Martin Ericsson Podcasts
-
Till helgen drar träningsmatchsäsongen igång både för regerande mästarna BK Häcken och IFK Göteborg. Robert Laul och Philip Trollér går igenom nyförvärv och förluster och provspelare i de båda lagen. Dessutom fokus på ordförandevalet i Svenska Fotbollförbundet – vad vill före detta statsministern Fredrik Reinfeldt? Och vad händer egentligen med Utsiktens BK:s kontroversiella samarbete med Velez CF?
Men också: • Intervju med Jimmy Thelin – allsvenskans meste tränare just nu. • Intervju med Martin Ericsson – om allsvenskans nya marknad. • IFK-provspelaren Franklin Matbis enorma hyllning – till allt och alla. • Alexander Jeremejeff förlorad för BK Häcken. Plus möcke, möcke mer.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
F.d proffsspelaren Martin Ericsson jobbar idag som sportchef i BK Häcken. Vi pratar Allsvenskt guld, nästa års utmaningar, hur man jobbar med sin ungdomsverskamhet, vad är viktigt att lyfta fram i ungdomsdelen för att få spelare upp till seniorverksamheten? Och mycket mer som vanligt. Trevlig lyssning!
Glöm inte att skriva till oss om det är något ni vill att vi tar upp. Maila då Mackan på [email protected]
-
F.d proffsspelaren Martin Ericsson jobbar idag som sportchef i BK Häcken. Vi pratar Allsvenskt guld, nästa års utmaningar, hur man jobbar med sin ungdomsverskamhet, vad är viktigt att lyfta fram i ungdomsdelen för att få spelare upp till seniorverksamheten? Och mycket mer som vanligt. Trevlig lyssning! Glöm inte att skriva till oss om det är något ni vill att vi tar upp. Maila då Mackan på [email protected]
-
Martin Ericssons förhandlingsknep och lugna (?) vinter. Framtida storförsäljningar och Jeremejeffs framtid! Galna Cifuentes-ryktet! Ännu galnare Jacob Bergström-ryktet och massa annan silly! Dessutom studsar vi på första omgången som är klar och Jockes säsonger på Kos!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Martin Ericsson är sportchef för BK Häcken, laget som nyligen vann SM-guld i fotboll. I detta avsnitt ska vi fokusera på förhandlingarna som ledde till guldet. Hur gick det till när Mikkel Rygaard valde BK Häcken efter sin visit i Polen och hur lyckades Martin Ericsson vinna Simon Gustafsons signatur i somras trots hård konkurrens från andra klubbar. Martin kommer också berätta om hur hans förhandlingsförutsättningar eventuellt förändras när man nu är svenska mästare och ska kvala till Champions League. För den som vill veta ännu mer om fotbollsövergångar så har den nyutgivna boken ”Förhandla Mer” ett helt avsnitt om hur en fotbollsövergång går till.
-
Spottloskan på Parken, Oksana Wilhelmsson om när hon räddade en division fyra-klubb, skräckinjagande usla halloweenutklädnader, Robins lista, mäklartips med Stojan Lukic och intervju med Häckens sportchef Martin Ericssons.
-
I veckans avsnitt av Allsvenska podden går Daniel ”Disco” Kristoffersson och Makoto Asahara igenom de senaste snackisarna i Allsvenskan. Guidettis ursäkt efter bajs-gate, dragkampen om Omar Faraj, Lassos avstängning. Vi hyllar även Djurgården och Martin Ericssons fingertoppskänsla när det kommer till värvningar. Bland mycket, mycket annat.
-
Sverige efter andra världskriget framställs ofta som ett framgångsland präglad av samförstånd. Men det existerade dissonans i folkhemmet – åren mellan 1948 till 1987 upplevde centrala Stockholm, Göteborg och Malmö upprepade ungdomsupplopp med tusentals deltagare.
Världskriget var över och ingen behövde oroa sig för arbetslöshet. Politiker och andra auktoriteter förvånades av ungdomsupploppen – mycket för att upploppen inte formulerade några politiska krav. Trots detta resulterade kravallerna i storsatsningar på ungdomsgårdar och ungdomsfestivaler.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andrés Brink Pinto, historiker vid Lunds universitet som tillsammans med Martin Ericsson skrivit boken Den bråkiga staden.
Efter andra världskriget har flera svenska städer upplevt stora ungdomskravaller som uppkommit tillsynes utan att några politiska krav. I huvudstaden handlade det om oroligheter med tusentals deltagare som kunder pågå i flera dagar och slås ner med stor brutalitet i av polisen.
Mellan åren 1940 till 1950 växte Stockholm från 590 000 till 744 000 invånare. Huvudstaden var en segregerad stad där det tättbefolkade Södermalm var en utpräglad arbetarklasstadsdel präglad av trångboddhet. Samtidigt växte distinkta ungdomskulturer fram ofta utifrån populärkulturen.
Stockholm tvingades se fem stora ungdomsupplopp mellan åren 1948 och 1987. Det första upploppet påsken 1948 på Södermalm omfattade så mycket som 10 000 personer. Kravaller återkom somrarna 1951 och 1954 i Berzelii park, Nyårskravallerna år 1956, Hötorgskravallerna år 1965, och upploppen i Kungsträdgården år 1987.
Vuxenvärldens auktoriteter hade svårt att förstå händelserna, inte minst eftersom deltagarna inte ställde några tydliga krav. Massans psykologi och dålig uppfostrans togs upp som förklaringar. Och ledarskribenter och forskare funderade över varför välfärdsstatens ungdomar, som fick rösta och som slapp arbetslöshet och svält, kunde vara ute på gatorna och slåss med polisen till synes utan något tydligt mål. Politikerna tillsatte utredningar, och Stockholms stad experimenterade fram fritidspolitiska satsningar för att förebygga kravaller. Ironiskt nog fick de ”opolitiska” ungdomsupploppen stora politiska konsekvenser.
Bild: Ungdomar springer på Skånegatan under de s.k. påskkravallerna på Södermalm. Svenska Dagbladet Bildnummer: SvD 38694 Stadsmuseet i Stockholm
Musik: Comedy Background Quirky Jazz med Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kalle Lind och historikerna Andrès Brink Pinto och Martin Ericsson går igenom stockholmska stadskravaller under 1900-talet. Subkulturer som nämns: päron, gnurglor, dorisar, snobbar och chilenare.
