Göteborgs universitet Podcasts
-
Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Världsläget har sällan varit mer komplext än just nu. Stora faktorer har kommit påverka fraktläget. Det hela började med en pandemi som vände upp och ned på logistikbranschen och knappt hade man pustat ut innan vi drabbades av krig, inflation, höga räntor, fulla lager och regionalisering, allt på samma gång!
Mitt i detta stormiga har rederier, speditörer, varuägare och samlastare flutit runt utan att riktigt veta vart man är på väg. Detta ackompanjerat av fraktpriser i fritt fall och kostnader som tenderar att gå åt andra hållet. Framtiden kan upplevas osäker och hur ställer man om?
För att söka klarhet har Containers & Entertainers tagit hjälp av en riktig expert, nämligen ingen mindre än Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Vad är orsaken till den här röran och hur skall man navigera framgent? Hur skall de gå för varuägarna som har bundit sitt kapital i fulla lager? Tillsammans diskuterar vi också ”bullwhipeffekten” - hur man kan likna slimmade logistikkedjor med brobyggeri och vilka som kan komma att bli vinnare på lång sikt.
Peter tycker att media är orsak till inflationen, även om det höga paprikapriset inte drabbar en notorisk ostkakeätare. Linus kommer med en rekommendation som både minskar varuägarnas överlager och skänker gemensam glädje i familjen. Och för en gångs skull får han oväntat stöd i sin notoriska vana att alltid komma sent, eller som Linus själv uttrycker det; ”Just In Time”.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?
Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.
Hur stärker man motivationen?
Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.
Självbestämmandeteorin (SDT)
Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i boken Why we do what we do – understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen – från temporär tändning till livslång låga.
Motivation kommer inifrån
Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.
Inre behov – inte morot och piska
Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:
att få känna sig kompetentatt ha någon form av självbestämmandeatt känna tillhörighetDet som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål – det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.
Relationer och dialog är nyckeln
Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.
Balans mellan kontroll och stöd
Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.
Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.
Fotograf: Niklas Palmklint för bokförlaget Forum
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade.
Färre svenska korrespondenter i Bryssel – hur märks det? Vilka nyheter möter väljarna inför EU-valen? När blir EU en inrikespolitisk fråga?Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild svenska medier ger av EU och unionens ökande inflytande över svensk inrikespolitik.
Medverkande:
Pia Bernhardson, utrikeschef SVT
Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet
Annika Ström Melin, EU-kommentator och författare
Göran von Sydow, direktör vid Sieps, Svenska instiutet för europapolitiska studierModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Valrörelsen 2022 utspelar sig i skuggan av kriget i Ukraina, en skenande inflation och rekordmånga dödsskjutningar i Sverige. Men vilka frågor uppmärksammar medierna? Och tar väljarna del av samma information oavsett vilka medier de tar del av? Eller ökar klyftorna mellan vad medierna bevakar och de frågor som engagerar väljarna?
Välkommen till ett seminarium som debatterar vad, hur och vilka som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen.
Medverkande:
Marie Grusell, docent i politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet
Emanuel Karlsten, journalist
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag.
Under seminariet lanseras även Public service: En svensk kunskapsöversikt. Boken är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Seminariet arrangeras av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Medverkande:
Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet
Johannes Bjerling, redaktör Nordicom
Maria Norbäck, universitetslektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Andreas Widholm, docent i journalistik, JMK, Stockholms universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.
– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?
Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?
Vid vilken ålder fästs ens dialekt?
Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?
Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?
Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnar
Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.
Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper. -
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.
Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.
Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.
Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.
Reporter: Therese Uddenfeldt
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?
Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?
Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?
Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?
Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?
Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?
Hur används genitivformerna dens respektive dess?
Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?
I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?
Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?
I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?
Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.
Programledare Jens Möller.
-
I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.
-
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.
De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Riskerna för ett våldsamt kuppförsök i Brasilien, likt det vi såg i USA för två år sedan, har varit överhängande och uppmärksammade sedan Jair Bolsonaro förlorade makten i höstens val.
I slutet av oktober varnade till exempel forskaren Yuko Sato vid Göteborgs universitet i Expo för risken för ett brasilianskt 6 januari om den då sittande presidenten skulle förlora.
Så i söndags, drygt en vecka efter att vänsterkandidaten Lula Da Silva svurits in som Brasiliens nya president, intog bolsonaroanhängare Kongressen, Högsta domstolen och presidentbyggnaden i huvudstaden Brasilia.
Under flera år har vi sett ytterhögerns partier och idéer vinna mark internationellt – är det här vad som sker när de backar? Är det ytterhögern som kommer ut som politikens sämsta förlorare?
Hur kunde detta ske i Brasilien trots att så många varnat för exakt den här utvecklingen?
Programledare: Anna Fröjd
Gäst i studion: Daniel Poohl, VD på Expo
Ansvarig utgivare: Daniel Poohl
---
Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!
Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.
-
I två specialavsnitt gästar John Dohlsten podden. John är doktor inom idrottsvetenskap och har många års erfarenhet inom tränarutveckling, ledarskap och föreningsidrott. Sin egen idrottsbakgrund ligger främst inom fotbollen, men han har forskat både inom lag och individuell idrott. Johns avhandling, som publicerades 2020, handlar om hållbar elitidrott och elittränares utveckling. John är idag programansvarig på Göteborgs universitet och undervisar i Sports Coaching programmet och Specialidrottslärarprogrammet. Han driver dessutom podden "En podd för tränare".
I det här andra avsnittet pratar vi om selektering.
- vad skiljer selektering från identifiering och nivåanpassning?
- vad finns det för positiva samt negativa aspekter med nivåanpassning?
- kan man se vem som har störst chans att nå längst inom sin idrott?
- relative age effect
- toppning inom serielag
- varför vi behöver satsa mycket på våra ledare
Stötta gärna podden, det betyder mycket för dess framtida existens! https://www.patreon.com/linuspabaslinjen/membership -
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?
På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?
Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?
När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?
Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?
Vad betyder ordet vits?
Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?
Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?
Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?
Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.
Programledare Jens Möller.
- Laat meer zien
