Karolinska universitetssjukhuset Podcasts
-
Utrikeskrönika 9 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm fredag,
När jag jobbade som sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset svor jag nästan högt vid de tillfällen det visade sig att ett läkemedel som någon av mina patienter behövde inte fanns på avdelningen. För det innebar en del merjobb, och inte av det roligare slaget.
Först behövde man gå in i läkemedelsautomaten igen, som hade en touchscreen från helvetet. En pekskärm mer eller mindre likgiltig för beröring är ingen humörhöjare för en stressad sjuksköterska på ett kvällspass. Sen, om man kom så långt, kunde man i bästa fall se att läkemedlet i fråga fanns på en annan avdelning på sjukhuset. Nästa steg var att ringa till avdelningen, där en annan stressad sjuksköterska kanske till slut svarade, och be snällt.
Sen gällde det att bevaka rörposten, ett transportsystem som jag alltid tyckte kändes lite science fiction, trots att det förmodligen var det mest analoga av all teknik på sjukhuset, men som jag aldrig blev hundra procent vän med.
Jag påmindes om det här när jag nyligen besökte ett sjukhus i Liberia, i Västafrika. Där fanns inga touchscreens, ingen rörpost och inga läkemedelsautomater. Nej, det hade ni inte, och inte heller jag, väntat mig. Men – och här kommer det som ändå överraskade – det fanns inga läkemedel över huvud taget. Faktum är att det inte heller fanns några patienter, med ett par undantag. ”Invånarna vet att det inte finns några mediciner, så de kommer inte hit”, förklarade en sjuksköterska.
I normalfallet är det inte heller sjukhuset som har läkemedel, förklarade han vidare. Patienterna kommer och får en ordination. Men läkemedlen får de skaffa själva på ett apotek, en bit ifrån sjukhuset. Det gäller även dropp, och materialet som behövs om något ska ges intravenöst, som droppaggregat, sprutor och infarter. Det får patientens anhöriga, på leriga och skumpiga vägar, åka och införskaffa för pengar de förhoppningsvis har.
Men just nu fanns det alltså inget att hämta ens på apoteket.
Sjukhussalarna bestod av rum med tomma sängbottnar med mer eller mindre hela myggnät över sig. För det fanns heller inga madrasser. Och för tillfället fick personalen ingen lön, eftersom det var slut i kassan.
Jag lärde mig mycket i Liberia, men kom nog hem med fler frågor än svar om hur man kan få till fungerande sjukvård i ett av världens tio fattigaste länder. Ett land där varje förutsättning är en utmaning – en väg det går att köra på, en ledning det finns rent vatten i, en ambulans som går att starta.
Jag tror inte att det ger så mycket att jämföra Karolinska universitetssjukhuset med det jag besökte i Liberia, som för övrigt var en enklare klinik på landsbygden och inte så att säga Karolinskas motsvarighet i Monrovia. Jag kunde ändå bara inte låta bli att påminnas om min egen erfarenhet av jakt på läkemedel.
Man kan väl bara konstatera att det, oavsett teknologisk nivå, är mycket som krävs för att sjukvård, av vilket slag som helst, ska fungera.
Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected] -
Ulf Bremberg är är doktor i organisk kemi vid Uppsala Universitet och har 20 års erfarenhet av läkemedelsutveckling. Han var tidigare VD för Osmond Labs som bland annat drev ett forskningsprojekt på palliativ vård med hjälp av psykedelika. Osmond Labs heter numera HumanKind Labs som bland annat strävar efter en läkemedelsindustri med mer transparens och öppna data. Camilla Vinberg är sjukhuspräst på Karolinska Universitetssjukhuset, där hon arbetat sedan 2020. I sitt arbete är hon van vid nära samtal om livet, döden och ångest vid livets slutskede. Hon har även tidigare pratat om psykedelika som alternativt läkemedel efter att ha medverkat i ett panelsamtal om filmen ”Dosed 2” som handlar om en cancerpatient som testar psykedeliska substanser.Kontakta Ulf via www.humankindlabs.orgKontakta Camilla via Karolinska Universitetssjukhuset Sjukhuskyrkan SolnaHela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanviOm du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi-Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanviAlla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.seBoka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi går snart in i en vinter och RS-viruset börjar göra sig påmint. Vad är egentligen RS för något? Karin Pettersson överförlossningsläkare och chef för förlossningen på Karolinska Universitetssjukhuset hjälper oss förstå. Repris från 2021 och därmed något fokusera på den enorma spridning hade då. Programledare är Nina Campioni.
Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor.
Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt.
– Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund.
En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.
– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han.
Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
-
I veckans avsnitt pratar vi om bristningar som kan uppstå vid vaginal förlossning. Vi går igenom de 4 olika graderna som de delas upp i, hur vanliga de är och ja, allt man kan tänkas vilja veta om förlossningsbristningar.
Vilken grad är vanligast?Varför kan det hjälpa att vara två barnmorskor vid utdrivningsskedet?Påverkar positionen?Kan man förebygga på något sätt själv under graviditeten?Hur länge kan man vänta med att sy?Malin Edqvist gästar oss denna veckan. Hon är universitetsbarnmorska vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet. Malin har bland annat forskat på om två barnmorskor under utdrivningsskedet minskar förekomsten av allvarliga förlossningsbristningar.
Följ oss gärna på Instagram @gynpodden
I samarbete med www.estercare.com
Producerat av Silverdrake Förlag i samarbete med Acast
www.silverdrakeforlag.se
Redaktör: Marcus Tigerdraake ([email protected])
Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dagens gäst i MHV-podden är Karin Pettersson, docent, överläkare, sektionschef graviditet och förlossning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Karin är också redaktör för INFPREG som är en databas för samlad kunskap kring infektioner och graviditet. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Anna Akselsson.
-
Stå på dig - det finns effektiv hjälp att få vid atopiskt eksem!
Idag välkomnar vi Pontus Jonsson som arbetar både som hudläkare och forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.Han guidar oss på ett mycket enkelt sätt om vad atopiskt eksem är och vad orsaken kan vara, samt hur vårt immunförsvar är inblandat i sjukdomen.
AtopikerPodden produceras av Sanofi.
MAT-SE-2200386 (1.0) May 2022
-
I detta avsnittet avhandlar vi allt du någonsin velat veta om havandeskapsförgiftning, eller preeklampsi som det också heter. En sjukdom som drabbar gravida kvinnor. Vi pratar om allt från vad det är till den senaste forskningen.
Hur märker man att man har havandeskapsförgiftning?Från vilken gravid-vecka kan man få det?Vad finns det för riskfaktorer?Påverkar det förlossningen något?Kan man få havandeskapsförgiftning efter förlossningen?Vi gästas av förlossningsläkaren & gynekologen Anna Sandström. Hon arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset och forskar samt undervisar om, bland annat, havandeskapsförgiftning.
.
Följ oss gärna på Instagram @gynpodden
I samarbete med www.estercare.com
Producerat av Silverdrake Förlag i samarbete med Acast
www.silverdrakeforlag.se
Redaktör: Marcus Tigerdraake ([email protected])
Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik. Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hela presentationen går att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/LK3ldQNeFSk
Årets rapport (2022) som behandlar år 2021 finner ni här: https://bit.ly/3Aznyol -
Stjärnkirurgen Paolo Macchiarini transplanterade konstgjorda luftstrupar på tre patienter som senare dog. Tilltaget som Karolinska institutet hoppades skulle leda till ett Nobelpris blev en villkorlig dom för Macchiarini. Själv har han hela tiden nekat till brott. Hör historien som ledde oss hit.
I slutet 2010 rekryterades kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. 2011 och 2012 transplanterade han syntetiska luftstrupar på tre patienter – som senare dog. Macchiarinis arbete stoppades när det stod klart vad som hänt.
– Man kan säga att det slog ner som en bomb på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Tiden efter det präglades av att nyckelpersoner avgick. Man diskuterade vad som egentligen hade hänt och hur han hade rekryterats, säger Ekots medicinreporter Anna Larsson.
“Karolinska hoppades på Nobelpris”Att ersätta organ utan att en donator behövs kallas regenerativ medicin och enligt Ekots medicinreporter Anna Larsson hade Karolinska institutet höga förhoppningar på kirurgen Paolo Macchiarinis arbete.
– Man vill gärna behålla sitt goda rykte internationellt och kröna det med ett Nobelpris, säger Anna Larsson.
Med ljud från SVT:s Dokument inifrån.
Medverkande: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
Tekniker: Ludvig Widman
-
Karin Adelsköld och Emma Frans granskar sanningshalten i en handfull påståenden om klimakteriet, tar hjälp av vetenskapen och kommer fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Vad säger forskningen om påståenden som att ”klimakteriet börjar i 50-årsåldern”, ”östrogen kan ge bröstcancer”, och ”sexlusten minskar under klimakteriet”? Som gästexpert hör vi Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Denna veckan pratar vi om, låt oss säga, allmänbildning inom kvinnohälsa. Lite mer övergripande än ett specifikt gyn-ämne helt enkelt. Och detta gör vi med en av världens ledande forskare på bland annat aborter & preventivmedel.
- Hur ser forskningen ut inom kvinnohälsa?
- Varför pratas det inte mer om hälsofördelarna med preventivmedel?
- Varför är klimakterievården så eftersatt?
- Vad är det som händer med abortlagen i USA och hur påverkar det?
- Vad ligger högst upp på Kristinas önskelista?
Veckans gäst är en riktig superstjärna. Kristina Gemzell Danielsson. Hon är prefekt vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, professor i obstetrik och gynekologi, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset samt chef vid WHO Collaborating Centre in Human Reproduction. Hon viger sitt liv åt forskning inom kvinnohälsa & vi är så otroligt stolta att få ha med henne i Gynpodden denna veckan.
Följ oss gärna på Instagram @gynpodden
I samarbete med www.estercare.com
Producerat av Silverdrake Förlag i samarbete med Acast
www.silverdrakeforlag.se
Redaktör: Marcus Tigerdraake ([email protected])
Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge – hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen.
– Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.
Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.
Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt.
– Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.
Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent är Alice Lööf.
Programmet sänds direkt.
-
Hör Tommy Cederholm, professor emeritus vid Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, gå på djupet kring sambandet mellan åldrande, sarkopeni och nutrition. Vi pratar bland annat om sarkopeni vid sjukdomar som cancer och reumatoid artrit, om riskfaktorer för sarkopeni och om hur man förebygger och behandlar.
Tommy Cederholm har varitchef för forskargruppen Klinisk nutrition och metabolism. Hans egen forskning fokuserar på interaktioner mellan energiomsättning, fett- och proteinintag, samt katabolism, inflammation och nutritionsstatus hos äldre, kroniskt sjuka och individer med demenssjukdomar. Numera är han också verksam vid Tema inflammation och åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset och hedersmedlem i den europeiska nutritionsorganisationen ESPEN.Podden ges ut av Fresenius Kabi AB.
www.fresenius-kabi.com -
Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.
Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] - Laat meer zien
