Magnus Christiansson Podcasts
-
Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar till Ukraina, en trend som flera länder nu funderar över att följa. Hör Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medverkande: Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Magnus Christiansson, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan, samt Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maria Hansson
Sändes i P1 Morgon 16 januari 2023.
-
Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare.
Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.
Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.
Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin -
Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.
Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.
Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.
Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek
Programledare: Ulrika Bergqvist
Producent: Carl-Johan Ulvenäs
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: AP, CNBC, SR, CNN
-
För ett par år sedan var det nog ingen som trodde att Nato-frågan skulle vara en av de mest diskuterade. Men genom kriget i Ukraina har vår långvariga alliansfrihet kommit i ett nytt ljus. Den som ska berätta för oss om Natos historia och om hur vi kan tänka idag är Magnus Christiansson. Han är forskare på Försvarshögskolan i Stockholm och har i många år ägnat sig åt säkerhetspolitisk forskning.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO.
" Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång.
– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.
Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte.
Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp.
– Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han.
SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns.
– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om.
– På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan.
– Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand.
Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte.
– Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han.
Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri.
– Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians.
Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom.
– I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på."
Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel...
Ett riktigt moment 22 mao! :)
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO. " Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. – Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. – Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. – Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. – På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. – Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand. Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. – Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. – Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians. Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. – I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel... Ett riktigt moment 22 mao! :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Det som många inte trodde var möjligt har ändå hänt. Ryssland har invaderat Ukraina och det är åter ett stort krig i Europa. I det här avsnittet hör du vanliga medborgare om hur de ser på det som händer. Liksom Magnus Christiansson, som är lektor vid Försvarshögskolan. Hör honom om vad Rysslands president Vladimir Putin är ute efter. Vilka möjligheter Ukraina har att försvara sig. Varför Rysslands ursprungliga plan inte alls verkar ha gått i lås. Vilken hjälp Ukraina får från resten av världen. Liksom om vilka risker det kan finnas när Sverige och andra länder skickar vapen till Ukraina.
Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:
https://trygghetspodden.se -
I svensk lag står det att vi alla är skyldiga att hjälpa till med totalförsvaret i händelse av krig. Men vad innebär det egentligen? Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vår första sändning i Nordegren & Epstein efter Rysslands anfall mot Ukraina reflekterar Louise Epstein och Daniel Alling över hur världen förändrats sedan förra veckan, och vad krisen innebär för oss - som människor och som nation.
Vad förväntas vi göra i händelse av höjd beredskap?Daniel Alling har jobbat på Ekot hela helgen, där precis allt har allt handlat om kriget i Ukraina. Och mycket har hänt nu, på kort tid. Världen som vi levde i i förra veckan finns inte längre. Förändringarna går så snabbt att beslut kan bli illa underbyggda. Vad är riskerna med det? Vi ställer frågan till Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Kriget handlar om mer än Ukraina, säger försvarsministern, det handlar om vår frihet och demokrati. I svensk lag står det att vi alla är skyldiga att hjälpa till med totalförsvaret i händelse av krig. Men vad innebär det egentligen? Marika Ericson, jurist på Försvarshögskolan och expert på totalförsvarslagstiftning, benar ut vad vi förväntas göra i händelse av höjd beredskap.
Vad händer med oss i kriser?Inombords då, vad händer med oss i kriser? Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, berättar hur krisen tvingar oss att ta ställning till grundläggande filosofiska frågor.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Julius Bäckman
