum och Elinstallatören, bränner av tre snabba och glödheta ämnen från tidningarna. Även programledarna Heléne Stors och Leif Jitelius är med.
-
Följ med när Installatörsföretagens Joakim Carlsson pratar om moderna fastigheter och Per Jonasson, vd på Incert, beskriver vad en certifiering innebär. Evelina Kassberg besvarar också en högaktuell medlemsfråga om militärtjänstgöring. Som vanligt får du höra när två installatörer beskriver när det inte gick som man hade tänkt sig och Fredrik Karlsson, chefredaktör för VVS-Forum och Elinstallatören, bränner av tre snabba och glödheta ämnen från tidningarna. Även programledarna Heléne Stors och Leif Jitelius är med.
-
Långsiktiga kunddialoger, medvetenhet kring återbetalningstiden för gröna installationer och hållbarhet i installationsbranschen. Så sammanfattas avsnitt tio av Installatörspodden.
Förutom programledarna Heléne Stors från Installatörsföretagen och Leif Jitelius från produktionsbolaget Hajp medverkar följande gäster i detta avsnitt:
Johnny Petré, ordförande Installatörsföretagen och konceptchef BravidaOla Månsson, vd InstallatörsföretagenThérèse Kuldkepp, hållbarhetsexpert InstallatörsföretagenHelen Aristondo Magnusson, energiexpert InstallatörsföretagenJohan Edward, entreprenadjurist InstallatörsföretagenFredrik Karlsson, chefredaktör VVS-Forum och ElinstallatörenRobert Svankvist, Rörproduktion i KatrineholmHåkan Svanström, Svanströms el och vvs -
Fredrik Karlsson, VD och grundare av Twitch Health Capital AB. Fredrik är en sann entreprenör med bakgrund från GIH och Karolinska Institutet. Han brinner för att skapa välmående medarbetare och mer produktiva företag. I närmare 20 år har han arbetat med företagshälsa och har i rollen som strateg hjälpt kunder som Spotify, Karolinska Institutet, Länsförsäkringar med flera.
Twitch web: twitchhealth.se
Här hittar du GIH-studien om försämrad kondition bland svenskar
. . .
Följ Sweaty Business:
Brian van den Brink: @fitbybrian.se
Instagram: @sweatybusinessmedia
Linkedin: Sweaty Business Media
Facebook: Sweaty Business
Web: sweatybusiness.se
-
Nyårslöften som glöms bort i februari. Visionära planer som äts upp av vardagen. Känns det igen? Med OBM får du det att hända.
Vare sig det handlar om att ställa om till hybridarbete eller att bli bättre på pauser i vardagen så vet vi att det är en utmaning att genomföra en förändring. Vi behöver förstå, planera och agera för "hur:et" mycket mer än vi tror.
Beteenden – nyckeln till förändring Lyckas du se beteendet istället för svepande generaliseringar har du börjat jobba enligt teorin och verktygen som kallas OBM – organizational behavior management. Det är ett verktyg du kan använda för att få till den där sista pusselbiten i en stor förändring eller i en helt vardaglig aktivitetsplan: att få saker att hända på rätt sätt.
Leif E. Andersson är leg psykolog som utbildar inom ledarskap med OBM som grund. Han är också författare till OBM-boken, psykologi för ledare.
– Jag tycker inte att vi har rätt att lägga oss i vilka värderingar människor har på en arbetsplats, säger Leif, så länge alla beter sig på ett schysst sätt. Men vi kan komma överens om beteenden.
Hjälper oss att komma överens Att fokusera på beteenden är också ett framgångsrikt sätt att kunna jobba ihop trots personliga meningsskiljaktigheter. Vi kan komma överens om att vi ska göra ett visst antal uppgifter varje dag och samarbeta på ett visst sätt oavsett vilket parti vi röstar på eller vilket fotbollslag vi hejar på.
De fyra F:enDet som krävs för att kunna genomföra en beteendeförändring är:
Färdriktning – har alla förstått varför beteendet ska utföras? Färdighet – kan alla utföra beteendet? Förutsättningar – finns förutsättningar att utföra beteendet? Förstärkare – finns förstärkare för beteendet?Inom det första f:et, färdriktning, ryms sånt som svarar på frågan “varför?” Syftet och våra roller behöver också vara tydliga.
Färdighet innebär att kolla om alla har de kunskaper som krävs för att göra något de förväntas göra. Tänk dig att du ber någon hämta kaffe varje dag men ingen har förklarat var kaffemaskinen finns eller hur man brygger en omgång kaffe i den.
Förutsättningar: har vi tid att göra det vi förväntas göra? Får vi den hjälp vi behöver från omgivningen? Har vi tillgång till verktyg som krävs?
Förstärkare: i stort sett alla våra beteenden styrs av konsekvenser. Försvagande konsekvenser minskar ett beteende medan förstärkande konsekvenser ökar det. Utan att jobba med förstärkare kommer du inte att få en beteendeförändring att hända.
Säg att vi har kommit överens om att säga hej till varandra i korridorerna på arbetet, för att vi vill skapa ett vänligare klimat på jobbet. Varje gång någon inte hälsar tillbaka och du bara låter det passera har du signalerat att den där överenskommelsen inte var viktig eller nödvändig. Du missade konsekvensen helt enkelt, och utan konsekvens händer inget.
TÖS – tajming, önskvärdhet, sannolikhet Konsekvens kan kännas som ett laddat ord eftersom många förknippar det med bestraffning. Men en konsekvens kan lika gärna vara positiv. För att konsekvenserna ska fungera på de önskade beteenden behöver de uppfylla “TÖS”.
Tajming – konsekvensen ska komma nära inpå beteendet för att påverka det. Lön kommer bara en gång i månaden och funkar därför inte som förstärkare för ett beteende.
Önskvärdhet – konsekvensen behöver upplevas som önskvärd (om det är en positiv förstärkare) eller icke önskvärd (om det är en negativ förstärkare) för att den ska påverka individen att förändra sitt beteende.
Sannolikhet – konsekvensen behöver vara sannolik. Du kanske kör bil fortare än tillåtet på en väg eftersom du inte tror att det är sannolikt att du blir stoppad och blir tilldelad en fortkörningsbot. Skulle du ha en skrivare i bilen som skrev ut en bot så fort du passerade hastighetsgränsen skulle du förmodligen hålla dig till hastighetsgränsen.
Ett steg i taget Hur skapar man då en snabb förstärkning på en förändring som egentligen tar lång tid att genomföra och få effekt av? Svaret är: bryt ner! Vi tar ofta för stora steg, menar Leif. Vi ska komma överens om ett beteende som vi garanterat kommer klara av att göra eller förändra. Som chef behöver du förstärka och bekräfta ofta, om och om igen. Var beredd på missar och felsteg och även på att effektiviteten först minskar innan den ökar. Beteendeförändringar är jobbiga och tar tid.
Koppla det nya till sånt vi redan gör Ett tips är att koppla det nya vi ska göra till något vi ofta redan gör, som att hämta kaffe eller kolla mejlen. Ett beteende som redan är förstärkt gör förändringen lättare.
5-12 gånger mer beröm Vi behöver ge beröm mellan 5 och 12 gånger innan vi kan säga något kritiskt. Annars är det stor risk att den konstruktiva kritiken inte leder till något förutom att personen du gav den till hamnar i försvar eller slutar lyssna på dig. Vi är bara människor, vi vill alla bli sedda. När vi väl är bekräftade och känner oss trygga i en relation, däremot, är vi oftast beredda att lyssna på relevant kritik och utvecklas.
OBM är inte svaret på vårt varför utan svaret på hur vi ska få det vi har bestämt att göra att faktiskt ske. Ett sätt att få vår strategi och våra planer att genomföras och bli verklighet. Kanske ett verktyg att ta till i arbetet med att planera ert hybrida arbete framöver?
Vår samarbetspartner Twitch Health jobbar ständigt med att få förändringar i hälsobeteenden att hända. I oktober i år var deras vd Fredrik Karlsson med i ett samtal hos SEB där han berättar om kring utmaningar och möjligheter för att navigera i det nya normala. Fredrik är med ungefär från 25 minuter men hela samtalet är väldigt intressant.
Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har förstås många artiklar kring hur man driver förändring. Vi har valt en som handlar om fyra nycklar för förändring - lite annorlunda än Leifs 4F!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Konjunkturen går i cykler - det är inget nytt. Men vilken plats har hälsoarbetet när pengarna tryter?
Idag är det populärt att snacka om hälsa på jobbet och många vill stoltsera med en kultur som ska attrahera både medarbetare och kunder. Men hur kommer det att bli när konjunkturen mattas av?
Hur ser ni på hälsa? En nyckel till svaret på den frågan finns förstås i synen på hälsa. Anser man att hälsa är en bonus som kostar pengar (och något man kan dra ner på när budgeten krymper) eller en förutsättning för att medarbetarna ska kunna och vilja prestera?
Vi bjöd in Fredrik Karlsson, vd för vår samarbetspartner Twitch Health för att dyka djupare i den här frågan. Han startade bolaget mitt under IT-kraschen år 2000 och har klarat sig igenom även krisen 2008 och åren efter.
- Företag i sektorn företagshälsa får ofta lite sämre tillväxt när ekonomin viker, säger Fredrik, men det kan snarare bli tvärtom på konsumentsidan. I lågkonjunktur satsar de som fortfarande har ett jobb och en lön ofta mer på vardagliga hälsotjänster som träning och massage och skär istället ner på sånt som långa, dyra semesterresor.
Förändringarna behöver inte bli så stora För företagen är det ofta inte så mycket pengar per medarbetare som satsas specifikt på hälsa, åtminstone inte om man jämför med lönekostnaderna.
- Så i många fall blir det inte så stora förändringar i sämre tider, säger Fredrik.
Transparens och kommunikation Däremot är det vanligt i lågkonjunktur, inte minst om det finns hot om nedskärningar, att det blir oroligt i hela organisationen. Det vinner förstås ingen på. I krislägen är tydlighet och transparens viktigare än någonsin. Ofta handlar det om att man över huvud taget kommunicerar och hur man gör det förstås. Stöd till mellanchefer kan vara väldigt avgörande när en organisation går in i ett tufft läge och här är det klokt att ta hjälp av experter.
Möjligheter med lågkonjunkturÄven om ingen av oss önskar sig en lågkonjunktur kan det kanske finnas fördelar om vi tittar på det konkreta hälsoarbetet. Det är inte fel att rannsaka det man historiskt lagt pengar på och sålla bort aktiviteter som inte skapar värde.
Men det finns förstås också en risk att man inte tänker igenom vad man skär ner på. Frågan hamnar lätt hos HR som troligen redan är högt belastade vid omställning och nedskärningar.
Ett tips på hur du kan rusta dig inför sämre tider är att redan nu se över vilka insatser, aktiviteter och åtgärder som faktiskt skapar värde i din organisation. Gärna med den grundläggande frågan i bakhuvudet: vad är viktigt med vårt hälsoarbete och vad ska det leda till? Leder de aktiviteter och insatser vi gör mot det målet?
Vi tackar vår samarbetspartner Twitch Health och Fredrik Karlsson för det här avsnittet och hoppas att ni som lyssnar vill dela med er av era tankar! Ni hittar oss på LinkedIn, på Facebook och på vår hemsida och det går bra att kontakta oss via mejl.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Är företagen den moderna tidens prästerskap? Diskussionen om meningsfullhet har flyttat in på arbetsplatsen. Är det bra och vad finns det för risker?
Under hela 1900-talet fasades religionen ut som samhällets rättesnöre. Idag behöver många av oss hitta våra etiska kompasser på annat håll.
Inflation i meningsfullhet Ibland låter företagsledare som om de aspirerar på att vara den moderna tidens präster säger vi i det här avsnittet - kanske lite tillspetsat. Men kan det gå inflation i begreppet meningsfullhet? Och om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir av med jobbet eller sjukskrivna?
Vi som driver den här podden har pratat mycket om vikten av att ställa frågan varför, och om behovet av att hitta det meningsfulla i sitt jobb. Det är något vi fortfarande står bakom. Men vilka risker finns det om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir uppsagda? Sjukskrivna? Finns det en risk att vi jobbar för mycket?
Bara det autentiska är meningsfullt Bakom de här frågorna döljer sig också en ännu större fråga: var ska vi få våra etiska kompasser ifrån? Många hittar en del av svaren i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. En hel del företag säger sig också jobba med till exempel FNs globala hållbarhetsmål - men då gäller det förstås att det är både förankrat i verksamheten och autentiskt och inte bara något som ser bra ut på en hemsida.
De flesta verksamheter grundades med en genuint god värdeskapande idé och den är ofta värdefull att hitta tillbaka till för att hitta meningsfullheten på jobbet. Därifrån får varje individ själv hitta ett sätt att knyta an till den gemensamma idén och visionen.
Arbetet är inte en religion Men samtidigt kan arbetet inte vara en religion. Att göra ett bra jobb har ett värde i sig. Det är helt ok att känna att det är kul att gå till jobbet, men också att få gå hem.
Till syvende och sist måste vi alla lägga vårt hälsopussel själva. Vi behöver hitta hälsa och meningsfullhet även utanför jobbet för vår egen del men det mår också prestationen på jobbet bra av. Att agera på våra värderingar är ett sätt att känna meningsfullhet. Meningsfullheten är en väg till lyckan, sällan tvärtom. Meningsfullheten är också ett sätt att se till att tiden går till rätt saker.
Det viktiga är sällan bråttom Det som är verkligt viktigt är sällan bråttom. När vi har konstaterat det blir det inte längre så avgörande att jaga minuter och timmar just idag. Det långsiktigt viktiga behöver inte heller handla om att rädda världen, det kan handla om att agera juste i en enskild situation.
Som medarbetare kan vi också påverka vår arbetsgivare. Säger organisationen vi jobbar för att den ska stå upp för viktiga värderingar medan det inte efterlevs i praktiken - ja då behövs det rakryggade sanningssägare.
Ett tips till dig som individ är att reflektera över dina värderingar och vad som är viktigt för dig. Hur får du utlopp för det på arbetet? Får du inte det, vad kan du då förändra? Och slutligen: ta hand om meningsfullheten även i ditt privata liv och värna det och dem som betyder mest för dig.
Vår samarbetspartner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har besökt världens mest hälsosamma arbetsplats. Det är Technogyms huvudkontor i Cesena, Italien. Här finns det nyttig lunch för bara $1, kontoret är utformat för att främja rörelse och man satsar mycket på så kallad nudging. I ett bdet här blogginlägg på sin hemsida berättar Fredrik mer men ger också tips till er arbetsplats på vad ni kan göra för att stötta hälsan på plats.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?
Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.
Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".
Digitaliseringen möjliggör gränslöshet
I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.
I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.
7 sätt att sätta gränser
Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.
När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.
Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.
"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"
Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.
Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?
Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Många vill jobba med hälsa men alla lyckas inte. Fredrik från Twitch Health berättar om framgångsfaktorer och vanliga misstag.
I det här blogginlägget om framgångsfaktorer i företagshälsa listar vår partner Twitch Health tre framgångsfaktorer:
Börja med ledning och chefer - om inte ledningen signalerar att det är viktigt tycker ingen annan det heller. Sätt tydliga mål - en självklarhet kanske men något som ofta missas. Kommunicera internt - nej, en blänkare på intranätet räcker inte!Målen behöver vara kända Fredrik Karlsson, vd på Twitch Health, berättar att många organisationer har mål för sina hälsoinsatser. Men om ingen känner till dem ute i organisationen tjänar det tyvärr inte mycket till. Inte heller om man missar att knyta ihop hälsomålen med organisationens övergripande mål.
Koppla hälsa till verksamheten Kopplingen mellan hälsoarbetet och effekterna på verksamheten är A och O. Den handlar om förmågan att prestera över tid och om hur bra organisationen är på att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Den kopplingen behöver finnas med i målsättningen och kommuniceras löpande, på flera nivåer i organisationen.
En partner är bättre än en leverantör Att jobba med en hälsopartner kan vara en framgångsfaktor. Men då är det bra om samarbetet utvecklas till ett partnerskap. Ett långsiktigt och effektivt samarbete börjar med att man känner varandra och varandras värderingar. Partnern behöver känna organisationen och kunden behöver kunna lita på partnerns vilja att hjälpa för kundens bästa. Tydlighet och transparens är två andra avgörande ingredienser.
Fredrik ser att många har ett gammalt synsätt på relationen mellan en kund och en hälsoleverantör där kännedomen om den marknad som finns inom business to business inte är så stor. Det ligger förstås både på kund och leverantör att stänga det gapet.
Företagshälsa är större än friskvård Kunskapen i ledningsgruppen är också ofta låg om hur hälsa och verksamhet hänger ihop. Risken är att ledningsgruppen tänker på rena friskvårdsaktiviteter. Om man kan skapa en samsyn av vad hälsa är i hela organisationen har man skapat bra förutsättningar för att få hög effekt av hälsoarbetet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att fela är mänskligt men oj vad jobbigt det kan vara i stunden. Vi delar med oss av pinsamheter och diskuterar vad vi lärt oss.
Hur vi hanterar våra misstag och hur vi bemöter varandras misslyckanden på arbetsplatsen kan avgöra om resultatet trots allt blir något bra, eller bara just en plump i protokollet.
Erkänna och ställa till rätta Vi pratar om att det är viktigt att erkänna sina misstag. Ber vi om ursäkt i ett tidigt skede får vi ofta en chans att ställa saker och ting till rätta. Har vi gjort ett bra jobb tidigare har vi så kallat förtroendekapital att ta av.
Vad är misstag och vad är lärdom? Vem definierar ett misstag? Det krävs att det finns något att lyckas med för att misslyckas, kanske lyckades vi med något annat? Lika viktigt är det att inte ducka för när det inte gått bra utan våga stå i sitt misstag och lära av det för att inte förlora läxan.
Balans mellan slarv och mod I en organisation som behöver utvecklas och förändra måste vi ha tillåtelse att få göra misstag. Samtidigt måste det ju vara ett fokus just på att lära av när det blir fel, inte slarva och testa saker hejvilt bara för att det ska vara ok att göra misstag.
Men att lära av varandras misstag har förstås en enorm potential och det har organisationen Fuckup nights tagit fasta på. Det är en internationell organisation som också har träffar i Stockholm där människor delar med sig av och lär av varandras rejäla missar. Läs mer här.
Veckans tips från vår partner Twitch Health handlar om den populära konferensen Hälsofrämjande Arbetsplatser som blev så poppis så den går igen i höst! Twitch Healths VD Fredrik Karlsson är moderator och här kan du läsa mer om eventet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ann-Sofie och Boel fångar upp nyheter, rapporter och trender om hälsa på jobbet.
#MeToo-kampanjen har knappast undgått någon. Rapporter och upprop om sexuella trakasserier kommer dagligen just nu i bransch efter bransch och skakar om hela samhället.
Arbetet mot sexuella trakasserier - ta hjälp av lagen!
Ur ett arbetsplatsperspektiv är det arbetsgivarens ansvar att se till att förebygga att kränkande särbehandling sker och ha tydliga rutiner för vad man ska göra om det uppstår. Vi vill lyfta fram hur viktigt det är att arbetet mot trakasserier och övergrepp inte bara är en policy i text utan något som faktiskt aktivt diskuteras på jobbet med ett tydligt stöd från ledningen. Läs mer om OSA 2015:4 här.
Nudging - knuffa inte styra mot hälsa
I år tilldelas Nobelpriset i ekonomisk vetenskap Richard Thaler. Han får priset för sitt bidrag till beteendeekonomi. Han har tidigare varit rådgivare i den engelska premiärministern David Camerons så kallade nudge-unit. Nudging kan översättas till att knuffa och handlar om att stötta människor till önskade beteendeförändringar utan lagar och regler. Vi är generellt motvilliga till att bryta invanda beteenden och behöver göra trösklarna låga. Där kommer nudging in. I avsnittet ger vi exempel på hur man kan puffa medarbetare mot goda vanor på arbetsplatsen.
Jobbhälsobarometern - ohälsan fortsätter öka
Under hösten släppte Sveriges Företagshälsor en ny rapport om hälsoläget på arbetsplatser i Sverige. Sammanfattningsvis kan man säga att ohälsan på arbetet fortsätter öka och
yngre mår sämre än äldre, kvinnor mår sämre än män, det är ingen skillnad i hälsa mellan chefer och medarbetare.Hela rapporten kan du läsa här.
Digitalt stöd för hållbara vanor
Det finns många appar som mäter hur många steg vi tar per dag och vår fysiska status som blodtryck och puls. Men det finns också appar för den inre hälsan som ska hjälpa oss med reflektion och att skapa tid för det vi egentligen tycker är viktigast i livet.
Boel tipsar om Shim.
Annie tipsar om Remente.
Ledarskap - mindfulness räcker inte
Ann-Sofie var tidigare i november på ett seminarie anordnat av Potential Project där Rasmus Hougaard berättade om hur ett framgångsrikt ledarskap behöver präglas av närvaro men även osjälviskhet och medkänsla. Mer om boken och allt arbete bakom kan du läsa här.
Ann-Sofie nämner också siffran som dyker upp överallt, om medarbetares engagemang. I State of the Global workplace för 2017 står det att endast 10% av medarbetare i västra Europa är engagerade på jobbet. Finns att göra!
Nordic Health Convention
Ann-Sofie berättar om sitt besök- och deltagande på Nordic Health Convention, en del av Kvalitetsmässan. Där diskuterades både hälsoläget för barn, på arbetsplatsen och för äldre och det är tydligt att barns hälsa är sämre i socioekonomiskt utsatta områden. I podden tipsar vi också om Ingibjörg Jonsdotter och hennes forskning. Hon finns på Göteborgs Universitet. Nordic Health Convention fortsätter till våren.
Vår partner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har skrivit ett inlägg med trendspaning på vårt område. Bland annat om vad employee experience handlar om, vad en kidnappad hjärna är och hur anställdas hälsa är en värdering högt på medarbetares önskelista. Läs mer här!
Vår partner Skandia har alltid hälsan i fokus och arbetar just nu med att sprida information om de så viktiga varningssignaler man bör ta akt på för att undvika utmattning. En orsak till ohälsa kan vara att aldrig ge hjärnan tillräcklig återhämtning och det skriver Anders Hansen om i en artikel på Skandias hemsida här. Deras hälsoförsäkring stöttar arbetsplatser i det arbetet. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
