Naturhistoriska Riksmuséet Podcasts
-
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Programmet är en repris från 28 nov 2022.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Livet på jorden är hotat – och inte för första gången. På grund av människan försvinner djur och växter i en oroande takt, liknande de tidigare fem stora massutdöenden då mer än 90 procent av allt liv på jorden försvann. Vad beror utdöenden på? Och vilka konsekvenser får de? Och kan vi stoppa det som pågår nu? Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet berättar om livet – och döden – på jorden.
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett program om udda sovplatser tillägnat alla sömntutor därute.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.
Magnus var trött och hittade den mest perfekta skylda platsen i hela simhallen att sova på, högst upp på femmans hopptorn. Sven-Åke somnade på en låda dynamit och Anders bekänner att han sov i ett bollhav en natt på ett hotell i Skövde.
Och vi gör tillsammans med Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet en djupdyking in i djurens sömn och sovplatser.
I podden berättar Adam om ett händelseförlopp i en sovvagn på ett tåg och Claudia har varit på lättklädd cancanshow! Sarit var otroligt rädd för papperskorgarna på gymnasiet och Oscar Petré har sovit i en kartong. Och poddlines!
-
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.
Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.
Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.
Programmet är en repris från 5 februari 2021.
Medverkande
Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia
Björn Gunér, producentPoddledare
Lena Nordlund -
Idag presenterar vi Jasmine Stavenow. Hon är biolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
SVA är platsen som döda vilda djur skickas in till för att obduceras. Där görs undersökningar och provtagningar för att söka efter dödsorsaker och kartlägga djurens hälsotillstånd.
Jasmine har varit aktiv projektledare av hälso- och sjukdomsövervakningsprogrammet för marina däggdjur som utförs tillsammans med naturhistoriska riksmuseet och är finansierat av havs och Vattenmyndigheten. Hon har även jobbat med att projektleda provtagningen av den stora uppmärksammade knölvalen som hittades strandad utanför Öland.
I detta avsnitt pratar vi om varför döda djur ger livsviktiga svar.
Idag är Jasmine på ett nytt äventyr, hon har börjat en doktorandtjänst och ska studera
tumlare, delfiner och valdjurs beteende i relation till havsbaserade vindkraftsverk på Irland. Vi önskar henne varmt lycka med det nya äventyret! 🐠🐋🐬🐠🐬
Läs mer om SVA i länken nedan.
https://www.sva.se
Om du har sätt ett dött djur, vänligen rapportera in det till SVA i länken nedan. Då har du medverkat i medborgarforskning och det är mycket tacksamt.
https://www.sva.se/vilda-djur/rapportera-in-fynd-av-sjuka-eller-doda-vilda-djur/
Är du havs engagerad, marinbiolog eller forskare och vill medverka? Då vill jag höra från dig! varmt välkommen att skicka ett mail till [email protected]
Ta hand om havet
Bästa hälsningar 🤙🏾🐚
Hanna Ahmed
Fjällbacka Tanum Bohuslän Grebbestad Göteborg Stockholm
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.
Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.
Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.
Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.
En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.
I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
"Det här är hållbarhet när den är som bäst, där vi använder oss av biologiska metoder för att rena mark" säger Magnus Ivarsson, forskare på Naturhistoriska Riksmuseet,
Vi går till botten med svampar som kan sanera förorenad mark utan att man behöver flytta stora jordmassor. Svamparna är drillade att äta olja och andra organiska föreningar, som omvandlas till ofarlig biomassa. Forskningen har lämnat labbet, och uppskalningen som nu sker i flera steg ser lovande ut.
-
Maja Åström och Emma Frans synar påståenden om den mänskliga evolutionen. Kanske har du hört någon påstå att den moderna människan bär omkring på vissa överflödiga, biologiska rester från urtiden? Hur ligger det egentligen till med sanningen om blindtarmar, gåshud och manliga bröstvårtor? Och vad finns det för teorier kring det där förargliga insomningsrycket? Experthjälp får vi av Lars Werdelin, professor i paleontologi och ansvarig för forskning inom området vertebratpaleontologi vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
-
Vi lär känna stickmyggorna som övervintrar i ett bergrum i Uppsala, vi möter naturvägledaren Hala Buraq och vi får svar på bäverfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad gör stickmyggorna på vintern? Morgonens direktsändande reporter Lisa Henkow följer med myggexperten Anders Lindström från Statens veterinärmedicinska anstalt till ett bergrum i Uppsala. Här övervintrar många olika myggarter. Vi får lära känna myggorna på djupet: frossmyggor som spred malaria förr, vårmyggor som är de första att bita oss på våren och kanske hittar vi den mycket specialiserade grodmyggan som bara suger blod från grodor.
Och så möter vi naturvägledaren Hala Buraq. Numera känner hon trygghet och hemkänsla i den svenska naturen - och den känslan vill hon gärna dela med sig av till de grupper hon regelbundet tar med sig ut.
Är det vanligt att bävern dör av det träd den själv fäller? Vi hör med Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet.
Och vad är birdstreak för något? David Klingberg berättar om ett nytt sätt att skåda fåglar.
I veckans kråkvinkel är Helena Söderlundh svårmodig - ungefär som en riktigt ful, smutsig och halvt töad snödriva.
Vi möter också en giftig och rätt så ovälkommen gäst i Medelhavet - paddfisken.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det – genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet.
Tandsten ett levande fossil– Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon.
Lena Nordlund
[email protected] -
Bränns humlor - eller sticks de med gadd? Är bålgetingar snälla? Gillar myggor att sticka vissa mer än andra? Är färre mosade insekter på bilens vindruta ett bevis på insektsdöden? Doktor Emma Frans och radiojournalisten Maja Åström tar hjälp av Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för att ta reda på om sådant som sägs om insekter är sant, falskt eller mittemellan.
- Laat meer zien
