Karim Jebari Podcasts
-
Karim Jebari dök upp i min twitterfeed med en tråd om ekofascism. Det var en lång tråd men den gick inte att sluta läsa. När jag läst klart den började jag följa honom och till min förvåning och glädje fanns det fler trådar - mååååånga fler.
Vårt samtal tar avstamp i ekofascismen men vi hinner, som vanligt, prata om mycket mer. När jag har en äkta framtidsforskare på tråden så passar jag naturligtvis på att fråga om hur framtiden kommer se ut.
Länkar:
Karim på twitter
Institutet för framtidsstudier
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.
Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Vi lever i en katastrofkapitalism menar Naomi Klein, ett ekonomiskt system som skapar kriser och katastrofer som hotar våra liv, vårt fortbestånd och ekosystemets överlevnad. Ställda inför en samlad polykris; en samverkad ekologisk kollaps, ekonomisk kris, globala krig, pandemier, resursbrist och skenande levnadsomkostnader behöver vi desperat motstrategier. Hur formulerar vi ett alternativ som försvarar, befriar och utvecklar livet - både det mänskliga och ekologiska. Vad finns det för tendenser i dagens katastrofbekämpning som pekar på ett bortom. Nick Dyer-Witheford lyfter fram biokommunism är ett sätt att tänka sig dessa omsorgsprojekt som skapar en biopolitik, en livsvårdande och reproduktiv politik underifrån. Panelsamtal från SocForum 2022 med Shabane Barot, Jesper Nilsson och Karim Jebari som gäster.
Läs mer:
Nick Dyer-Witheford: Biocommie - Power and Catastrophe
https://projectpppr.org/populisms/biocommie-power-and-catastrophe
Platforms, Populisms, Pandemics and Riots (PPPR):
https://projectpppr.org/
Nick Dyer-Witheford: Commonism - allmänningar som strategi
https://tidningenbrand.se/brand/nummer-1-2010-det-gemensamma/commonism-allmanningar-som-strategi/
Adam Tooze: Welcome to the world of the polycrisis
https://www.ft.com/content/498398e7-11b1-494b-9cd3-6d669dc3de33
Naomi Klein: The shock doctrine - The rise of disaster capitalism
https://naomiklein.org/the-shock-doctrine/ -
Hannah och Johan tittar på en generation som vi vet väldigt lite om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bokstäverna har tagit slut och generationsforskarna får börja på ny kula. I avsnittet berättar framtidsfilosofen Karim Jebari om de stora frågorna för generation alpha; barnen som har fötts sedan tidigt 2010-tal och som snart blir vuxna. Dessutom ger några generationsrepresentanter sin syn på saken.
-
Idag om Nordkoreas successionsordning, vitt snus i Holland, om det är omoraliskt att kolla på fotbolls-VM och Nalle Puh som skräckfilm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kim Jong-Uns dotter Kim Ju-Ae visades upp på statlig tv i samband med en provskjutning av en ny långdistansrobot. Vad berättar det om Nordkoreas successionsordning att ett av Kim Jong-Uns barn nu är offentligt? Vi frågar Asienkännaren Niklas Swahnström.
Sedan går vi till botten med vad vitt snus är och om det är farligt. Detta eftersom holländsk polis nu varnat befolkningen för att lockas ned i fördärvet av de lockande nordiska nikotinprodukterna. Med oss är överläkaren Matz Larsson.
Sedan försöker vi svara på frågan: är det omoraliskt att kolla på fotbolls-VM. Thomas hoppas på ett nej eftersom det är kul med fotboll. Med oss är filosofen Karim Jebari.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.
En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.
Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?
I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.
Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen
-
Många säger att Artificiell Intelligens ska leda till fördomsfri rekrytering. Men stämmer det? Jag pratar med Karim Jebari, som är forskare på Institutet för framtidsstudier. Vi pratar om AI och rekrytering, och hur algoritmer kan bidra till att förstärka diskriminerande idéer och praktiker. Vi pratar också om framtiden och lösningar.
-
Amerikanska politikern med det DJ-klingande namnet Nancy Pelosi är i Taiwan, pissig service, framtidsforskaren(!) Karim Jebari gör den ständigt deppige diskussionen om klimatkrisen LITE roligare det är inte kört! Djur-Ted är i studion och pratar om att äta sjusovare, djur som går vilse och varför han aldrig hälsar på Johannes på stan!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg
-
Vi tar en titt på svenssonlivet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Karim Jebari, filosof och forskare vid Framtidsinstitutet är gäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu är det slutlekt - eller?"Nu är det slutlekt", det sa infrastrukturministern Tomas Eneroth i förmiddags och syftade på elsparkcyklarnas framfart på gångbanor. Men vad gäller efter den första september?
Dessutom: nyhetsspaningar och annat.
Programledare: Susanna Dzamic
Bistittare: Kalle Lind -
Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna.
Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politik
Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?När man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?
Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips:
Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)
Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari
Feminsm - Lena Gemzöe
Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse
Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld -
Hämnden har funnits med människan i alla tider och är en grundpelare i många berättelser. Den finns också i vår vardag, både som realitet och i våra fantasier. Hur kommer det sig att vissa personer agerar på sin hämndlystnad och andra inte?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Planerar du hämnd – gräv två gravar” är ett ordspråk som förklarar hur destruktiv hämden är. Hämnd tenderar att förgöra den som hämnas och den som blir offer för hämnden. Suzanne Kaplan är psykolog och skrivit boken ”Hämnd eller uppgörelse”.
– Vissa har lättare att ta till hämnd eller fantisera om det. Dels kan man bära på en sårbarhet från tidigare i livet, att man blivit nedtryckt av föräldrar eller mobbad i skolan. Man bär på en revanschlystnad och då är man beredd att trycka till den som kränkt en på något sätt, säger hon.
Hon säger att kärnan i att vi så lätt dras till hämndfantasier är att vi är väldigt känsliga för att inte känna oss i balans med oss själva. Vi reagerar lätt på småsaker utan att tänka. Det kan vara på jobbet och i relationer. Hämnden må vara ljuv i stunden men i det långa loppet löser den ingenting.
– Det är en kortvarig tillfredställelse, inget permanent som gör att man mår bättre. Det finns den klassiska idén: När man väl hämnas finns det dåliga kvar. Hämnden är inte lösningen på det ursprungliga problemet, säger filosofen Karim Jebari.
Han nämner också vikten av att förstå skillnaden mellan straff och hämnd.
– Det är en viktigt filosofisk poäng. Hämnd är alltid personlig, medan ett straff är opersonligt. I ett rättsystem finns ingen personlig relation mellan domaren och den straffade, säger han.
Gäster i programmet: Karim Jebari, filosof, Suzanne Kaplan, psykolog och Amir Rostami, kriminolog.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
-
Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal.
Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas?
Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok ”För lite” som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är?
Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok ”Caste” där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket. Funkar det att göra så? Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering?
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl
