Institutet för språk Podcasts
-
I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorEnligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?
Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?
I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?
Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?
Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?
Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?
Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?
En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?
Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?
Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller. -
I folktron fanns det ett dödsväsen som kallades för lyktgubbe, skälagast, ägogast, irrbloss, gastbloss, lysare eller liknande. Denna typ av väsen visar sig ofta om mörka kvällar eller nätter som ett märkligt ljusfenomen, ett irrande ljus som påminner om en lykta som svävar fram och tillbaka, stundom långsamt, stundom med stor hastighet. Tanken är ofta att det är en död lantmätare som i livet mätt gränser fel och därför straffas i livet efter detta. Han stiger upp ur sin grav nattetid, ofta föreställd med en lykta i en hand och i den andra en kedja eller en stång. Han söker sig under natten efter det ställe där han en gång mätt fel samtidigt som han kunde ge ifrån sig hemska rop. I det här avsnittet möter vi detta väsen. Vi funderar på varför en särskild yrkesgrupp blivit utpekade på det här sättet, hur denna gast kunde beskrivas, om den alltid var farlig och mycket mera. Förvänta er ett fullmatat avsnitt om lyktgubbar lagom till att höstmörkret breder ut sig och nätterna blir längre och mörkare! Med oss i avsnittet har vi även Elin Pihl, Namnforskare och Forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala. Elin hjälper oss att förstå hur landets gränsdragningar och ägonamn hanterades i historisk tid och hjälper oss förstå hur det påverkat våra trosföreställningar om just lyktgubbens egenskaper och uppkomst.Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcastPatreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.
-
Tommy Kuusela, forskare vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, gästar studion och berättar om midsommarnattens historia, olika traditioner och ritualer. Varför lägger man egentligen 7 sorters blommor under huvudkudden och när började man bygga midsommarstänger, och varför?
-
Följ med till en levande fäbod i Dalarna. Vad är en fäbod? Varför uppstod de? Varför försvann de? Och har de nåt att ge i vår tid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fäboden Arvselen ligger norr om Malung. Där bor Lars Arnesson, Täpp-Lars med sina barn. Om vintern bor de på ett annat ställe med djuren och Lars syr skinn, pälsar och tillverkar knappar till folkdräkter. I maj går de med djuren genom Malung centrum mot skogen till fäboden för att leva ett mer spartanskt liv. Utan el eller rinnande vatten.
– Då är det kalas! Det är den bästa dagen på året säger Lars och dottern Kerstin Arnesson, med en mun.
Och när de går hem, i slutet av september:
– Det är den näst bästa dagen på året. Att komma hem till elektriskt ljus och rinnande vatten. Det är en lyx som ingen tänker på, säger Lars.
Han tror att fäboden med sin resurssnålhet kan vara en viktigt del av framtiden.
Förr var fäbodarna ett vanligare inslag i Sverige. De var en del av jordbruket och djurhållningen. På sommaren tog man djuren på skogsbete och flyttade till en slags sommarby i närheten, fäboden. Där kunde man sova och passa djuren, men framförallt ta hand om mjölken som korna och getterna producerade av skogens örter. Eller rättare sagt, konservera mjölken till smör, ost och messmör.
Fäbodar fanns i områden där det fanns lite åkermark och där klimatet inte tillät så mycket odling. Den så kallade fäbodsgränsen går vid norra Värmland, Dalarna och Uppland. Norr och väst om fanns fäbodarna, i dag som sagt ganska få.
Åsa Holmgren på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, berättar om fäbodarnas historia.