Prag Podcasts
-
Välkomna till #161 - Är vi ett judeprogram?
Vi har varit i Prag och supit och flabbat (åt oss själva, givetvis). Sen funderar vi testamenten. Och flygregler vi inte förstår. Smaklig spis, lyllos.
Stötta oss för skoj skull:
Patreon @ https://www.patreon.com/menvadvetjag
Snacka med oss och andra oliksinnade:
Facebook eftersnack @ https://www.facebook.com/groups/menvadvetjag
Följ oss:
Facebook @ https://www.facebook.com/menvadvetjag/
Instagram @ https://www.instagram.com/menvadvetjagpodcast
-
Välkomna till #161 - Är vi ett judeprogram?
Vi har varit i Prag och supit och flabbat (åt oss själva, givetvis). Sen funderar vi testamenten. Och flygregler vi inte förstår. Smaklig spis, lyllos.
Stötta oss för skoj skull:
Patreon @ https://www.patreon.com/menvadvetjag
Snacka med oss och andra oliksinnade:
Facebook eftersnack @ https://www.facebook.com/groups/menvadvetjag
Följ oss:
Facebook @ https://www.facebook.com/menvadvetjag/
Instagram @ https://www.instagram.com/menvadvetjagpodcast
-
Salming Summit och ski-high. Frida har varit i Prag på konferens och passat på att springa Prag halvmarathon och är supernöjd med resultatet. Kristina har fått resultat på sin skidåkning och haft ski-high i skidspåret. De båda har fått belöning genom att prioriterat tid och inte ge upp när det inte går som de tänkt sig. Det är värt varenda minut av svett och nedlagd tid. De pratar om olika tekniker för att utvärdera och justera sina prestationer och de går att ta med till arbetslivet.
Frida hade tre mål med sig i loppet.
-
Ungefär femtio kilometer norr om Prag står en unik byggnad på toppen av en kulle: ett slott som ligger vilse mitt i en skog i norra Böhmen, Houska. Om det inte är den största eller vackraste byggnaden du kan se i Tjeckien, så är det utan tvekan den mest gåtfulla. Den gotiska stilen tyder på att den byggdes i början av 1200-talet under Ottokar II:s regeringstid, även om man inte vet vem som byggde den. Valet av plats är också förbryllande: det finns inga källor, gränser eller handelsvägar i närheten. Vad är poängen med att etablera ett fäste där? Svaret ligger i den böjda arkitekturen och i det sätt på vilket befästningarna är vridna, inte mot omvärlden, utan runtomkring den inre gården: som om någon, eller något, hade velat hindra den från att lämna slottets murar...
-
I dagens avsnitt tänker vi tillbaka på hur vi tänkte inför vårt absolut första husbilsköp, hur vi resonerade och hur det blev.
Vi delar också med oss om hur vi tycker att DU ska tänka om du nu aldrig kört och än mindre ägt en husbil.
Sara berättar om sin nya allergi, Micke om sitt skitväder och restipset idag är Prag.
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected] -
Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.
I den nymixade reprisen av avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.
Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.
Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.
Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.
Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.
Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Full omgång i SHL men inte riktigt fullt manskap i studion, med en feberyrande Tompa hemma i sängen och en allmänt yrande Fimpen i Prag. Vi hade kul ändå – bland annat när vi ringde upp Eric på sin dunderresa i Mexiko. Enjoy!
Inlägget 64. Snorbroms dök först upp på Tutto Balutto.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Femtefemman är fulltalig igen och influenser från Japan och drömmar om Prag tar sig gänget den här veckan bland annat ett snack om:
Qatar QanucksHistoriska HellbergDet ÄR rekordjämntFörbjudna genidragetSlopa 3v3MjölkresanMordförsöketHockeyns Så ska det låtaOch mycket merFemtefemman klipps av Martin Gustafsson och produceras av Med Vän.
Femtefemman i sociala medier:
Twitter: FemtefemmanInstagram: FemtefemmanHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ja, det handlar såklart om Annie Ernaux som fick Nobelpriset. Akademiledamoten Anne Swärd är också på plats och berättar om valet. Får Thomas en syl i vädret är den stora frågan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den franska arbetarlitteraturen fanns länge inte alls. Sen kom Annie Ernaux, dotter till barägare i Normandie, och skrev om sig själv och sitt liv med ett enkelt språk. Nu har hon fått litteraturens finaste pris. Louise tycker det är jättekul. Akademiledamoten Anne Swärd förklarar hur börshuset resonerade.
Vi pratar också om Svensktoppen, ett program som sänts på radio i 60 år. Vad berättar programmets utveckling om Sverige då och Sverige nu. Faktum är att när programmet startade en gång i tiden så ingick det i konceptet "Sverigelördag" på radion. Bara en sån sak. Dagens programledare Carolina Norén har gjort flera dokumentärer om programmets historia och är gäst.
Sen pratar vi också om Macrons stora EU-möte i Prag där 22 länders ledare ska brainstorma i smågrupper om de säkerhets- och energiproblem som vi står inför. Blir det några resultat, eller blir det precis som alla andra workshops att allt rinner ut i sanden efter att nån lovat att fota av alla bra idéer som samlats på tavlan längst fram. Susanne Palme, EU-kommentator, är på plats.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman -
ALLA älskar cellon! Ja förutom Antonín Dvoák då kanske... Men trots det lyckades han klämma ur sig denna publikfavorit. Här finns det intima, det stora svulstiga samt spår av en ungdomskärlek.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vill du lyssna vidare på hela cellokonserten? Johans rekommenderade inspelning, som vi också lyssnat på i detta avsnitt, är Jean-Guihen Queyras och Prags filharmoniska orkester under ledning av Jiri Belohlavek.
-
Vi bjöd in Emil "EPJ" Persson från podcasterna Herrsurf och Banguiden för att avhandla hans skadade knä, hur fula britter är och Danny senaste trip till Prag. Dessutom har Tim läst boken Sången från Underjorden och levererar en kort, ostrukturerad recension.
Stötta podden på Patreon och få 1 extra avsnitt i månaden: http://www.patreon.com/manigrupp
-
För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befordra brev enligt ett stafettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.
I reprisen av det nymixade avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson, docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.
I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.
1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.
Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.
I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.
Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks Audio
Bild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Denna vecka pratar vi bland annat om Cathie Woods hjärnsläpp, Snapchats rapport, hur konjunkturkänsliga bolagen är inom social media och hur deras strategier skiljer sig åt, hur man kan resonera kring utdelningar och buybacks och Awardit som investment case just nu, efter turbulensen.
Tidsstämplar:
01:25 – 02:17 – Svensexa i Prag
02:17 – 07:50 – marknadshändelser/veckans sågning
07:50 – 17:35 – Social media
17:35 – 26:00 – Buybacks/utdelningar
26:00 – 34:25 – Awardit
Twitter: @AktiesnackPodd
Magnus och Peter finns såklart också på Twitter: @analytikern1234 (Magnus) & @Matematikern3 (Peter)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Inför Stockholm Marathon och rapport från Prag
Dagens avsnitt handlar om poddens helg i Prag, då vi både lärde oss endel om passregler och även hamnade aningen efter på sömnkontot.
Huvudämnet i detta avsnitt är dock Adidas Stockholm Marathon, som både Christian och Fredrik ska springa den 4/6. Vi går igenom våra olika mål, energi upplägg, träning sista veckorna, kläder och skoval blandat med mycket annat.
Vi slås av våra häpnadsväckande lika funderingar kring snabbmatskedjor och dess problem under "stört oss på” punkten!
Ett fullspäckat avsnitt att njuta av!
Tack till Julia Berg Foto och Träningskonsulten
Fredriks strava
Christians strava
Vår instagram
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Som utlovat börjar jag nu en miniserie om trettioåriga kriget. I första delen blir det om krigets bakgrund och den utlösande orsaken - Defenestrationen i Prag 1618. Vill du stödja podden? Bli patron Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur"Startskottet för trettioåriga kriget"Trettioåriga kriget - Dick HarrisonTrettioåriga kriget - Christina Pantle
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien