Krigsvetenskapsakademien Podcasts
-
Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.
Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.
Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.
Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.
Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.
Medverkande:
Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.
Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.
Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Reporter: Per Vallgårda
Ljud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten
-
Statsvetare, terrorexpert, 54 år. Född i Hästveda, bosatt i Stockholm, Skyrup och Köpenhamn. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
”Det är som att milstolparna i mitt privata liv vävs samman med milstolparna i terrorismens utveckling”, konstaterar Magnus Ranstorp i sitt Sommar i P1.
Statsvetaren och terrorexperten tar oss från uppväxten på skånska landsbygden till Belfast, Gaza och CIA-högkvarteret i Langley. Han berättar om sin väg till en idag mycket framskjuten position i den internationella forskningen och nyhetsbevakningen – men hur han samtidigt själv hamnat på USA:s ”svarta lista” och hudflängts i svensk debatt. Ranstorp skildrar hur han som ung och lätt naiv lockades till farorna, men med tiden fått mer fokus på terrorismens offer, de större mekanismerna och oror för den egna familjen:
”Terrorismen blir alltmer globaliserad, urskillningslös och dödlig. Den är en spegelbild av vår globaliserade och teknikutvecklade värld. Idag är det lättare för terrorister att kopplas samman virtuellt, gömma sig för säkerhetstjänster och sprida sin hatiska ideologi”, säger Magnus Ranstorp i sitt program som också ger en lätt dyster bild av framtiden: ”Jag tror inte längre att terrorismen går att eliminera. Det går bara att leva med den. Det viktigaste är ändå att vi som samhälle står samman och inte låter hatet splittra oss.”
Om Magnus RanstorpMagnus Ranstorp är internationell terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan.
Doktorerade vid St. Andrews universitet i Skottland med avhandling om shiamuslimska Hizbollah och har under en period agerat hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah. Ledde Köpenhamn Stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism inom EU-kommissionen.
Skrivit ett flertal böcker. Arbetat som CNN:s Mellanösternexpert och på Dagens Nyheters ledarsida.
Ledamot av Krigsvetenskapsakademien.
Producent: Amanda Glans
