Nordamerika Podcasts
-
Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d’Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.
Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.
Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek: 22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.
Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.
Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.
I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler.
På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.
Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.
Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.
Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.
Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:
"Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton gravkullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."
Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.
Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.
I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.
Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden.
Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.
Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska
-
Ibland behöver man lite pepp och inspiration för sin prepping. Vi pratar om våra favoriter bland YouTube-kanaler och Podcasts med prepperinnehåll från framför allt Nordamerika.
-
Podden har träffat banjospelaren Jens Koch hemma i hans barndomshem på Torreby. Han satte (banjo-)tonen direkt och avslöjade att han tänker släppa egna grejer, och vi pratade om hur hans liv ser ut just nu. Vi grävde också i allt från hur han plockade upp banjon från första början till att han hamnade på turnéer i Europa och Nordamerika med sitt bluegrassband G2, hur han lärt ut banjo till amerikaner, spelat in skiva och stått på en klassisk scen i Nashville och stått på några av de största scenerna i Sverige. Han berättade också om när han nyligen var med i Morgonpasset i P3 och spelade banjo till Tupacs låt “Changes” och fick sitt nya smeknamn Banjo bae.
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven U, landet är USA och sagan är skrönan om Paul Bunyan, hittad av mig här http://www.paulbunyantrail.com/tall-tale/ och i Bror Kanin – Myter och sägner från nordamerika, sammanställd av P. Ardagh -
När Brasilien hamnar i Portugisiska händer följer snart inkvisitionen efter och gör tillvaron outhärdlig för de judar som funnit en tillflykt i den nya världen. En grupp på 23 judar bordar båten St Charles och beger sig norrut till New Amsterdam. De bildar Nordamerikas första synagoga och är delaktiga i uppbyggandet av den expansiva ön - mer känd som Manhattan. När USA till slut blir självständigt blir det den första verkliga fristaden för judar sedan andra århundradet och deras inflytande är än idag en självklar del av ’the land of the free’.
-
När Brasilien hamnar i Portugisiska händer följer snart inkvisitionen efter och gör tillvaron outhärdlig för de judar som funnit en tillflykt i den nya världen. En grupp på 23 judar bordar båten St Charles och beger sig norrut till New Amsterdam. De bildar Nordamerikas första synagoga och är delaktiga i uppbyggandet av den expansiva ön - mer känd som Manhattan. När USA till slut blir självständigt blir det den första verkliga fristaden för judar sedan andra århundradet och deras inflytande är än idag en självklar del av ’the land of the free’.
-
Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen.
Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp.Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardson -
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är boksvaten K, landet är Kanada och sagan är Haren som sålde utsäde, hittad av mig i Canadian Fairy Tales av Cyrus Macmillan
Världsdel: Nordamerika
Huvudstad: Ottawa
Invånare: 38 miljoner
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven H, landet är Haiti och sagan är Hunden, Katten och de återuppståndna döda, hittad av mig i The Magic Orange Tree and other Haitian Folktale, insamlad och sammanställd av Diane Wolkstein.
Världsdel: Nordamerika
Huvudstad: Port-au-Prince
Invånare: 11,5 miljoner
-
Hör historien om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan som tar oss ända till Nordamerika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagan om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan till Amerika
I samband med Islands kristnande, runt år 1000, beger sig Gudrid Thorbjörnsdotter iväg på en livsfarlig seglats över havet – för att skapa sig ett nytt liv i Vinland, nuvarande Newfoundland. Efter stor möda når hon Brattalid på Grönland, där hon gifter sig med Thorstein. Men kort efter giftermålet insjuknar Thorstein hastigt och dör. Samma natt ser Gudrid hur Thorsteins kropp vaknar till liv. Ett ögonblick är Thorstein levande igen och Gudrid hör honom komma med en uppmaning: hon ska fortsätta sin upptäcktsresa och söka sig till Vinland.
Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i fyra delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.
Berättare: Gustaf Skarsgård
I rollen som Gudrid: Anna Greta Sigurdardottir, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del MarI avsnittet hörs ett klipp ur dokumentären
“The Vinland Mystery” av William Pettigrew (1984, Canada NFB)
I redaktionen:
Mathilda von Essen, producent, regi, manus
Emelie Rosenqvist, producent, regi, manus
Lollo Collmar, manusbearbetning
Ludvig Jansson, ljuddesign
David Rune, exekutiv producent
Ulla Svensson, exekutiv producent
Johan Hörnqvist, slutmix
Erika Strand-Berglund, projektledare
Caroline Pouron, initiativ och idé
Vikingar är ett samarbete mellan Sveriges Radio, NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune. -
Hör historien om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan som tar oss ända till Nordamerika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagan om Gudrid Thorbjörnsdotter och upptäcktsresan till Amerika
I samband med Islands kristnande, runt år 1000, beger sig Gudrid Thorbjörnsdotter iväg på en livsfarlig seglats över havet – för att skapa sig ett nytt liv i Vinland, nuvarande Newfoundland. Men färden mot den nya kontinenten kommer att bli allt annat än enkel.
Vikingar är en dramatiserad podd om de viktigaste och mäktigaste personerna under vikingatiden. Vissa av dem har bara funnits i vikingarnas egna legender medan andra har levt i verkligheten och format historien. Vikingar är en podd i fyra delar av Sveriges Radio och började sändas 2022.
Berättare: Gustaf Skarsgård
I rollen som Gudrid: Anna Greta Sigurdardottir, skådespelare
Kompositör: Matti Bye
Vinjett/ledmotiv: Matti Bye/El Perro del Mar
I redaktionen:
Emelie Rosenqvist, producent, manus och regi
Mathilda von Essen, producent, manus och regi
Lollo Collmar, manusbearbetning
Ludvig Jansson, ljuddesign
David Rune, exekutiv producent
Ulla Svensson, exekutiv producent
Erika Strand-Berglund, projektledare
Johan Hörnqvist, slutmix
Caroline Pouron, initiativ och idé
Vikingar är producerat av Sveriges Radio med stöd av NRK, DR, RUV och Nordvision. Formatet är skapat och utvecklat av Ulla Svensson, Emelie Rosenqvist, Mathilda von Essen och David Rune. -
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Det är första advent och dags att smygstarta årets julkalender. Efter förra årets Sverigeresa känner sig nu podden sugen på att resa längre! Under december kommer podden, med alfabetets hjälp, ta sig runt i världen. En saga, en bokstav och ett land per dag! Men först en liten uppvärmning, för idag ska vi ta oss jorden runt på åtta sagor!
Sverige – Kvinnan som frågade skogen, hittad av mig i Svenska sagor och sägner 7 – sagor från Södermanland. Där uppges att den är upptecknad av Gustaf Ericsson i Härad Socken.
Europa – Hunden och benet i Aisopos sagor Afrika – en tunna med pengar, hittad i African dilemma tales (s.101)
Asien – fyra vänner och ett Lejon i Gyllene Fågel av Inger Lise Oelrich. Där anges att sagan är indisk
Oceanien – varför ugglan har så stora ögon hittad i Sägner bland utdöende folkslag. Där anges sagan vara från aboriginer i Australien
Sydamerika – Hur kaninen blev av med svansen https://www.worldoftales.com/South_American_folktales/South_American_Folktale_6.html#gsc.ta b=0
Nordamerika – den giriga fadern hittad i American Indian Myths and Legends. Där anges den komma från karok-stammenSverige - Gumman och grodan hittas av mig i Svenska sagor och sägner 7 – sagor från Södermanland. Där uppges att den är upptecknad av Gustaf Ericsson i Vansö. -
Världens största insektssvärm någonsin satte skräck i amerikanska nybyggare på prärien 290 mil lång med över tolv BILJONER gräshoppor! Men 30 år senare är den borta för alltid. Hur kunde det ske?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historien om Klippiga bergens vandringsgräshoppa är en tvillingberättelse till vandringsduvan, som ju också drog omkring i massiva flockar i Nordamerika. Men vandringsgräshoppan var ett strå vassare. 1874 uppskattades en enda svärm bestånd av 12,5 BILJONER, vara 290 mil lång, 18 mil bred och sammanlagt väga 27 miljoner ton. Svärmarna beskrevs som en snöstorm som förmörkade solen när de drog in över prärien. De slukade inte bara skördar, utan gnagade också i sig läder, trä, ull och till och med kläder på folks ryggar!
Nybyggarna på prärien fick panik. I Nebraska var det till och med lag att alla vuxna skulle jobba minst två dagar med att försöka få bort dem, annars väntade $10 i böter. Men vare sig krut, gift eller en slags dammsugare(!) hjälpte och många fick lämna sina hem.
Så småningom avtog svärmarna och bönderna gjorde sig beredda på att de skulle komma tillbaka, som de alltid bruka göra ungefär vart tionde år. I Minnesota byggdes till och med ett kapell, Grasshopper Chapel, där man kunde be för att hålla framtida svärmar borta.
Men åren gick och inga svärmar kom, faktiskt till slut inte en enda gräshoppa. 1902 sågs den allra sista i södra Kanada.
Hur kunde den bara försvinna? Frågan gäckar forskare i över hundra år. Svaret ska ge en inblick i gräshoppornas märkliga liv, men också berätta om vilka konsekvenser människans omvandling av landskapet kan ha.
I avsnittet medverkar Moa Pettersson, entomolog på ArtDatabanken.
-
Læstadianismen växte fram i norra Sverige på 1800-talet och rörelsen är uppkallad efter prästen och 15-barns pappan Lars Levi Læstadius. Rörelsen förespråkar nykterhet, utbildning samt ärlighet och Lars Levi Læstadius har försoning som sitt största budskap. Kvinnorna inom rörelsen anses vara tillgänglig för graviditet genom hela livet, att använda preventivmedel är förbjudet och i strid med guds vilja. Idag finns rörelsen bland annat i Finland och Nordamerika. Men vad betyder egentligen ”djävulens kalsonger”? Gäst i studion: Religionshistorikern Peter Åkerbäck Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Leksand vinner mot Oskarshamn med 4-3. Det satt långt inne trots att det såg avgjort ut. Martin och Rasmus pratar om varför det gick som det gick. Dessutom gästar Emil Heineman som är tillbaka i byn efter en höst i Nordamerika.
- Laat meer zien
