Ninos Chamoun Podcasts
-
Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.
– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.
Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.
– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande.
Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.
– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.
Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage:
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen.
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam. -
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal.
– Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle.
– Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon.
Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav.
– Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon.
Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.
Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök.
– Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång.
Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare.
– Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han.
Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen.
Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut.
– Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han.
Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst.
Programledare: Ninos Chamoun
-
Ömmande bröst, mens och kroppsbehåring. Alla har upplevt puberteten och haft varierande upplevelser av den kroppsliga förändringen. Men hur är det när man gör en ovanligt tidig eller ovanligt sen debut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat.
– Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet.
Han fortsätter:
– Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han.
Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare.
Programledare: Ninos Chamoun
-
Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring.
– Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen.
En dans i otakt – så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.
– Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon.
Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus.
Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen.
En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt.
– Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien.
Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Kan man förutse framtiden genom noggrann planering? Vad kan effekterna bli av att överplanera? Hur spelar vår upplevelse av tid in i vår planering?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Berg kämpade i många år för att få pengar till sin forskning. När han väl fick det var lyckan total. Han planerade i detalj när och hur han skulle arbeta, men verkligheten blev en annan. Nu sitter han hjälplös med tio färgkodade kalendrar och sliter sitt hår – han måste kämpa för att förmå sig att sätta sig vid datorn och faktiskt jobba.
Han tror det är fel på hans hjärna och att han behöver medicinering. Men enligt experterna är svaret på hans prokrastinerande mycket enklare än så.
Veckans Kropp & Själ handlar om att planera, förutse hur sitt framtida jag kommer att känna och den komplexa upplevelsen av tid.
Gäster: Karl Bergström, psykolog, Helena Granström, författare, Alexander Rozental, forskare och psykolog.
Programledare: Ninos Chamoun.
Producent: Alice Lööf.
Programmet är förbandat. -
Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren.
Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?
– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck.
Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.
Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
-
Porr, vibratorer och dildos hur intressant är en snabbis eller missionären när det finns så mycket annat att stimulera sig med? Samtidigt visar studier att vi sexdebuterar senare och att unga vuxna har allt mindre sex.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Suzanne Larsdotter, sexolog, berättar om att hon hjälper par som har slutat ha sex.
– Vår tidsanda har höga ideal för prestationer, och då även för sex. Vi borde istället fråga oss hur mycket sex måste vi ha? Kanske har vi mer kvalitativt sex?, säger hon.
Men att ha blivit utkonkurrerad i sovrummet behöver inte alltid innebära ett problem säger Kalle Norwald, sexolog.
– Det är ett problem om det uppstår ett lidande. Annars behöver man inte göra det till ett problem, menar han.
Men sovrummet är sedan gammalt förknippat med intimitet och närhet. Så vad händer när vi förflyttar denna intimitet någon annanstans?
–Jag tänker på hur mycket av det sexuella intima samlivet som placeras utanför den primära relationen, säger teologen Emma Audas.
Hon tror att många i vårt samhälle idag inte kan svara på frågan varför sex skulle vara exklusivt när nästan ingenting annat ska vara det.
Gäster i programmet: Suzann Larsdotter, sexolog. Emma Audas, teolog och har skrivit avhandlingen Det heliga äktenskapet, Kalle Norwald, sexolog.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
-
Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen.
Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk ”Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience.
Vad säger denna konstform om oss människor?
Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt”.
Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator.
Programledare är Ninos Chamoun.
Producent: Clara Lowden.
Programmet bandat. -
I dagens special lyssnar vi på det bästa från dom kärleksprogram vi gjort. Kärlek är ett återkommande tema i Kropp & Själ och det som du, lyssnare, tagit till hjärtat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I studion: Ulrika Neideman Hjalmarson och Ninos Chamoun.
Programmet är bandat.
Producent: Ninos Chamoun. -
Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten.
– Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon.
I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet.
– Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt”. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han.
Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare.
Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.
Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf.
Programmet är direktsänt. - Laat meer zien
