Köpenhamns universitet Podcasts
-
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?
Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela.
Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
I diskussionen om Nato hänvisas ofta till Norge och Danmark och de undantag de har i sina Natomedlemskap. Undantag som bland annat handlar om förbud mot kärnvapen.
Undantagen ses som en möjlig modell även för Sverige. Men vad tycker egentligen Nato om de här undantagen, och vilken praktisk betydelse har de idag?
– Undantagen som Danmark har är historiska rester som tappat sin betydelse idag, säger Kristian Söby Kristensen, Natoexpert vid Köpenhamns universitet. -
Varför har nya nationalkonservativa partiet Nye Borgerlige gått som en raket i opinionen i Danmark sedan valet 2019? Hesa Fredrik fyller 90 år, men vart ska man vända sig om tutan låter rosslig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år fyller Hesa Fredrik som används för att varna allmänheten vid större faror 90 år. När Louise var ledig i måndags lade hon märke till att Hesa Fredrik lät ganska klent. Vart vänder man sig om det är dåligt tryck i högtalarna? Och hur ser framtiden ut för Hesa Fredrik i en tid som blir allt mer digital? Håkan Marcusson, systemarkitekt på MSB har svar.
Hundcoachen Fredrik Steen besöker studio, ihop med Lilla Nymo, för att lära Louise sina bästa knep när det gäller att kommunicera med hundar, men han berättar också varför det kan finnas en poäng med att bemöta problemhundar och barn med ADHD på samma sätt.
Nyligen kom Danmarks Radios stora väljarundersökning och det händer spännande saker i det blåa laget. Liberala Venstre, som haft regeringsmakten vid flera tillfällen, har svårt att återhämta sig till forna nivåer, precis som invandringskritiska Dansk Folkeparti. Bättre går det bl.a. för nykomlingen Nye Borgerlige. Idag ska vi titta närmare på just Nye Borgerlige som gått rakt uppåt sen valet 2019. Är det partiets vilja satsa på en mycket restriktiv invandringspolitik kombinerat med stora skattesänkningar eller handlar mycket om partiledaren Pernille Vermunds glamourösa framtoning i sociala medier? Karina Kosiara-Pedersen, lektor i statsvetenskap Köpenhamns universitet reder ut.Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
I poddens andra avsnitt pratar jag med Björn Forkman, biolog och etolog på Köpenhamns universitet. Ämnet för avsnittet heter "Contrafreeloading" och handlar om när djuren hellre vill jobba för maten än få den gratis. Vi hann dessutom prata om kognitiv dissonans hos djur, vad berikning egentligen är, och hur man mäter och bedömer god djurvälfärd.
-
Säger alla egentligen samma sak? Är det bara retoriken som skiljer budskapen i de olika religionerna åt, och hur övertygar religions ledare folket att följa just deras lära? Gäst hos Christina Claesson är Catharina Raudvere, Professor i religionshistoria, Köpenhamns universitet och vi sänder från en grönskande oas i Lund. Missa inte heller retorikskolan med retorikprofessor Anders Sigrell.
Predikstolar sitter högt upp. Så har den religiösa retoriken oftast använts: uppifrån och ner, och med heliga ord som extra tyngd. Men vad är det i den religiösa retoriken som har sådan makt?- Vi diskuterar om hur en annan, mindre underdånig retorik i människans möte med Gud skulle kunna få vederbörande att lyssna bättre, säger programledaren Christina Claesson. – Att starta med att be om ursäkt är ju en dödssynd inom talekonsten.Gäst hos Christina är Catharina Raudvere som är religionshistoriker, och verksam på Köpenhamns universitet och programmet spelades in på Botaniska Trädgården i Lund.Som vanligt bjuder Retorik också på praktiska tips i retorikskolan med professor Anders Sigrell och på en rappad improviserad betraktelse av religion och retorik med ordkonstnären Behrang Miri.