Magdalena Martinsson Podcasts
-
De nya industrierna i norra Sverige behöver tusentals nya anställda. Men för få flyttar dit, och nu letar kommunerna arbetskraft långt utanför Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Norra Norrland är framtidslandet, säger politikerna. Jublande kommunalråd hoppas på växande orter, fler barnfamiljer och nya arbetsgivare i industrisatsningarnas spår. Kommunerna lägger många miljoner på att få folk att flytta till just deras kommun.
Hör Ekots reporter i Umeå, Magdalena Martinsson, berätta om framtidstron, inflyttningsstrategierna och vilka det är som egentligen flyttar in.
Programledare: Mikael Sjödell
Gäst: Magdalena Martinsson, Ekots reporter i Umeå
Producent: Elin Roumeliotou, Felix Öste Personne och Karl Kadhammar
Med ljud från: SVT, Sveriges Radio, Bodens kommun, Skellefteå kommun, H2 Green SteelHörs gör även: Linda Nilsson, vd på Norrbottens Handelskammare samt Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län.
Kontakt: [email protected] -
Plastskräp från olika delar av jordklotet har flutit med havströmmarna och nu har stora mängder plast nått Arktis. Det märks på stormfåglarna som har magarna till stora delar fyllda av plast.
Bilden av ett vitt orört Arktis med massor av vildmark är en kontrast till de stora mängder plast i olika form och färg som forskarna nu hittar runt om i jordens nordligaste trakter.
Ett tydligt exempel på plastinvasionen i havet är stormfåglarna – släkt med Albatrossen.
"Av de djur vi har obducerat är det numera över 90 procent plast i magen till den grad att vi tror att det påverkar deras näringsupptag", säger Kim Holmén vid norska Polarinstitutet som har forskat på miljön på Svalbard i över 30 år.
En internationell studie, med forskning från flera olika universitet och institut, ledd av tyska institutet Alfred Wegener, visar att plastskräpet har nått alla områden i Arktis och att det flyter stora mängder plast i Norra Ishavet. Trots att det bor så få människor här omkring är det liknande plastnivåer som i världens mer tättbefolkade områden. Mycket av plasten som till slut hamnar vid Svalbard kommer långt bortifrån.
Magdalena Martinsson
[email protected] -
Vem har rätt till fjällen och skogarna i norr? Till jakten, fisket och naturresurserna? Nu ställs frågan på sin spets och konflikterna tätnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frågan om rätten till jakt och fiske och att röra sig ute i fjällen har blivit mer och mer infekterad efter Girjasdomen där Högsta domstolen slår fast att samebyn har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska inom samebyns område, på mark som staten äger i Norrbotten.
Domen är vägledande och kan innebära att andra samebyar får samma rätt på sina marker. Och nu gror konflikter mellan grannar, på arbetsplatser och i klassrum. Mellan renägare och samer utan renar, Tornedalingar och övrig lokalbefolkning.
Ett program av Magdalena Martinsson, Bertil Isaksson och tekniker Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Vad händer med människor när solen är uppe dygnet runt, flera månader i sträck? Vi möter Kristin som skippar klockan. Och forskaren reder ut hur det ständiga ljuset påverkar djur och människor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Svalbard är det midnattssol fyra månader i sträck och solen står lika högt på himlen som mitt på dagen.
Ett program av Magdalena Martinsson, Bertil Isaksson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Vi möter två personer som var nära att dö begravda i snö. Nu ägnar de sina liv åt att jobba mot lavindöden. Den ena som forskare, den andra som lavinexpert och fjällräddare vid Sveriges högsta berg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fler och fler människor är ute och rör sig i brant terräng i fjällen. Snön kan bli en dödsfälla. Under de senaste 20 åren har omkring 50 personer dött i svenska lavinolyckor.
Andrea Mannberg var nära att dö i en lavin i februari 2014. Hon åkte hon från hemstaden Umeå till Kittelfjäll en helg tillsammans med två vänner för att gå på topptur på skidor. Trots tydliga varningssignaler fortsätter vännerna uppåt, de vill så gärna få åtminstone ett litet skidåk.
"När jag tittar upp över fjällsidan ser jag en två meter hög våg så kommer rusande emot oss, säger hon".
Idag är Andrea Mannberg lavinforskare vid Universitetet i Tromsö. Hon undersöker hur människor tar beslut i lavinterräng. I sin forskning följer hon flera tusen personer i Sverige och Norge under lång tid. Hon söker alla från erfarna skidåkare till skoterförare och nybörjare i fjällen, som får svara på frågor och dela med sig av sina GPS-spår. Hon tror att det kan rädda liv om vi kan lära oss att ta bättre beslut i lavinterräng.
"90 procent av alla olyckor med dödligt utfall blev utlösta av offret eller någon i offrets grupp. Det tyder på att det här handlar om beslut. I de flesta fall har vi gjort misstag, det betyder att vi kan bli bättre, säger Andrea Mannberg.
Jenny Råghall var 23 år och nybliven skidpatrullör i Tänndalen när hon dras med i en lavin.
"Jag tänker: Oj, jag är med i en lavin – är det såhär jag ska dö, eller?
Hon lyckas få upp höger handflata ovanför snöytan, resten av henne är begravd under hårt packad snö. Med handen gräver hon sig ner till munnen tills hon får luft. Hennes erfarna kollega Jocke omkommer.
"Jag tänkte i ambulansen samma kväll att usch, ska jag hålla på med det här mer? Men jag svarade mig själv direkt att jo jag kommer säkert att jobba med det här resten av livet."
I takt med klimatförändringarna kan laviner bli vanligare framöver, enligt en kartläggning från Fjällsäkerhetsrådet. Med temperaturer som allt oftare växlar mellan plus och minus ökar faran.
Ett program av Bertil Isaksson, Magdalena Martinsson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Laxen är tillbaka i Gränsälven mellan Sverige och Finland. Efter många magra år vandrar massor av laxar upp. Det är guldgrävar-stämning i Tornedalen och dragkampen om fisken är i full gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En dragkamp mellan yrkesfiskare och sportfiskare. Mellan turister och bofasta. Mellan Sverige och Finland.
Jesper Larsson har jobbat som fiskeguide i Tornedalen i 20 år. Under den tiden har antalet laxar som vandrar upp i Torneälven för att leka ökat stort.
"Nu har det kommit 100 000 laxar i älven och det är många som vill ha fingrarna i syltburken och tjäna pengar. Utan att kanske lämna någonting kvar", säger han.
Bland lokalbefolkningen längs älvarna gror ett missnöje. Många tycker att fisket är för oreglerat och att det skänks bort till turister. Medan de som bor längs älvarna får brottas med de negativa sidorna av fisket – som nedskräpning och kamp om de bästa fiskeplatserna. När Roland Haapalahti skulle ge sig ut med båt från sin egen strand i byn Neistenkangas stötte han på turister som beordrade honom att gå i land.
"Det stod 18 båtar med sportfiskare från Finland här. De beordrade oss militäriskt att gå iland".
Tidvis har kritiken mot yrkesfiskarna som fiskar lax ute till havs varit hätsk från Torne-, Muonio-, och Laino älvars förening. De tog tidigt kampen för laxen och anses ha varit en viktig folkligt förankrad påtryckning för att få tillbaka laxen i älvarna. Kritiken har lugnat sig lite nu när laxen hittat tillbaka till älvarna, men fortfarande menar många att turistfisket ger mycket mer inkomster än yrkesfisket.
Polarliv går till havs med Paula Rantapörhölä som lämnade Mexico för ett liv som yrkesfiskare i Kemi skärgård.
"Är det inte värdefullt att byborna kan köpa laxen och koka soppa på den? Jag har svårt att förstå hur turister skulle ha större rätt till laxen än vi som utövar ett yrke", säger hon.
Ett program av Bertil Isaksson, Magdalena Martinsson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Om att dras som en magnet mot Nordpolen. Vi träffar människor som flyttat flera hundra mil norrut och hittat hem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anna Lena Ekeblad flyttade från Malmö till världens nordligaste stad – Longyearbyen på Svalbard – för 27 år sen.
"Jag har drabbats av polarbacillen. Jag är inte hel om jag inte är här, det kan liknas vid en känsla av frälsning eller förälskelse. Det är här jag är i balans. När jag är bortrest är det som att kroppen och psyket strävar mot norr hela tiden – det strävar hit", säger hon.
Byn Muodoslompolo, elva mil norr om Pajala krympte, liksom många andra byar i östra Norrbotten, i takt med att allt fler flyttade därifrån, eller dog. 2009 las skolan ned. Men något har hänt – det har vänt. Människor med rötterna här återvänder, och nya flyttar in från Holland, New York, och Finland.
Susann Svennemyr från Stockholm har flyttat upp och byggt hus i Muodoslompolo. Nu driver hon byns lanthandel.
"Det kom in en karl i min affär och sa: Du måste ha en skruv lös. Man flyttar inte TILL Muodoslompolo, man flyttar härifrån", berättar hon.
Marianne Neiuwenhuis från Holland är glad att hon lyckades köpa en gård i Muodoslompolo för fem år sen, men nu är hon lite orolig att för många är på väg att flytta dit.
Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Människor i norr mår sämre än de förtjänar. Trots friskare luft och mindre buller har människorna sämre hälsa. I Norrbotten är det dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligaste dödsorsaken i Sverige. Och i Norrbotten är det dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm. Förutom fler hjärtsjukdomar, har människorna i norra landsändan också mer bukfetma, övervikt och kortare liv.
Fredrik Elenius i Kiruna var 38 år när han drabbades av en hjärtinfarkt och skickades med ambulansflyg till sjukhuset i Luleå, runt 30 mil bort.
"För mig som hjärtläkare är störande att vi fortfarande 2022 har de här skillnaderna i Sverige, mellan norr och söder," säger hjärtläkare Stefan Söderberg, forskningsledare för Monica-studien som undersökt Norr- och Västerbottningars hälsa sen 1986.
I en miljöhälsorapport från de fyra nordligaste regionerna konstaterar forskarna att invånarna i norra Sverige mår sämre än de förtjänar, utifrån den miljö de lever i.
Finska Nordkarelen hade världens högsta hjärtdödlighet. Men forskare har lyckats förlänga invånarnas liv med 15 år. I programmet berättar forskaren Pekka Puska hur han fick Karelenborna att sluta röka och börja äta nyttigare.
Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
Rekordmånga vill besöka norra Sverige, Norge och Finland. Klimatförändringarna eldar på intresset och allt fler kommer för att se is och snö innan det är för sent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I svenska fjällen är det fritt fram för helikoptrar att lyfta skidåkare från topp till topp. En aktivitet som blivit så populär att det är kamp om utrymmet.
"Vi lever mitt i en klimatkris, men här dundrar de på med helikoptrar dygnet runt. Det kan vara 8-9 helikoptrar i luften samtidigt", säger Niila Inga, ordförande i Laevas sameby i Kiruna som polisanmält helikopterflygare som stör renar.
Även på Svalbard, ögruppen halvvägs mellan Norska fastlandet och Nordpolen, har antalet turister ökat rejält på tio år.
Rupal Shah har rest till Svalbard med sina vänner från Indien, hon vill tillbaka hit snart igen, och visa snön och isbjörnar för sina barnbarn.
Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
-
På Svalbard slår klimatförändringarna först och hårdast i världen. Invånarna har drabbats av flera dramatiska händelser och de arktiska djuren kämpar för sin överlevnad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I programmet hör vi Kim Holmén, specialrådgivare på norska Polarinstitutet, som forskat på klimatförändringarna på Svalbard i över 30 år.
Kristin Eriksson, ursprungligen från Gävle, guidar turister på Svalbard och hon hann bara precis landa med sitt flyttlass i Longyearbyen för fem år sen innan hon fick en kalldusch av det nya klimatet.
Anna Lena Ekeblad minns decemberdagen när hela stan täcktes av det mäktigaste snöfall Svalbardsborna någonsin sett och samhället fick ett brutalt uppvaknande om att klimatförändringarna är här och slår hårt.
I Vittangi, åtta mil utanför Kiruna, dämpar Urpo Taskinen sin klimatångest med solceller och ett trampfordon istället för bilen som han sålt för mer än tio år sen.
Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]