Lubna El-Shanti Podcasts
-
Så hände det till slut, Xi talade i telefon med Zelenskyj. Hör om hur ländernas relation bakåt i tiden skapar dilemman för Kina. Samt om Ukrainas strategier för att hålla Kina-dörren öppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan vara årets mest upphaussade telefonsamtal – den första kontakten mellan Kinas och Ukrainas ledare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Xi Jinping och Volodomyr Zelenskyj talade i nästan en timme förra onsdagen och samtalet har av Zelenskyj beskrivits som ”meningsfullt” och ”rationellt”. Vi analyserar vad som sades, betydelsen av samtalet och omvärldens reaktioner. Hör vidare om handeln och utbytet mellan Ukraina och Kina och hur den tidigare ganska tajta relationen kan påverka utvecklingen nu.
Ukrainas strategier för att hålla liv i relationen till KinaLubna El-Shanti berättar om hur folk i Ukraina sett på Kinas agerande hittills under det ryska invasionskriget samt vad ukrainska bedömare ser för tänkbara utfall när det kommer till Kina. Uppenbart är att Ukraina och Zelenskyj adresserar Kina med mycket respekt och att Ukraina nu ser det som viktigt att hålla liv i en dialog med stormakten i öster. Mycket handlar det förstås om att stävja vad som vore ett ukrainskt skräckscenario – att Xi tippar över helt mot Ryssland och börjar stötta Putin med vapen.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér -
Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl
I krigsbrottsutredarnas spår
Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.
Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål
Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?Programledare: Fernando Arias
[email protected]Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Utrikeskrönika 24 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kiev, tisdag.
Vi har precis lagt på men så ringer Zoja upp igen. Hon, vars 30-årige son Zjena, dödades under den fullskaliga invasionens första dagar, när de ryska soldaterna intog hennes by strax utanför Kiev.
Framför ögonen på ett av barnbarnen, sexårige Dyma. Han såg allt, sin morbror ligga där livlös, död, med splitter i huvudet.
– Du, jag har en liten obekväm fråga, säger Zoja. Hennes röst är ansträngd.
– Jag skäms lite, men skulle du snälla kunna ta med dig lite choklad eller ett kinderägg, vadsomhelst till Dyma. Han skulle bli så glad.
– För Dyma brukar nämligen fråga varför folk kommer hit, journalister och utredare och jag brukar säga att det är Zjena som skickar hit dem för att hjälpa oss.
När vi ses, hemma hos dem, så säger inte Dyma så mycket. Stoppar in en godisbit och ler brett. På väggen intill hans säng har någon skrivit mama, papa och Zjena med en tuschpenna.
I det lilla huset finns flera porträtt av den döde sonen. Ibland hör Zoja hur barnbarnet pratar för sig själv, står framför porträttet och berättar något för Zjena.
Såret är fortfarande färskt, fast det har snart gått ett år sedan han försvann.
Eller kan människor verkligen försvinna? Dyma träffar ju honom ibland, om nätterna. En gång kom Dyma in till Zojas sovrum, sa att han inte kunde sova.
– Zjena har kört iväg med bilen, vi måste hämta honom, viskade Dyma till mormor.
– Han kommer nog tillbaka, sov nu, svarade Zoja och lät honom somna i hennes säng.
Hur förklarar man för ett barn att det kan bli så när det är krig, att människor dör, dödas, fastän de inte har gjort något fel?
– Dyma förstår allt egentligen, på sitt sätt. Kanske mer än oss. Jag kommer själv på mig ibland när jag dukar för middag, en tallrik till Zjena.
Zoja visar sina broderier, när sorgen är för tung känns det skönt att göra något med händerna, tänka på antal pärlor, antal korsstygn till vänster, till höger. Sorgen är bottenlös, avgrundsdjup för en mor att förlora sin son, för en pojke att förlora sin morbror, för en familj att förlora en medlem.
Dyma kikar in i rummet där vi pratar, jag och Zoja men så springer han iväg ut i sin värld.
När vi ska gå har han byggt något av pinnar och grenar. Det är en fälla, säger han.
– En fälla för vem? frågar mormor.
Han svarar inte, springer iväg, gömmer sig, skrattar.
När vi ska gå kommer han fram till mormor, viskar något i hennes öra.
– Han vill att du ska hälsa honom.
Jag lovar att göra det.
Lubna El-Shanti, Kiev
[email protected] -
14 personer ska ha omkommit i helikopterkraschen som inträffade under onsdagsmorgonen. Enligt uppgifter finns inrikesminister Denys Monastyrskyj, inrikesministeriets ledning och ett barn bland de döda. Hör Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti om vad vi vet om ministern.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Ukraina och Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Monica Saarinen och Sharon Jåma.
Sändes i Studio Ett den 18 januari 2023.
-
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.
Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.
Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.
Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm
-
Det har de senaste dagarna varit intensiva strider i östra Ukraina, och mycket tyder på att gruvstaden Soledar i Donetsk kan falla till Ryssland. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti.
Hör också diskussion mellan fd vänsterledaren Gudrun Schyman och Gunnar Hökmark (M) om hur Ukraina borde göra för att få till en fredsuppgörelse.
Från P1 Morgon den 12 januari 2023.
Ansvarig utgivare P1 Morgon: Klas Wolf-Watz.
-
Utrikeskrönika 22 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, torsdag.
Mormor, i dag ska jag klä granen. Den ska bli sådär glittrig och fin som du hade önskat dig. Jag har köpt karameller i Ukraina, glansiga julgranskulor, lamettaglitter.
Om du var här skulle du säkert skratta åt alla lådor med julgranspynt, kanske hade du sagt att det är för mycket. Men det måste vara så.
För det här året har varit så konstigt, mormor.
För snart tio månader sedan började Ryssland bomba ukrainska städer, raketer föll ner inte långt från din begravningsplats.
Under det första dygnet gick det rykten om att den ukrainske presidenten hade flytt landet, samtidigt som de ryska styrkorna närmade sig Kiev, ockuperade områden. Världen höll andan.
En del experter, journalister sa i tv att det var början på slutet för Ukraina, att Ukraina inte skulle kunna stå emot Rysslands anfall, att landet skulle falla inom ett par dagar, veckor, kanske månader.
Du skakar säkert på huvudet, var du nu än är. Klart Ukraina inte kommer ge upp så lätt. Du som överlevt hungersnöd, andra världskriget, kuvats i ett sovjetiskt system, sett dess kollaps, du om någon vet att man inte ger upp svårförtjänt frihet, självständighet i första taget.
Under de senaste tio månaderna har jag tänkt mycket på dig. Vad du skulle ha sagt om du levde, vilka råd du skulle ge mig.
Och jag vet inte, jag har inga minnen av dig men på alla fotografier ler du, som om du vill säga att det kommer ordna sig, att en dag kommer allt bli bra.
Det har gått tio månader sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, miljoner människor har flytt sina hem, städer, byar, har förstörts, människoliv, infrastruktur men landet står kvar. Sårat men mer enat än någonsin.
Och när jag reste hem från Kiev för drygt en vecka sedan hade vissa skyltfönster dekorerats med julstjärnor, kulor, glitter. De jag pratade med sa att de skulle fira jul trots allt, mer lågmält, stillsamt än tidigare men ändå fira. Vi kan inte låta Rysslands president Putin stjäla julen, sa huvudstadens borgmästaren Vitalyj Klytjko.
Och på torget vid Sofiakatedralen i Kiev står en julgran nu, dekorerad med vita fredsduvor av plast och julkulor i blått och gult. En bekant var förbi där när den invigdes, i ett meddelande till mig skrev hon att det kändes hoppfullt att stå där på torget och se den skina upp.
Ett konstigt år mormor, men julgranen måste kläs, bli fin, en konstant i kaoset.
Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent
[email protected] -
Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt.
Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton.
-
Vi kan inte låta Putin stjäla vår jul det säger Kievs borgmästare Vitalyj Klytjko. Hör Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent.
Ukraina förbereder sig för det första julfirandet sedan Rysslands fullskaliga invasion. Den 30 meter höga julgran som brukar stå i Kievs centrum har bytts ut mot en mindre och julmarknader eller större evenemang tillåts inte.
Men firandet ställs inte in. "Vi kan inte låta Putin stjäla vår jul", sa huvudstadens borgmästare Vitalij Klytjko nyligen.
Hör Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent.
Programledare: Mikael Kulle
Sändes i P1 morgon 20 december 2022
-
Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen – så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.
Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.
Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.
Ryssland försöker pressa Ukraina till förhandlingarEn teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.
Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik Wadström
Producenter: Marina Nilsson Malmström och Katja Magnusson
Tekniker: Matilda Eriksson
-
Omkring tre veckor har gått sedan ryska styrkor lämnade den Ukrainska staden Cherson. Hör Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti som har varit på plats och pratat med invånare.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent på Sveriges Radio och Jörgen Elving, militärstrateg och tidigare yrkesmilitär.
Programledare: Mikael Kulle
Sändes i P1 Morgon 1 december 2022.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I miljonstaden Kiev köade invånarna vid vattenpumparna i veckan, sen infrastrukturen tagit stor skada av Rysslands raketattacker i veckan. Nu har vintern kommit med nya utmaningar. Vår korrespondent Lubna El-Shanti rapporterar direkt från Kiev.
Han skapar ett alternativt Fotbolls-VMFotbolls-VM i Qatar har nu pågått i en vecka. Men kritiken mot mästerskapet har lett till att många svenskar väljer att bojkotta matcherna.
Konsten att välja ledare för ett mittenparti
Men hur länge klarar egentligen fotbollsfansen att hålla borta sig från världens största idrottsturnering?
Fotbollsentusiasten Tryggve Pederby i Uppsala erbjuder ett alternativ för VM-vägrarna: en livestream med gamla VM-matcher.I helgen valdes formellt Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson på en extrastämma i Stockholm. Samtidigt pågår processen med att välja ny partiledare för Centerpartiet. De tre kandidater som valberedningen föreslagit reser just nu runt om i landet för att presentera sig för centerrörelsen.
Liberlerna och Centerpartiet är ju de riksdagspartier som har haft svårast med att bestämma sig för hur de ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Och de har valt olika strategier.
Så vad är det för ledare som krävs i just dessa partier? Och har det blivit svårare att vara partiledare i mitten?Timme 1:
Kiev svårt sargat efter veckans ryska anfall, vår korrespondent är på plats
Kritiken mot Quatar
Fotbollsfans ordnar alternativt VM
Räntehöjningarna: vilka ekonomiska verktyg kan klara krisen?
Krönika av Katarina Barrling
Panelen om veckans inrikespolitik
Timme 2:
Konsten att välja ledare för ett mittenparti
Satir med Public Service
Höga tonarter utmaning i juletid
Hårdare tag mellan klimataktivister och rättssystemet
Hotellet i Mocambique drabbades av terrorattack - så gick det sen
Kåseri av Emil Jensen
Programledare Pia Fredén
Producenter Nina Benner och Cecilia Tengmark
Tekniker Joachim Persson
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, onsdag.
Då var det dags igen, packa väskan till Ukraina. Vid det här laget har jag lärt mig vad som är viktigt att ta med och vad jag kan hoppa över.
Tidigare när jag reste iväg på längre reportageresor utomlands, innan kriget i Ukraina, har jag alltid slängt ner ett par nudelpaket, nötter, energibars och pulversoppor i packningen, utifall. .
Men nu struntar jag i det. I stället åker ett par tuber smårgåskaviar ner i väskan, knäckebröd och svensk choklad…
För i Ukraina finns det mat, nästan alltid, nästan överallt. Ja, trots att det är krig.
När chauffören Sasha plockar upp mig vid den polska gränsen frågar han mig om resan gått bra, sen kommer den, frågan om jag är hungrig. Nej svarar jag.
Då tar han fram något invirat i servetter ur sin ryggsäck.
Muffins, som hans fru Anja bakat.
De är till dig, säger han. Jag tackar och äter.
Ett par timmar senare kommer frågan igen, hungrig? Nej, inte än. Han sneglar på ryggsäcken, uppenbart besviken.
När vi närmar oss Kiev får han ett samtal, Anja. Du måste åka förbi oss, säger Sasha och jag inser att det inte finns något utrymme för diskussioner.
Vi går in i deras bostadshus i en förort till Kiev. Tar trapporna till tredje våningen utifall strömmen skulle gå, som det numera ofta gör efter Rysslands attacker mot elanläggningar.
Bordet i det lilla köket står redan uppdukat.
Bortj, rödbetssoppa, goluptsy, kåldolmar, pajer, stekt potatis, kyckling, plov, en risrätt och så syrade grönsaker, tomater, gurkor. Jag måste äta, smaka. Det bara är så.
Vi pratar om kriget, om mat, om elavbrott, om relationer och så frågar Anja om det finns ett kylskåp på mitt hotellrum, om det finns en vattenkokare. Jag anar vart hon är på väg men det är meningslöst att säga emot.
Hon har redan börjat packa, virar pajen i en servett, plockar ner burkar med saltade gurkor från en hylla, stoppar ner allt i en kasse.
Tanken slår mig, att det är just det här som gör att ukrainare förmodligen aldrig kommer dö av svält.
Dels för traditionen att konservera mat, allt från vitkål, till svamp, till lök men också för att det är kutym att dela med sig. Och det behöver inte vara något alldeles speciellt, det behöver inte vara köpt eller sterilt, eller fint förpackat, har du lagt in sill, gjort äppelmos, kokat sylt, är det helt rimligt att ta med sig det när du blir bortbjuden på middag hos vänner eller ge bort när någon besöker ditt hem.
Till exempel så är det precis så flera av soppköken i Kiev fungerar, folk kommer dit med sina burkar, lådor, påsar med mat, lämnar det där och det fördelas sedan vidare till de som behöver.
Tidigare kunde sådana situationer göra mig obekväm, jag skämdes över att jag som kommer från ett land i fred och överflöd blev bjuden på mat i ett hem i ett land i krig. Men nu försöker jag ta det med ro och blir inte lika handfallen.
När jag går räcker Anja mig kassen, jag tackar och försöker låta så spontan jag bara kan. Juste jag glömde ju nästan, jag har med mig något till er. Jag tar fram påsen med kaviar, knäckebröd och choklad från Sverige. Hon skiner upp, åh vad roligt, det ska vi smaka på imorgon.
Lubna El-Shanti, på väg till Kiev
-
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.
– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.
Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier - Laat meer zien
