Helene Alm Podcasts
-
Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.
LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDERVad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.
HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBYTre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.
TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS
Vår reporter Helene Alm besökte dem.Lyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.
"BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIX
I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd".I tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.
Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.
ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSERMänniskan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse.
Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.Programledare: Cecilia Blomberg.
Producent: Mattias Berg. -
Glasblåsaren Peter Kuchinke på The Glass Factory i Boda Glasbruk, Småland, mår dåligt om han inte får blåsa glas varje dag och svettas i hyttan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Flowet är allt, säger Peter Kuchinke när han blåser och formar en stor tjock, slingrande ljusstake på The Glass Factory. Rörelserna tillsammans med assistenterna inne i glashyttan är nästan som en dans.
-Om man halvvägs gör ett jävla fel då är det bara att avbryta och slänga skiten och börja på nytt. Pincetten är hans fingerspetsar, skärsaxen händerna och med vått tidningspapper kan han modellera och stryka det heta glasämnet.
I snart 40 år har Peter Kuchinke arbetat som glasblåsare och slutar aldrig fascineras över allt man kan göra med glas.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Richard Damm gjuter en bronsskulptur och vi får vara med om det magiska momentet när den gurglande metallen hälls i gjutformarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Richard Damm driver Vadstena Konstgjuteri och gjuter skulpturer som ska bli offentlig konst. Originalen som konstnärerna lämnar in kan vara vad som helst:
”Det kan vara papper, köttbullar, allt möjligt, men det viktigaste är att det håller ihop sig själv hyfsat i alla fall.”
Det roligaste är själva gjutningen då flera veckors förarbete står på spel, tycker Richard Damm som vi möter när han gjuter en bronsskulptur åt konstnären Martin Hansson.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Isabel Löfgren Roberts på Norrbottensteatern föredrar extrema peruker framför de vardagliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Isabel Löfgren Roberts gillar att ta ut svängarna. Till pjäsen Orlando har hon byggt en flera decimeter hög laxrosa peruk.
”Perukmakeri är mycket mer än bara peruker, det kan vara mustascher, skägg, ögonbryn eller nån som ska ha hår på bröstet. Det intressanta är hur man kan förändra en karaktär bara med hjälp av hår.”
Vi träffar Isabel Löfgren Roberts i ateljén på Norrbottensteatern när hon tamburerar, klipper, lockar och ångar peruker.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Jostein Pedersen tillverkar orgelpipor som de gjorde på 1700-talet och fascineras av det gamla hantverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jostein Pedersen jobbade på stålverket SSAB i Luleå när orgelbyggarna kom på besök och erbjöd plats som lärling.
”Jag har alltid varit hantverkare i själ och hjärta och slöjdat sen barnsben, så just det här hantverket passade mig perfekt,” säger han.
I över 30 år har han tillverkat metallpipor till både moderna orglar och kopior av äldre och i det här reportaget följer vi honom när gör pipor till en orgel som är en kopia från 1730-talet.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Hannah Morrissey blev redan som liten besatt av att ta reda på hur böcker egentligen blir till. Nu är hon bokbindarmästare med egen ateljé och älskar att klä böcker i vackra sidentyger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hannah Morrissey älskade att läsa, men funderade alltid på hur böckerna egentligen var gjorda och varför det var sån skillnad på inbundna böcker och pocket.
Idag är hon fullfjädrad bokbindarmästare och gör helskinnband, halvskinn och pappersband, men allra helst klär hon böckerna i siden, det vill säga klotband, från engelskans ord för tyg, cloth.
”Det jag tycker är så kul med hantverk är att det blir som man vill ha det, man går inte till en affär och väljer mellan någon annans olika visioner, utan man skapar sin egen vision, säger Hannah Morrissey.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Robert Lindberg tycker att det är tråkigt med bara vita ramar och hoppas alltid att folk ska våga ta ut svängarna lite mer när de ramar in sin konst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Robert Lindberg gillar udda och personliga ramar på konstverk, men viktigast är att man anpassar ramen efter konstverket och då är det först färgerna han tittar på.
Det var intresset för konst och slöjd som gjorde att han blev rammakare och han älskar sitt jobb: ”Tänk att det kan vara så roligt med ramar och inramningar, det är otroligt, det är känslor!”
Följ med ner i snickarboa och in i pappersrummet i Robert Lindbergs ramverkstad.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Målerikonservatorn Pia Lendemar får in en skadad Karl XII och plockar fram skalpellen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pia Lendemar gillar att komma nära porträtt och målningar av konstnärer som levt för flera hundra år sen.
Hon rengör, konserverar och retuscherar smutsiga och trasiga tavlor, men också stora takmålningar och målade väggar i slott och herrgårdar.
"Det känns som att jag är en liten del i den här kedjan av att bevara den och sen om några år kommer nästa generation. Det är nog det jag tycker bäst om, att få jobba med historien för framtiden, säger Pia Lendemar.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Nino Bisori går i närkamp med en flygel som ska stämmas inför en liveinspelning
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Jag fick träna om mitt gehör. Idag har jag väl fått det att stanna på 442 svängningar..."
Hur ska tonen A egentligen låta? Och lät den annorlunda förr när 440 svängningar per sekund var internationell standard?
Nino Bisori berättar om tjusningen i att få ett instrument som klingar falskt att låta riktigt fint.
Det är ett finlir att justera pianosträngar och stämnaglar som är utsatta för väldigt krafter.
Järnramen i flygeln som Nino ska stämma inför en liveinspelning hanterar ett tryck på uppemot 20 ton.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Konstnär, 67 år. Född i Idivuoma, bosatt i Övre Soppero. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Britta Marakatt-Labba berättar i sitt Sommar om hur naturen inspirerar henne i sitt skapande. Om när hon är sex år gammal och hennes fingrar färgas gröna när hon kramar saften ur de stora björkbladen.
På julafton 1956 förändras hennes liv, när hennes far blir påkörd av en bil och omkommer. Den bisarra händelsen är något som kommer prägla hela hennes liv och inte minst hennes konstnärskap.
Britta tar oss tillbaka till 70-talets Göteborg där hon studerar konst, hur hon på grund av stitt ursprung både blir upphöjd som något exotiskt, men även spottad på. Om hur hon demonstrerar under Alta-konflikten i Norge och blir satt i fängelse.
Hon märker hur tiderna förändras. Storföretagen gräver gruvor, förstör mark, och förändrar landet där Britta växte upp. I och med att naturen förändras och förstörs - kommer även hennes inspiration försvinna?
Om Britta Marakatt-LabbaSlog igenom stort för två år sedan på konstutställningen Documenta i Tyskland med det 24 meter långa bildbroderiet Historia. Gjorde i och med det internationell succé och är eftertraktad utställare både i Sverige och utomlands.
Varit verksam i 40 år med broderi med motiv från samernas historia, samtid och mytologi. Uppvuxen i en renskötarfamilj med nio syskon.
Fick årets Stig Dagermanpris. Har fått Konstnärsnämndens stipendium ur Per Ganneviks stiftelse.
Belönats med den kungliga medaljen Illis Quorum. Hedersdoktor vid Umeå universitet.
Producent: Helene Alm
-
Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt.
-Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin Det danska inbördeskriget 2018-2024. Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika.I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna.I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande.Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism.Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024". -
Tonårstrots, deprimerade renskötare, otrohet, men också satir, kärlek och magi. Det finns massor av oberättade historier från Sapmi som gjorda för att filmas. Idag finns det dessutom massor av självförtroende och kunskap hos en ung generation samer som vågar, vill och kan berätta på film.
Sommaren 2014 sjösatte det Internationella Samiska Filminstitutet i nordnorska Kautokeino projektet 7 Saami Stories. Man lät sju samiska regissörer göra var sin fictionkortfilm. Allt för att sätta fart på samisk filmindustri. Under vintern 2015 turnerar filmerna runt på olika festivaler, senast var man i Berlin.Helene Alm har träffat några av regissörerna i 7 Saami Stories när filmerna hade premiär på Tromsö filmfestival 2015. -
Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.
-
Baha från Darfur vill att kören ska sjunga en låt som handlar om att längta efter sin mamma, vilket hon gör. Men det får bli senare, tycker körledaren Monica Åslund, för just nu har hon fullt upp med att öva in Elvislåtar inför en konsert.
Luleå Internationella Kör är en fristad, här möts man över gränserna och vilar från vardagsbestyr eller gnagande oro. Halva kören består av flyktingar och invandrare i Luleå, andra halvan är infödda svenskar.Idén att jobba med integration via en kör kom från Röda Korset, och kören häver tristess, trötthet och isolering och ger möjlighet att både hitta fram till andra och att hitta fram till sig själv.Baha har lärt sig svenska snabbt tack vare kören. För Britta, som förlorade talet i en trafikolycka, har sången hjälpt till att få tillbaka det egna språket. Anna-Karin åker 34 mil varje onsdag för att öva sånger och hjälpa kompisen Lucrezia med svenskläxorna. Ett program av Helene Alm. -
: I K1 idag får du möta Mertzi Lindberg och Tanja Hagert, ett ungt romskt par som bor i Luleå och som genom att bilda en musikgrupp börjat att bryta den isolering de levt Hur pass mycket kan musiken hjälpa till att bryta ner barriärer mellan människor? Kan den fungera som en bärande del i integration?
Hur pass mycket kan musiken hjälpa till att bryta ner barriärer mellan människor? Kan den fungera som en bärande del i integration? Och hur pass viktigt är det att minoriteten får draghjälp av människor från majoriteten?När en Minoritetsfestival arrangerades i Luleå hösten 2008 fick romerna i stan en fråga om de hade någon musikgrupp. Det hade man inte, men Tanja Hagerth och hennes man Mertzi Lindberg, som redan sjöng och spelade mycket och drömde om att kunna leva på musiken, sa ja och bildade ett band på två veckor.Det blev succé och kommunalrådet Karl Petersen tog dem under sina vingar. Mertzi & Terno Drom har sen dess spelat flera gånger i Kulturens Hus i Luleå och runt om i Norrbotten.Idag består gruppen av Mertzi Lindberg, hans fru Tanja Hagerth, hans bror Kyösti, och Janne Olofsson.För familjen har bandet blivit början på en väg ut från isolering och utanförskap.Stödet från andra musiker och Luleås kommunalråd har också varit viktigt. Diskrimineringen mot dem i vardagen har visserligen minskat, men långt ifrån upphört.Ett program av Helene Alm.
