James Webb Podcasts
-
Vad är en exoplanet, och hur hittar man dem? Vi åkte till Onsala rymdobservatorium och träffade Carina Persson, docent i astrofysik som forskar om exoplaneter på Chalmers och letar efter nya planeter med hjälp av rymdteleskop som Kepler och James Webb.
Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson
Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Teknikföretagen.
Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.
-
I det första avsnittet av Intergalaktiskt för år 2023 diskuterar vi ett av förra årets största vetenskapliga genombrott – James Webb teleskopet.
James Webb är världens dyraste rymdteleskop. Det sköts upp på juldagen 2021 och har redan hunnit leverera spännande forskning om universum. Men vad är det som gör teleskopet så speciellt?
I avsnittet pratat vi om de resultat som redan har hunnit ramla in. Vad är "deep field"? Vad gör teleskopet så speciellt? Och vad använde den svenska docenten teleskopet till egentligen?
Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:
Glöm inte att prenumerera på podden!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det första avsnittet av Intergalaktiskt för år 2023 diskuterar vi ett av förra årets största vetenskapliga genombrott – James Webb teleskopet.
James Webb är världens dyraste rymdteleskop. Det sköts upp på juldagen 2021 och har redan hunnit leverera spännande forskning om universum. Men vad är det som gör teleskopet så speciellt?
I avsnittet pratat vi om de resultat som redan har hunnit ramla in. Vad är "deep field"? Vad gör teleskopet så speciellt? Och vad använde den svenska docenten teleskopet till egentligen?
Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:
Glöm inte att prenumerera på podden!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.
Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Sex månaders väntan är över. I juli 2022 släpptes de första bilderna från det rymdteleskopet James Webb. Under sin första tid i rymden har gjort en upptäckt gjorts som kan komma att bli viktig i jakten på liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare/producent: Niklas Jonsson
Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.
Med ljud från Sveriges Radio, NPR, NASA
-
Viktor Carlsson är komiker men även typ pokerproffs. Carlsson berättar hur mycket han måste spela för att få in en helt ok hantverkarlön på poker varje månad. Jens Pudlar lite efter James Webb teleskop-dissen förra veckan och sedan berättar Viktor E om tvångstankar han hade som liten.
Köp biljetter till vår show LINEUP som vi har med Isak Wahlberg https://www.nortic.se/dagny/event/39631
Stötta gärna podden och oss på https://www.patreon.com/falkengberg tusen tack till er som redan gör det
-
Linus gör oss den äran denna vecka igen! Vi pratar om bengalvakten, Jens är besviken på James Webb teleskopets nya bilder, och sedan pratar vi lite allmänt om film en stund.
Köp billter till vår show Lineup med Isak Wahlberg https://www.nortic.se/dagny/event/39631
Vill man stötta oss och podden får man jättegärna göra det på https://www.patreon.com/falkengberg tack till er som redan gör det
-
I veckans avsnitt babblar vi om msn-chatten från tonåren, varför Jens aldrig gifter sig och bilden från det nya James Webb teleskopet.
Biljetter till showen med oss och Isak Wahlberg https://www.nortic.se/dagny/event/39631
Om man vill stötta oss och podden https://www.patreon.com/falkengberg TUSEN tack till er som redan gör det!
-
Nu är dom på här, första bilderna från James Webb teleskopet. Men hur tar dom sig hit egentligen? Hur skickar man en gigantisk högupplöst bild 1,5 miljoner kilometer genom rymden från lagrangepunkt 2 till Jorden? Hur bra måste inte den antennen vara? Och vad är L2 egentligen? Vi besöker Göteborgs Universitet för att tillsammans astrofysikern Maria Sundin, reda ut det här med Lagrangepunkter, och vi pratar med Joakim Johansson, lead enginere för antenner på Beyond Gravity som har byggt James Webb teleskopets kolfiberantenn.
Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.
-
Varför verkar filmtrailers allt oftare berätta hela filmen? Björn Stein, regissör och filmklippare är gäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dömda advokaterI dag kom domen mot två tidigare advokater som misstänks för att ha läckt information till gängkriminella. De döms till sex respektive fyra års fängelse av Södertörns tingsrätt. Vi har med oss Eric Bylander, jurist och professor i processrätt vid Uppsala universitet.
Måste vi tro på UFO:s nu?I morse presenterade USA:s president Joe Biden en bild tagen med rymdteleskopet James Webb.
Det fick oss att tänka på några helt andra bilder och filmklipp som amerikanska försvarsdepartementet släppte för två år sedan, nämligen dom där man bekräftade att amerikanska marinpiloter sett och filmat nånting som flög på ett sätt som man inte kunde förklara. Clas Svahn från organisationen UFO Sverige är med.Dessutom: Filmtips, nyheter och lånta röster.
Programledare: Johanna Koljonen
Bisittare: Saman Bakhtiari
Producent: Esfar Ahmad -
Prenumerera och stötta via Spotify 29kr/mån tillgång extramaterial & FACEBOOK-grupp https://anchor.fm/thomas-persson2/subscribe
Kontakt/swish 0722330843. Vi nås på [email protected] , [email protected]
James Webb bilden https://webb.nasa.gov/content/multimedia/images.html
Ross Talk Luis Elizondo. Gå gärna in och gilla och kommentera och stötta denna killen: https://youtu.be/JtTDWDKiSYU
Kongressens UAP Task Force rapport: https://www.theblackvault.com/documentarchive/june-2021-classified-uap-ufo-report-given-to-congress-partially-released/
UFOJOE Elizondo: https://youtu.be/OtsEVokhyiw
UAP Brasilien: https://www.gov.br/ouvidorias/pt-br/assuntos/noticias/2018/descobertas-ufologia-brasileira-com-a-lai
-
Rymden har alltid varit en plats för drömmar och utopiska projekt. Men något tycks ha förändrats. Dan Jönsson funderar på vem som får plats i rymden när det börjar kännas trångt på jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Om det är så att världen, som vi känner den, snart kommer att gå under. Om det är så att den här planeten till stora delar i en någorlunda nära framtid kommer att bli obeboelig. Om det är så att det kommer att föra med sig svältkatastrofer och inbördeskrig, som i sin tur kommer att orsaka enorma flyktingströmmar från de obeboeliga delarna av världen till de delar som fortfarande kommer att vara någotsånär beboeliga, vilket förmodligen, nej helt säkert kommer att skapa oro och resursbrist även i dessa relativt lyckligt lottade delar av världen, som även de till slut ska nås av undergången: om det är så – ja, då är det ändå en fantastisk tur att rymden finns.
Tanken på rymden kan få också den mest nervösa riskkapitalist att känna en ström av lättnad och tillförsikt genom kroppen. Rymden är kall och oändlig: den är med andra ord rent fysiologiskt själva motsatsen till och svaret på klimatkrisen, ett vidsträckt fält av möjligheter där bara resurserna och teknologin sätter gränserna. Och det allt längre bort från vår hemplanet, som bekant. Vid årsskiftet 2022 skickades det nya rymdteleskopet James Webb upp från en raketbas i Guyana – ett gigantiskt instrument som astronomerna hoppas ska kunna hjälpa oss att se nästan till tidernas begynnelse och universums födelse. Ett halvår tidigare gick den engelske entreprenören Richard Branson ombord på sin egen rymdfarkost, döpt till Eve efter hans mor, för att skjutas upp mot atmosfärens yttre gräns. Branson är långtifrån den förste mångmiljonär att köpa sig en stunds illusorisk befrielse från jordens dragningskraft, knappast den siste heller, och skuttet ut ur gravitationen är i själva verket bara början för dessa rymdkapitalismens pionjärer. En annan av dem, Elon Musk, planerar redan för kolonier på Mars inom ramarna för sitt projekt SpaceX.
Rymden är den moderna världens fortsättning på himmelriket. En plats hinsides den jordiska existensens knappa villkor, de rättfärdigas asyl från den hotande apokalypsen. Som väl har stått för dörren ungefär så länge människan har funnits; jordens undergång har blivit henne förutskickad i järtecken eller som idag i vetenskapens rön, och hon har trott sig kunna undkomma den genom antingen botgöring eller flykt. Den tyska filosofen Hannah Arendt skriver i sitt förord till Människans villkor 1967 om rymdfärderna som just ett uttryck för den moderna människans främlingskap inför existensen, och de grundläggande livsvillkor som trots allt än så länge binder oss vid det jordiska. För henne hör månfärder och raketuppskjutningar till samma kategori av vetenskapliga fåfängligheter som drömmarna om mänsklig genförädling, evigt liv och artificiell intelligens. ”Denna framtida människa”, skriver hon, ”förefaller vara besatt av ett uppror mot den mänskliga tillvaron så som den är henne given, en gåva från ingenstans som hon verkar vilja byta ut mot något hon själv skapat”.
Alldeles riktigt. Så hade till exempel det sovjetiska rymdprogrammet sin utopiska förelöpare bland de så kallade biokosmisterna, en futuristisk rörelse som under tidigt 1900-tal arbetade för att med vetenskapliga metoder avskaffa döden och kolonisera rymden. Den ryska raketforskningens fader Konstantin Tsiolkovskij var en hängiven anhängare av de här idéerna, som senare, i den unga sovjetstaten kunde framställas som den självklara fortsättningen på det revolutionära befrielseprojektet. Att övervinna döden handlade inte bara om att utplåna det radikalt onda, det var också en fråga om rättvisa för alla de tidigare generationer som per definition inte kunde inkluderas i den kommunistiska framtiden – om man inte återuppväckte dem. Koloniseringen av rymden var i sin tur ett sätt att i mänsklighetens namn befria sig från naturens begränsningar. Som Tsiolkovskij uttryckte det: ”Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan aldrig stanna i vaggan i evighet.”
Hannah Arendt var alltså av en annan mening. Medan såväl de sovjetiska som amerikanska rymdprogrammen på sextiotalet bars fram av rivaliserande ideologiska berättelser om framåtrörelse, gränsöverskridanden och optimism uttryckte Arendt en sorts fascinerad skepsis. För henne var rymdfärderna en frukt av samma destruktiva pionjäranda som den som skapade atombomben, ett teknokratiskt övermod som låter varje vetenskapligt genombrott rättfärdiga sig självt utan föregående moraliska överväganden. Därmed delade hon ju, kan man säga, biokosmisternas övertygelse att denna diskussion måste vara i grunden politisk. ”Den kan därför”, skrev hon, ”inte överlåtas åt professionella vetenskapsmän eller åt professionella politiker.”
Om 1900-talet alltså blev den rationella optimismens århundrade, så tycks 2000-talet istället ge Hannah Arendt och teknikskeptikerna rätt. Atombomben var bara en symbolisk början; vår tids klimatförändringar och kollapsande ekosystem tycks peka ut den moderna ingenjörskonsten som skyldig i en ekologisk katastrof snart helt bortom kontroll – och det dessutom i en värld som i ideologisk nitälskan gjort allt för att begränsa politikens räckvidd. Professionella vetenskapsmän och professionella politiker står lika maktlösa som gatans demonstranter; rädde sig den som kan. De mycket rika kan numera investera i klimatförändringsresistenta och revoltsäkra skyddsrum på mer eller mindre avlägsna och svårtillgängliga platser. Den kanske mest påkostade av dessa privata ”domedagsbunkrar” heter The Oppidum och är belägen strax öster om Prag i Tjeckien: ursprungligen en gammal militäranläggning, konstruerad för att stå emot en kärnvapenattack, som av fastighetsmiljardären Jakub Zamrazil utrustats med allt från golfbana och swimmingpool till en underjordisk trädgårdsanläggning, och som sägs kunna försörja sina invånare i upp till tio år, även med exklusiva viner.
Men vi mindre bemedlade ska inte misströsta. Amerikanska företag som Atlas och Vivos producerar enklare skyddsbunkrar i halvmiljonersklassen där man åtminstone tillfälligt kan gömma sig undan den väntande apokalypsen. Men sådana tillflyktsorter bleknar jämfört med de riktigt långsiktiga lösningarna som alltså bokstavligen befinner sig bland stjärnorna – och vi som blir kvar på jorden får väl försöka föreställa oss den spillra av vår mänskliga civilisation som i framtidens marsianska kolonier helt kommer att bestå av den telluriska kapitalismens ekonomiska superelit. Den amerikanske sciencefictionförfattaren Kim Stanley Robinson skildrade i sin Marstrilogi från nittiotalet den ordnade flykten från vår förödda hemplanet, med början 2026 när en rysk-amerikansk grupp kolonisatörer under ett FN-mandat upprättar de första bosättningarna på Mars; kolonier som med tiden utvecklas till ett egalitärt och ekologiskt civilisationsprojekt. Denna nära framtid känns redan längesen. Rymdforskningens en gång utopiska löften till den samlade mänskligheten har numera blivit ett privatekonomiskt projekt, ett sätt för rika pojkar att behålla drömmen om en värld där de kan slippa allt som tynger.
Dan Jönsson, essäist och författare
-
James Webb-teleskopet är äntligen på väg! Vi träffar Göran Östlin, professor i astronomi och pratar om JW:s instrument, och oändlighet. Universitetslektor Alexis Brandeker återbesöker oss och berättar om sina studier av exoplaneten Janssen. Under de månader som teleskopet är på väg till sin slutdestination i lagrangepunkt 2 släpper vi en serie avsnitt om vad teleskopet är och vad vi ska använda det till.
Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.
-
Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaningar på en helt ny nivå. Hundratals moment måste fungera felfritt för att det ska lyckas, så att inte denna satsning på ca 100 miljarder kronor ska gå upp i rök, i värsta fall bokstavligen.
Vi hör Göran Östlin, astronom på Stockholms universitet, som varit med sedan starten av projektet, Keith Parrish, tekniskt ansvarig vid Nasas Goddard Space Center, Charlotte Beskow som är den Europeiska rymdstyrelsen ESAs ansvariga på plats vid rymdcentret Kourou i Franska Guyana, och Daniel de Chambure som övervakar uppskjutningen av raketen där teleskopet ska ligga på väg ut i rymden.
Medverkande: Göran Östlin, Professor Astronomi Stockholms Universitet; Keith Parrish, Commissioning Manager James Webb Space Telescope Nasa; Charlotte Beskow, representant på plats vid Kourou Space Center ESA; Daniel de Chambure, Head of Launching systems Kourou Space Center ESA.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astronomkollegan Alexis Brandeker är det atmosfärerna hos främmande planeter som lockar, och Erik Zackrisson vid Uppsala universitet hoppas kunna hitta försvunna monsterstjärnor. Du hör också om nervositeten inför uppskjutningen där man bara kommer att få en enda chans att lyckas om teleskopet ska kunna fungera som det är tänkt.
Producent: Björn Gunér
[email protected]Programledare: Sara Sällström
[email protected] - Laat meer zien
