Lucy Podcasts
-
Evelins kanin Lucy är väldigt sprallig men hur långt kan hon egentligen hoppa? 20 centimeter? En meter? Eller kanske till och med en hel kilometer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
I månadens avsnitt får vi fortsatt förstärkning från Mattias! Vi får börja med att pudla.
(04:00) I avsnittet pratar vi om böckerna: Sistersong av Lucy Holland, Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma, Jade Legacy av Fonda Lee, Girig-Sverige av Andreas Cervenka, The Hen Who Dreamed She Could Fly av Sun-mi Hwang, En förvandlad stad av Per Anders Fogelström, Never let me go av Kazuo ishiguro, Reminders of Him av Colleen Hoover, Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri, A Room of one’s Own av Virginia Woolf, The Years Novel av Annie Ernaux & If You Tell av Gregg Olsen
(58:56) I boktokigas bokklubb så avhandlar vi slutligen Pale Fire av Vladimir Nabokov. Vill ni diskutera boken med oss? Gå då med i vår eftersnacksgrupp på Facebook!
Till nästa månads avsnitt kommer vi läsa Carrie Soto is Back av Taylor Jenkins Reid
Följ oss på Goodreads! Antons profil på Goodreads & Sebastians profil på Goodreads. Våra andra poddar hittar ni i vårt länkträd!
-
Vi har träffat Lucy Saitseva från Ukraina som sedan flykten från sitt hemland i februari i år nu arbetar på Beredskapslyftet i Stockholm. Lucy är ensamstående mamma till en treårig pojke och kom till Sverige som flykting tillsammans med sin mamma och sin lilla son strax efter invasionen av Ukraina startade.
I SWEA-podden berättar hon hur det kändes när stridsvagnarna körde in över gränsen till Ukraina och hur hon och den lilla familjen satte sig i bilen och lämnade sitt hem och sitt liv i staden, Kryvyi Rih i centrala Ukraina. Lucy körde bilen till den polska gränsen där de fick sitta i milslånga bilköer i flera dagar innan de kunde komma in i Polen och senare vidare till Sverige. Ett gripande vittnesbörd.
Monica Tinggård, medlem i SWEA Internationals Donationsgrupp arbetade fram ett förslag för SWEA och berättar om hur man fastnade för Beredskapslyftet, ett initiativ från Novare som via Ukrainian Professional Support Center hjälper Ukrainska kvinnor både med svenska språket och att hitta arbete.
Vi får även tips på hur SWEA-avdelningar kan ordna events för att samla in pengar som kan doneras till Donationsprojekt Ukraina. Deadline den 30:e november.
Till sist samtalar vi med Monica om hennes intressanta liv och hur hon hamnade i Marbella på Spaniens sydkust. Hon berättar bl.a. om när det begav sig i dot.com-kraschen runt år 2000 då hon arbetade för IFS som producerade plattformen för boo.com.
Läs mer om Donationsprojekt Ukraina här
https://swea.org/initiative/donationsprojekt-ukraina/
Beredskapslyftet
https://www.beredskapslyftet.se/
Ukrainian Professional Support Center
https://www.beredskapslyftet.se/ukrainian-professional-support-center
https://www.facebook.com/UPSCSweden
https://www.linkedin.com/company/ukrainian-professional-support-center-sweden/
Lucy Zeitsova
https://www.linkedin.com/in/liudmyla-zaitseva/
SWEA Marbella
https://marbella.swea.org/
SWEA-poddens team i detta avsnitt
Intervju: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore) och Anna Gustafson Bril (SWEA Stockholm)
Redigering: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
-
Kalabalik i Karibien är avsnittet där Ewa och Ofelia delar med sig av spännande lästips av författare från Karibien:
Zarités frihet av Isabelle Allende
Nya världens Evangelium och Livet utan masker av Maryse Condé
Midnight robbers och Brown Girl in the Ring av Nalo Hopkinsons
All inclusive av Hans Gunnarsson
Lucy av Jamaica Kincaid
Att skörda ben av Edwidge Danticats
Bida sin tid av María Dueñas
-
Äntligen nördar vi in oss i ämnet åldrande och hudvård! Fukt, lipider och Botox! Louise minns även sina Barbiedockor Pamela och Lucy som döpts efter de välkända karaktärerna i såpornas såpa.
Malin delar med sig av en tid i livet som gör Louise starkt berörd. Glädje och sorg. Födelse och död. I detta avsnitt är det högst påtagligt att livet är BÅDE&.
-
2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia!I dagens avsnitt: John Lennon fick idén till Lucy in the sky with Diamonds uppe på Ramberget hösten 1966. Åtminstone i den verklighet som Tommy Johansson berättar om i dagens avsnitt av Göteborg 400 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Plats: Gilberts stuga, 22 december 2001. Handling: Med Lucy i Darcys trygga händer kan tvillingarna fokusera på att hjälpa Carolyn och stoppa förbannelse… Spelledare: Robert Jonsson Medverkande Gustav Ruthgård (Smygpodden) som Samantha Shanks Maria Ruthgård (Gestalt & Smygpodden) som Simone... Fortsätt läsa →
-
Plats: Winetka, 21 december 2001. Handling: Tvillingarna Shanks har fått en natts sömn och tar itu med en ny dag. Hur kommer de att hantera situationen med Lucy? Och vem är egentligen den där Darcy som Lucy talar om? Spelledare:... Fortsätt läsa →
-
Plats: Winetka, 20 december 2001. Handling: Tvillingarna Shanks har funnit den försvunna Lucy, men frågan är varför hon är i Gilberts stuga? Spelledare: Robert Jonsson Medverkande Gustav Ruthgård (Smygpodden) som Samantha Shanks Maria Ruthgård (Gestalt & Smygpodden) som Simone Shanks... Fortsätt läsa →
-
Den är en öppning mot äventyr och fantasi, men också något som stänger ute. Maja Andreasson reflekterar över dörren som symbol och verklighet i liv och litteratur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.
En gång fick jag ett refuseringsbrev från ett större förlag. Det var vänligt formulerat, sa inte blankt nej till mitt manus, utan uttryckte snarare en slags tvekan inför texten. Kanske någon annan gång. Inte nu. Men kanske sen, framöver. På brevpappret syntes dörren in till förlaget. En stor träport med två dörrklappar. Givetvis var den stängd. En öppen dörr hade ju signalerat något annat än budskapet i själva brevet, nämligen att det var fritt fram, att jag var välkommen, inbjuden. Men det var jag inte. Eller var jag det nästan? För en dörr i all sin dörrighet går ju förstås att öppna. Om inte med nyckel så med lite våld, eller ren tur. Tänk om den plötsligt skulle glida upp framför ögonen på mig. Tänk om jag snabbt som attan kunde kila in min lilla fot och kliva in. Det hade varit som i en saga i sådana fall. För i sagans värld är ju dörren den instans som möjliggör det omöjliga. Utanför dörren råder den trista verkligheten, men innanför dörren kan vad som helst inträffa. Tänk bara på Narnia. Berättelsen om syskonen Pevensie som en dag går in ett klädskåp och ut i ett fantasilandskap. Med undantag för Mufasas död i Lejonkungen, är nog BBC:s filmatisering av C.S Lewis epos min största filmupplevelse som barn. Och det var särskilt skåpet som gjorde intryck. Minstingen Lucy som famlar med sina händer bland alla rockar och pälsar för att inse att väggen inte finns där. Istället för en hård yta av trä, breder vit pudersnö ut sig, och lite längre bort kikar en faun fram bakom en lyktstolpe.
Vad jag inte förstod som barn men som jag förstår nu, är att Narnia inte bara är ett fantasiland, utan också en tillflyktsort. Syskonen Pevensie har evakuerats från London för att undkomma tyskarnas eventuella flygbombningar, och Narnia blir därför den fristad som barnen behöver. På liknande sätt fungerar pysslingtillvaron för Bertil, som i Astrid Lindgrens saga trycker på en spik för att i miniatyrform kunna ta sig in genom råtthålet och den pyttelilla dörren till Nils Karlssons-Pysslings värld. I den är han inte längre ensam. Där är man alltid två, och till och med den otäcka råttan går att uthärda om man hjälps åt med hyran. Bertil hjälper sin vän att skaffa mat, möbler, elda i spisen och bada. Han ger Nils den omsorg han själv skulle behöva, och pysslingen blir därför både ett sällskap och ett sätt att ta hand om sin egen litenhet i världen. Precis som Freud poängterade för dryga hundra år sedan, kan dagdrömmen, eller fantasin, betraktas som en plats där våra önskningar går i uppfyllelse. I detta vakna, kreativa tillstånd tillfredsställs både ens erotiska begär och ens äregirighet och maktlystnad. För syskonskaran i Narnia kan detta bäst illustreras genom det truliga mellanbarnet Edmund, som finner en lockelse i Häxans löfte om en plats på tronen. Den uppmärksamhet han annars tvingas att slåss om med sina präktiga syskon, blir hos häxan odelad, och som den auktoritära ledare hon är vet hon att mänsklig svaghet går att utnyttja med hjälp av gåvor och fördelar. Dörren in till Narnia blir, enligt detta sätt att se på saken, också en ingång till de egna begären, som kanske inte alltid är så smickrande att möta.
Även i vuxenlitteraturen händer det att dörren står som en symbol för våra drömmar och drifter. I en av novellerna i Olga Tokarczuks Spel på många små trummor är det skåpet i sig som är föremålet för åtrån. Berättarjaget känner samma dragning till skåpet som “till en man”, och den glatta lilla knoppen får henne att ligga vaken om nätterna. En natt drar hon upp sin make ur sängen, och de ställer sig båda framför det mäktiga skåpet. Istället för att så att säga “komma ut ur garderoben” går de in i den, och blir sedan kvar där, medan resten av lägenheten står och samlar damm. Vad som faktiskt händer där inne bland alla klänningar och kostymer, får vi inte reda på, och likt många andra noveller som riktar sig till vuxna arbetar Tokarczuk med det tvetydiga och outsagda, snarare än att avrunda berättelsen med en tydlig knorr. I Narnia har berättelsen bara börjat när syskonen kliver in i det väldiga skåpet, men här tar den slut. Dörren stängs om paret, och läsaren får inte tillgång till det slutna utrymme de skapat omkring sig. Isoleringen är egendomlig, på gränsen till obehaglig, men eftersom den är självvald är den enklare att uthärda än det fångenskap som gestaltas hos exempelvis Franz Kafka. I novellen Förvandlingen vaknar den handelsresande och alltigenom rediga Gregor Samsa en morgon upp som en insekt. Även om han själv försöker att se tillvaron från den ljusa sidan, känner hans familj både skam och äckel över den metamorfos han genomgått. Hans mor skriker när hon för första gången får syn på honom och fadern driver tillbaka honom in i rummet med en käpp. Det är bara systern som förbarmar sig över sin bror och när ingen annan ser på smyger hon till honom gammal ost. Om dörren i barnlitteraturen syftar till att öppna andra världar, är dörren hos både Tokarczuk och Kafka en dörr som stänger det fantastiska inne. Den overkliga, absurda skapelse som Gregor Samsa har blivit tillåts inte komma ut, utan motas gång på gång bort av sin egen borgerliga familj. Insektsblivandet i Förvandlingen visar att dörrar är olika lätta att öppna beroende på vilka kroppar vi råkar vara, och Gregor med sin små sprattlande ben och otympliga hydda har mycket svårt att ens nå upp till låset. Han skadar sig själv när han försöker vrida om nyckeln med hjälp av käkarna. En brun vätska tränger ut från munnen och droppar ner på golvet.
Att en dörr kan förvandla människor vet alla som någon gång fått en dörr öppnad för sig. Plötsligt får man kliva ut i den vita snön, andas en annan luft, träffa andra varelser än dem man är van vid. Men även om vi nog är många som vemodigt kan berätta om när den där symboliska dörren gick upp, är kanske ändå den stängda dörren ett vanligare fenomen. Alla rum som en inte har tillträde till, som kräver särskilda portkoder, eller misstänksamt stirrar mot en med sina vackert snidade ornament. Samtidigt finns det förstås de som kommer in lite varstans. Som har en nyckel till alla vrår och med självklarhet slår sig ner i den skönaste fåtöljen. Men för majoriteten, vill jag ändå påstå, finns det dörrar och dörrar. Vissa orkar man bara inte öppna. Vissa vill man öppna men vågar inte. Och om man ändå vågar, är det inte säkert att man gillar det man ser. Kanske är insidan sval och skrämmande. Kanske får man en känsla av att dörren var där av en anledning: som en markör, en mekanism för att stänga människor ute. Och då har jag inte ens nämnt alla de dörrvakter som har som jobb att avgöra vilka som får komma in och vilka som får bli kvar. Dörren är därför inte bara en metafor, utan också en realitet. En möjlighet eller en omöjlighet, beroende på vilka vi råkar vara.
Att gång på gång mötas av stängda dörrar kan göra en nedslagen. Men att någon gång då och då, tvingas stanna upp utanför en port och undra vad som finns där bakom är nog inte så dumt. Åtminstone inte för ens fantasi. När allt kommer omkring är ju julkalendern som allra mest mystisk och spännande, innan man öppnat själva luckorna.
Maja Andreasson, skribent och litteraturvetare
-
We are back Wanderers och tar tag i den heta potatisen, Corona Vaccinet! Men inte bara det... Det blir tvättbjörnar, återförening med en kära gammal vän, Zuckerberg och hans jävla imperium får sig en känga, Lucy ska till Rymden och mycket mer i detta över 2timmar långa typ reunion avsnitt! Vi är så taggade att vara tillbaka, nu jävlar kör vi!
-
Mårten döms för sexuella övergrepp mot ridelever men stöttas av dem som stannar kvar på gården. Långt senare möts fienderna igen. Vem ljög för vem? En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lucys bästa vän Ullis står på Mårtens sida och vittnar om att ingen av rideleverna har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det ska gå över tjugo år innan Ullis och Lucy träffas igen. På gården fanns en hemlighet ingen fick berätta om.
Mårten har avböjt att vara med i dokumentären och förnekar alla anklagelser. Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018. -
Polisen kommer till gården och hämtar ridläraren Mårten. Han anklagas för sexuella övergrepp mot elever och döms till fängelse. Men är han oskyldig? En serie i fem delar om makt, lögner och svek.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Mårten hämtas av polis bildas två grupperingar. Flera föräldrar tar avstånd från ridläraren och tar sina barn bort från hans hästgård. Men många stannar kvar och stöttar ridläraren. De tror inte på anklagelserna och samlar in pengar för att rädda gården.
Stalltjejen Ullis och sambon tar över arbetet med hästarna och hjälper Mårten i kampen för upprättelse. Gårdens framtid och rykte står på spel. Ridläraren menar att han är oskyldig och Lucy, Denise, Camilla och de andra som anmält honom ingår i en konspiration för att komma över gården och hästarna.
Ett grupp granskande reportrar från SVT kommer till gården och hittar nya vittnesmål som sätter allt i ett nytt ljus.
Hästgården är en verklig berättelse men flera namn är utbytta.
Av: Robert Barkman och Daniel Velasco
Producenter: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson
Presentatör: Sara Lundin
Hästgården är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Ekot.
Dokumentärserien är från 2018. -
Hör Lucys mycket intressanta språkresa. Imponerande hur snabbt hon lärt sig svenska, eller hur? Hur lär du dig bäst? Vilka är dina bästa tips? Skriv gärna till oss i Facebook gruppen, Instagram, Podbean eller mejla oss via [email protected].
-
Vad gör man om man hittat mannen i sitt liv, sin tvillingsjäl, och fallit handlöst - men så åker han in i fängelse? Idag berättar Jennie en historia om kärlek för Sofia. Det utlovas både romantik OCH dramatik idag. Inte illa, eller hur? För bilder och källor, gå till Instagram @Krimkalendern Lucy Dudko John Killick
- Laat meer zien
