Marcus Eriksson Podcasts
-
ÄNTLIGEN är den här – finalen av UTD Podden Cup!
Fabian Jalkemo och Marcus Eriksson ställs öga mot öga i en rafflande kamp om pokalen som går hela vägen in på målsnöret.
Trevlig lyssning!
Kika gärna in våra sociala medier:Twitter: twitter.com/UTD_PoddenInstagram: UTD_PoddenFacebook: UTD Podden
-
ÄNTLIGEN är den här – finalen av UTD Podden Cup! Fabian Jalkemo och Marcus Eriksson ställs öga mot öga i en rafflande kamp om pokalen som går hela vägen in på målsnöret. Trevlig lyssning! Kika gärna in våra sociala medier: Twitter: twitter.com/UTD_Podden Instagram: UTD_Podden Facebook: UTD Podden
-
I detta avsnitt av Mattesnack träffar vi Marcus Eriksson som är miljöekonom. Det betyder att han räknar på hållbarhet. Låter det spännande? Men svårt kanske? Vår programledare Tomas Tränkner hjälper till att bryta ned detta stora, superaktuella ämne, för dig.
Klimatförändringar, utsläpp, livscykelanalyser, koldioxidskatter och subventioner kopplat till miljöfrågor. Stora begrepp och stora frågor som alla hänger ihop och en startpunkt för att kunna samla ihop frågorna är att inleda med beräkningar på utsläpp. Detta är något Marcus gör i sina uppdrag och då behöver man sammanställa mycket data. Mycket handlar om att beräkna kurvor och scenarios. Avsnittet berör också svårigheterna med framtidsscenarios. Stämmer det att alla modeller är fel men några är användbara? Och hur använder exempelvis kommuner detta i praktiken för att få ner sina utsläpp?
Marcus Eriksson berättar om sin matte-resa och hur den hjälpt honom att se möjligheterna att förbättra tillvaron med hjälp av matematik.
För dig som är nyfiken på just yrket miljöekonom, konsultlivet, eller bara vill jobba konkret med hållbarhetsfrågor innehåller avsnittet en massa matnyttigt. Vi blickar också in i framtiden, hur kommer möjligen yrket utvecklas, är det ett framtidsyrke? Och varför ska man läsa inte bara matematik utan även statistik?
Marcus Eriksson arbetar på WSP, ett teknikkonsultbolag som utvecklar olika tekniska lösningar för vårt samhälle. De utvecklar allt ifrån städer och transportsystem till vattenförsörjning och höga hus och har 55 000 medarbetare i över 40 länder. I Sverige har de omkring 4 200 medarbetare.
-
Samtidigt som många unga varken hittar jobb eller studerar, främst i utsatta stadsdelar, vittnar landets högstadieskolor om dalande betyg i just flera av de särskilt utsatta bostadsområdena. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson besökte Arabyskolan i Växjö, en högstadieskola som nu lägger ner efter år av dalande resultat.
-
Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta.
I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn?Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar. -
I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt som kommer och går. Nu senast var det arbetsmarknadesprojektet Kedjan. Men trots att projektet Kedjan kostade 130 tusen per deltagare gick de flesta av deltagarna ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar.
Lunchresturangen Guldkanten i Borås är stadens första sociala företag. För kvinnorna, som jobbar där, är osäkerheten stor om företaget kommer att kunna finnas kvar.Sociala företag, med syfte är att skapa jobb åt långtids arbetslösa, fortsätter att växa i landet. I dag finns det minst 300 sociala företag i Sverige, enligt Tillväxtverket, som ännu inte hunnit registrera alla.Många som arbetar med hitta arbeten åt personer med funktionshinder eller med språksvårigheter, ser sociala företag som ett alternativ till långvarigt socialbidragsberoende.Kritikerna menar att de sociala företagen, som under uppstartsåren får statligt stöd för att täcka lönekostnaderna, snedvrider konkurrensen.Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson besökte lunchresturangen. -
Poesi i grupp för att stärka självkänslan eller datorkurser i Word. I särskilt utsatta stadsdelar, som Hässleholmen i Borås, berättar flera boende och myndighetsrepresentanter om en stark trötthet på projekten, eftersom de oftast inte leder till fasta jobb.
I de särskilt utsatta stadsdelar, där arbetslösheten är betydligt högre jämfört med Sverige i stort, hoppas många få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går.Samtidigt är många luttrade efter att ha deltagit i flera projekt, och ändå inte kunnat komma in på arnbetsmarknaden.Marcus Eriksson och Katarina Gunnarssons reportage från Hässleholmen i Borås. -
Utanförskapsstödet på 200 miljoner kronor på två år, regeringens satsning för att stärka landets mest utsatta stadsområden, ska delas av 15 utvalda stadsdelar på olika håll i landet. Summan är trams, menar den socialdemokratiske politikern Petter Löberg i Hässleholmen i Borås.
Målen med stödet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och se till att färre människor behöver socialbidrag, eller försörjningsstöd, som det heter numera.I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går.Arbetsmarknadsprojektet Kedjan var det senaste, men trots att projektet kostade 130 000 per deltagare, gick de flesta ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig?Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar.Reportaget följs av ett samtal med integrationsminister Erik Ullenhag. -
För lite pengar och tveksamt om utanförskapsstödet hjälper det. Kommunledningen i Borås kritiserar regeringens så kallade utanförskapsstöd, som ska börja betalas ut vid årsskiftet.
100 miljoner kronor ska delas mellan 15 av landets mest utsatta områden detförsta året. Året därpå utgår 100 miljoner till.Totalt omfattar satsningen 200 miljoner på två år.I området Hässleholmen i Borås har inte ens hälften av de boende jobb.Marcus Eriksson rapporterar om kommunens kritik. -
I Europa talar man om dem som NEET, en förkortning av "not in employment, education or training", eller inte i i jobb, utbildning eller i praktik. I universitetsstaden Linköping, som har ett relativt gott arbetsmarknadsläge, har ungdomsarbetslösheten ändå fördubblats de senaste tio åren. Fler hamnar också undan radarn från myndigheterna.
I P1-morgon kunde vi igår berätta om de mellan 16 och 20 år som varken går i skolan eller jobbar, och som kommunerna har ett lagligt ansvar för att informera sig om och ha kontakt med.Men det finns en liknande grupp unga över 20 som ju inte ligger under något kommunalt informationsansvar, en betydligt större grupp, och där mörkertalen också är stora.Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage. -
Kommuner saknar överblick över vad unga, som varken jobbar eller går i skolan gör, trots att lagen kräver kommunal tillsyn och uppföljning. Ola i Linköping fastnade hemma i över ett år utan att göra något.
Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage från Linköping, där ungdomsarbetslösheten fördublats på 10 år. -
Fler invandrare som kommer till Sverige kan varken läsa eller skriva. Antalet elever i svenska för invandrare, SFI, som har liten eller ingen skolgång alls från hemlandet, har fördubblats på fem år. I Tjärna ängar i Borlänge går kvinnor som är analfabeter på kurs. Utbildningsansvariga i Borlänge kräver ökade resurser.
Marcus Erikssons och Katarina Gunnarssons nyheter och reportage. -
Lagersberg i Eskilstuna är ett av de områdena i Sverige, som enligt Sveriges Radios specialbeställda siffror från SCB, har en växande andel barn med risk för att hamna i så kallad barnfattigdom. Gruppen har ökat i stadsdelen, från 60 till 87 procent under de senaste tio åren.
I sörmländska Eskilstuna finns sex bostadsområden med stor fattigdom och de olika stadsdelarna i Eskilstuna glider isär allt mer socioekonomiskt.Vår reporter Katarina Gunnarsson åkte dit för att möta människor för att försöka förstå varför det blivit så i den gamla industristaden.Reportaget är en del i Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons rapportering hösten 2012 från utsatta områden i landet.Områden där arbetslösheten är skyghög och många istället tvingas leva på socialbidrag och områden där barnen inte klarar skolan. -
Eskilstuna är en av de städer i Sverige, som betalar ut mest försörjningsstöd fördelat på antalet boende, just nu. Förra året var det enligt kommunen 3 000 kronor per invånare. Samtidigt är det många som inget hellre vill än att få arbeta.
Personer som är långvarigt beroende av socialbidrag fortsätter att öka i landet.Förra året var det över 100 000 personer som fick försörjningsstöd i tio månader eller längre. Det är en ökning med nästan 30 procent på fem år.Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson rapporterar från Eskilstuna. -
Personer som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag, fortsätter att öka i landet. Eskilstuna är en av de städer i landet, som betalar ut mest försörjningsstöd räknat på antalet invånare. Perscha har aldrig haft ett riktigt jobb under de 17 år hon bott i Sverige.
Förra året var det över 100 000 personer, som hade bistånd i tio månader eller längre. Det är en ökning med en fjärdedel jämfört med fem år tidigare.Marcus Eriksson reporter. - Laat meer zien
