Pia-Lena Björnlund Podcasts
-
När vårsolen börjar skina och växterna knoppas, spirar också känslorna.
Det här poddavsnittet handlar om kärlek. Inte bara om den romantiska kärleken mellan två personer utan också om kärleken till barn, husdjur, gosedjur eller till någon älskad som inte längre finns. Kärlek kan vara sprudlande glädje, förälskelse och lycka, men kan lika gärna förknippas med brustet hjärta, sorg, längtan och saknad. Vi dyker ner i dikter och personliga berättelser och frossar i aforismer, kända svenskars kärleksbrev, kontaktannonser, hemliga knep och sägner som alla handlar om det största i livet – Kärleken.
I studion: Annette Kronlund, Lars Larsson, Linnéa, Lagesson, Maria Kanje och Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum.
Podden är producerad inom ramen för projektet Unika historiska Kalmar län. Avsnittet om kärlek är inspelat i samband med utvecklingen av den nya Kärleksstigen i Badhusparken i Nybro. I avsnittet läses ett stycke ur Den stora kyrkan av Tove Folkesson, Öland, aforismer ur Sagt av kvinnor av Lena Pallin, en dikt av Bengt Cidden Andersson som var poet och rörmokare i Läckeby, den muntliga sägnen om Rosenkind, utdrag ur Gunilla Håkanssons text Avskedet, publicerad i antologin Körverk för 136 röster samt Carina Gyllerfelts Blekt, blått vatten ur samma antologi.
-
Ellen Key (1849-1926) från Västervik var en av sin tids mest inflytelserika författare.
De allra flesta känner Ellen Key i sammanhang som rör pedagogik och skola. Främst genom hennes berömda verk Barnets århundrade. Hon förespråkade individens frihet att utvecklas, men såg hela tiden till kollektivet och krävde ett socialt ansvar för dem som inte hade samma möjligheter. Hon vann både stor beundran och fick motta skarp kritik. I samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av demokratiåret 2021. Programledare: Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Berättare/gäst: Gabriella Johansson antikvarie Kalmar läns museum. -
Att knyta samman den lilla historien med den stora? Att se dagens krig i Ukraina genom filtret av ett dåtida livsöde? Går det? Den svenska stormaktstiden präglades av långa krig vilka krävde sin blodiga tribut och många var de som blev ”vigder vid soldathopen”.
En av dessa många var Nils Roback. Han tillhörde en militärsläkt vilken i generationer tjänstgjort vid småländska förband, företrädelsevis Smålands ryttare och Kalmar regemente och deltog bland annat i slaget vid Poltava, som då låg i nuvarande Ukraina.
Med historiker Peter Danielsson och programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning av Pia-Lena Björnlund. Produktion av Andreas Juhl. för Kalmar läns museum
-
Tekla Torbrink, (1901 -1994) föddes i Hälleberga församling, i Kalmar län och var en svensk riksdagspolitiker. Till yrket var hon barnavårdsarbetare, men blev som politiker ledamot av riksdagens andra kammare 1949-1968 i Kalmar läns valkrets. Hon var även nämndeman och landstingsledamot. Tekla hade sett fattiga människor kämpa för sina rättigheter redan som barn. Hon lyssnade, hon lärde och hon mindes och blev så småningom socialdemokratisk riksdagskvinna för att fortsätta kampen.
I samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av demokratiåret 2021.Programledare: Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Berättare/gäst: Anette Kronlund, pedagog Kalmar läns museum. Ljustekniker: Andreas Juhl, enhetschef publika enheten, Kalmar läns museum
-
”Ljus på kvinnor” del 7. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. 1847 kom en av de viktigare reformerna som har gjorts på fattigvårdsområdet. Det var den så kallade fattigvårdsförordningen som stadgade att alla socknar i landet skulle ha en egen fattigvårdsstyrelse. Som fattig, kvinna och funktionsnedsatt hade man inga framtidsutsikter eller talan i det sena 1800-talets Sverige. Men Sara Margareta Netz (1842–1929), i historien känd som Skogs-Sara, ville inte foga sig i sitt öde. Hon rymde från rotegång och fattighus på jakt efter något bättre och något hon själv kunde få styra och bestämma över.
Med Helen Andersson, pedagog Kalmar läns museum. Programledare, Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Inspelning och produktion av Andreas Juhl, Kalmar läns museum.
Mycket nöje! Stötta vår podcast Museimagasinet! Swisha: 123 235 85 21. Märk gärna din inbetalning med vilket avsnitt du har lyssnat på!
-
Kata Dalström var den småländska överklassdamen som en blev övertygad socialist och som åkte land och rike runt på sina ”härjartåg” som uppskattad och efterfrågad agitator (resetalare). På uppdrag av Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP), den socialdemokratiska kvinnorörelsen, ungdomsrörelsen eller något fackförbund reste hon runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt och vikten av facklig och politisk organisering. ”Fru Kata” var lika envis som karismatisk och lät vare sig försörjningsplikten för de sju barnen, den norrländska vintern eller den svenska ordningsmakten stå i vägen för sitt brinnande engagemang. En sann pionjär, som lyckades kombinera kommunism och buddism och som gång på gång konstaterade att ”för mig står alltid människan i första hand”. ”Ljus på kvinnor” del 6. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. Podden spelades in med antikvarie Gabriella Johansson som berättar om Kata Dalström och Pia-Lena Björnlund som programledare. Inspelning och redigering av Andreas Juhl. Kalmar läns museum.
-
Författarinnan Margit Friberg!”Ljus på kvinnor” del 4. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. Författarinnan Margit Friberg (1904-1997) utsågs till Årets ölänning 1986 med motiveringen ”Med sina böcker har hon gjort en gärning av bestående värde för Öland”. Skildringarna av Öland – och framför allt öländska kvinnor - är något som är utmärkande för Margits böcker, och hon älskade verkligen sitt Öland. Med Agnes Mitsialos, Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor. Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Kalmar län. Programledare, Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Inspelning och produktion av Andreas Juhl, Kalmar läns museum.
Mycket nöje!
-
”Ljus på kvinnor” del 3. Ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021. Johanna Charlotta Hemmingsdotter (1850-1923) var den starka kvinnan bakom den välkände socialdemokratiske agitatorn August Palm. Hur var det att leva i skuggan av en visionär som aldrig var hemma och som blev ömsom hyllad ömsom bespottad av svensk press?
Med Tina Lindström, enhetschef på pedagogiska enheten Kalmar läns museum. Programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning och produktion av Andreas Juhl.
-
Cecilia Fryxell (1806 – 1883) är kvinnan som ville bli missionär men som istället blev en nyckelperson inom den svenska pedagogiska rörelsen för flickors utbildningsmöjligheter. Som den sista i raden av hennes skolor öppnades flickskolan på Rostad 1859 där elevplatserna blev snabbt eftertraktade och tingades flera år i förväg. Med Helen Eklund, pedagog Kalmar läns museum. Programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning och produktion av Andreas Juhl.
”Ljus på kvinnor” del 2, är ett samarbete mellan Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län, som en del av Demokratiåret 2021.
-
Den första svenska sjuksköterskeutbildningen, som inte vilade på kristen grund, öppnades på Akademiska sjukhuset hösten 1867. Sjukhuset var helt nytt och hade 150 vårdplatser fördelade på en medicinsk och en kirurgisk klinik, kurhus och barnbördsanstalt. Det ansågs vara modernast i Norden och när den första patienten lades in, den 1 augusti samma år, fanns Sveriges första utbildade sjuksköterska, Emmy Rappe, där som översköterska på kirurgiska kliniken. Hon ansvarade även för sjuksköterskeutbildningen i Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält – senare Röda korset – som bildades 1864 och som även den var förlagd till sjukhuset. Därmed hade den svenska sjuksköterskeutbildningens historia börjat. I mitten på 1800-talet hade krigssjukvården i hela Europa stora brister, soldaterna dog i brist på vård och renlighet. Redan i början av 1865 diskuterade föreningens direktion, bestående av officerare och läkare, behovet av att utbilda ”qvinnliga sjukbiträden” som i händelse av krig skulle arbeta i fält och i fred 153 inom svensk sjukvård. Förfrågan, om de ville medverka till den nya utbildningen, gick till lasarettsdirektionerna i landet, vilket de samtyckte till. Föreningen såg som sin viktigaste uppgift att ekonomiskt stödja en svensk sjuksköterskeutbildning. Dåtidens tidningar och många ögonvittnesskildringar beskrev soldaternas outhärdliga lidanden på slagfälten i Europa. Medverkande: Helen E Nilsson, Särskilt sakkunnig jämställdhet/utvecklingsledare barns rättigheter. Programledare Pia-Lena Björnlund, Kalmar läns museum. Producent, Andreas Juhl för Kalmar läns museum.
