Institutionen för Historiska Studier Podcasts
-
Matarvspodden blickar bakåt till 1770-talets Sverige och ser närmare på tider av matbrist och hungersnöd. Vår poddmoderator Lisa Haeger diskuterar svält, samhällsdebatt och livsmedelspolitik i matkrisens spår med historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Är svält en del av det svenska matarvet? Vilka följder fick svältåren för individen och samhället i slutet av 1700-talet och framåt? Finns det några lärdomar vi kan aktualisera i samtiden?
Medverkande
Lars Nyström, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Erik Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
Producent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet
-
I detta avsnitt av Matarvspodden ger vi oss in i veganismens och vegetarianismens historia. Lisa Haeger diskuterar det gröna matarvet med Anita Synnestvedt, Göteborgs universitet och författaren Anna H Lundahl. Vi ser närmare på trender, mat som identitet och attityder till vegetarianism och veganism. Vi pratar hållbarhet och mat som statusmarkör och avslutar med tips från det gröna köket.
DeltagareAnna H Lundahl, författare till boken Min farmor var vegan
Anita Synnestvedt, arkeolog och redaktör för boken Matarv: berättelser om mat som kulturarv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator
-
I detta avsnitt av Matarvspodden djupdyker vi i matarvet från gångna kulturer. Vi bekantar oss med kosten hos romarna under antiken. Vi ger oss ut på jakt efter den skandinaviske vikingens måltider och diskuterar vad det arkeologiska materialet kan berätta för oss om mat och matlagning från förr. Vi får veta mer om spannmål, rutten fisk och pizzans historia. Dessutom får vi veta vad antikens författare hade för fördomar om den skandinaviske vikingens mat.
Deltagare:
Mari Wickerts, arkeolog och museipedagog Göteborgs Stadsmuseum.
Lena Larsson Lovén, professor i antikens kultur och samhällsliv, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator -
Lisa Haeger möter Maria Persson ochdiskuterar kriser och krishantering genom historien. Vad har vi ätit och vadhar vi blivit utan i kristider? Hurskall vi tänka om krisen kommer?
Maria Persson är arkeolog och kulturarvsforskarevid Institutionen för historiska studier, Göteborg universitet. Hon harstuderat mat och mattraditioner i Sverige i tider av kris.
Kulturarvsakademin, #matarv: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv
-
Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t har aldrig slutat att fascinera mänskligheten. Mordet blev en brytpunkt i Romarriket mellan två politiska systemet: republiken och kejsardömet.
Caesar var militären som aldrig förlorat ett slag, som nådde de högsta ämbeten i Romarriket och skrev bland de främsta verken på latin. Han blev ihjäl huggen av 23 senatorer, däribland hans egen adoptivson Brutus. De sammansvurna vände sig mot att han utnämnt sig till diktator på livstid.
Dramatikern Shakespeare, som själv läst den grekiska historikern Plutarchos Caesarsbiografi skriven hundra år efter dådet, har format vår bild av mordet. Det är en orsak att det cirkulerar många myter om mordet på Julius Caesar.
I avsnitt 161 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för Historiska Studier, Göteborgs Universitet. Hon har bland annat skrivit essän Mordet på Caesar. 2018 belönades hon med Stora Historiepriset.
Trots dåliga omen och avrådan från hustrun Calpurnia som haft onda drömmar begav sig Caesar till ett senatsmöte i curian intill Pompejus teaterkomplex på Marsfältet i Rom där sammansvurna väntade. Caesar hade ingen livvakt trots att han utnämnt sig till diktator på livstid och därmed utmanat alla som stödde republiken.
Publius Servilius Casca högg först i Caesars skuldra. Omringad träffades han av dolkhugg över hela kroppen. Han försökte skydda sig. Och mån om sitt yttre in i det sista, och för att hans mördare inte skulle se honom dö, täckte han huvudet med sin toga.
Gajus Julius Caesar föddes år 100 f.v.t i en förnäm familj. Hans politiska och militära begåvning ledde honom till de högsta militära befälen och politiska ämbeten i en tid präglad av inbördeskrig och ett smutsigt politiskt liv. Han kom att lägga grunden för kejsardömet.
Caesar kunde också forma bilden av sig själv genom egna skrifter om hans galliska krig. Men mycket av det vi tror oss veta om Caesar är litterära konstruktioner av dramatiker som Shakespeare som levde 1600 år efter hans död.
Under hundratalet före Kristus kom den romerska republiken alltmer i otakt med det ständigt växande imperiet. Stora män som Marius, Sulla, Pompejus och Caesar erövrade enorma områden. Det gav dem en stark maktbas genom sina soldater och klienter.
Caesars allt mer diktatoriska uppträdande utmanade den republikanska adeln, och även många av hans tidigare vänner. I början av 44 lät han sig utses till diktator på livstid, och vid Lupercaliefesten den 15 februari uppträdde han i kungaskrud med gyllene krans. Ett sextiotal senatorer ingick i sammansvärjningen och den 15 mars (Idus Martiae) mördades han vid ett senatssammanträde i Pompejus teater.
Efter mordet på Caesar utbröt ännu ett blodigt inbördeskrig som avslutandes med att den adopterade sonen Octavianus tog makten som Augustus. Rom blev ett kejsardöme.
Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket och Folkvandringstiden och Västroms fall.
Bild: Caesars död (målning av Vincenzo Camuccini 1798).
Musik: Blood Meridian av Lance Conrad, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
