SLU Podcasts
-
Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur kommer en sådan värld att se ut?
När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.
Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4 grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?
Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse Edfast
Programledare Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare?
Medverkande
Per Hansson, verksamhetsledare Kompetenscentrum företagsledning, SLU
Gordana Manevska-Tasevska, docent Agrifood Economics Centre SLU,
Cissi Klasson, vd och ägare Annelövsgrisen AB
Samtalet leds av Håkan Montelius -
Maten är en stor del i en familjs vardag och viljorna kring vad som ska serveras är många. Programledaren Maja Åström utforskar det tillsammans med föräldern och programledaren Jörgen Lötgård. Elin Röös, forskare vid SLU, berättar om hur vår matkonsumtion påverkar våra utsläpp. Vi hör också om normförskjutning med hjälp av skolmat, och varför vi säger ruccola och inte senapskål. Övriga medverkande är Patricia Estauchio Colombo, forskare på institutionen för global folkhälsa på KI, samt Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare.
-
Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.
Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel.
– I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.
Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.
Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.
Reporter: Marie Granmar
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Många känner säkert igen märkningen Grönt Kulturarv på olika trädgårdsväxter. Men vad innebär märkningen och vad är det för speciellt med växterna som valts in i denna grupp? Ulrika och Linda bjuder in genbankskuratorerna Linnea Oskarsson och Karin Persson, SLU, för att få veta mer om växterna inom Grönt Kulturarv och fascineras av växternas unika historier.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
De brukade ligga i drivor i fruktavdelningarna. Nu är de nästan helt borta. När vi gräver i frågan ser vi att utvecklingen går flera decennier tillbaka. Och beror på flera olika orsaker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att köpa utländska plommon är ett hazardspel. Och oftast blir det förlust. De är hård, sura och omogna. Har man tur kan de bli aningen mer mogna om de får ligga ett tag. Eller så blir de bara osmakliga på ett annat sätt.
Svenska plommon är saftiga, söta och mogna. Om man lyckas hitta dem.
Vi pratar med forskare, odlare och handlare i jakten på svar.
- De är svårodlade och svårplockade eftersom de har ett så litet tidsfönster, säger Agneta och Jan Regnér, som har en fruktodling i Veddige i norra Halland.
När plommonen är mogna måste de plockas genast och sedan måste de snabbt komma till konsument innan de blir dåliga.
2003 hade Agneta och Jan 200 plommonträd i sin odling. Idag odlar de inga plommon.
Under de senaste 20 åren har antalet odlare och arealen med plommon halverats.
- Plommon är känsligare än ägg, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Sveriges Lanbruksuniversitet, SLU. De är svårodlade, det är arbetsintensivt, och så angrips de ofta av plommonvecklaren.
Det saknas för närvarande ett effektivt växtskyddsmedel mot fjärilslarven som snabbt kan förstöra stora delar av skörden. Den svenska marknaden är så liten att växtskyddsföretagen inte är så intresserade av att ta på sig kostnaden att få nya medel godkända.
- Importerade plommon har tagit över, men många tycker att nektariner och persikor är godare, säger Kirsten Jensen, rådgivare på länsstyrelsen i Västra Götaland.
- De äldre kunderna frågar efter svenska plommon, säger David Cruz, ansvarig för fruktavdelningen på ICA Maxi Helsingborg.
De importerade plommonen dominerar i butiken, men där finns också svenska plommon. De ligger i kylhyllan för att hålla längre.
-
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 9 maj 2022.
Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.
Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.
Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Jan Jönsson, profil inom fälttävlan och tidigare gästprofessor vid SLU med unghästutbildning som specialitet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under hösten 2019 kritiserade veterinärstudenten Felicia Hogrell metoder för svensk grisslakt i två debattartiklar som publicerades i Expressen. Artiklarna orsakade starka reaktioner från ledningen på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där hon då studerade. Myndigheter får inte ingripa mot enskilda för att de använt sin yttrandefrihet, men trots det fick Felicia Hogrell stå till svars för publiceringarna på en föreläsning med ett hundratal kursare och vid ett enskilt möte. Med hjälp av Centrum för rättvisa JO-anmälde Felicia Hogrell SLU, och i slutet av mars i år riktade JO kritik mot SLU för att ha vidtagit olagliga yttrandefrihetsrepressalier mot Felicia Hogrell. Hör Felicia Hogrell och Centrum för rättvisas jurist Helena Myrin diskutera fallet och JO:s beslut.
Klippning och programledare: Violeta Bukera. Musik: Adam Nordén.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad är det som gör att vi mår så bra av att vistas i våra trädgårdar och gröna utemiljöer, både barn och vuxna. Vad innebär trädgårdsterapi? Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU, har forskat på kopplingen mellan hälsa och natur i decennier och gästar programmet för att berätta om hur vi påverkas av gröna utemiljöer. Vi får också veta tanken bakom rehabiliteringsträdgården i Alnarp som Patrik varit delaktig i att skapa. Ulrika och Linda fascineras av all kunskap i ett spännande och intressant avsnitt!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Både människa och natur ska få plats i Blekinge skärgård. Utanför Sundsvall letar vi efter en chokladbakelse till svamp - bombmurklan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Blekinge skärgård möts natur och kultur på betade strandängar och i blomstrande hagmarker. Här finns världsarv och hällristning, och lövskogar och ekhagsmarker hittar hela vägen ner till havet.
Under namnet Blekinge arkipelag är skärgården numera ett biosfärområde. Det innebär att här testas nya metoder för att både bruka och bevara naturen.
Morgonens fältreporter Lena Pettersson träffar Urban Emanuelsson, professor emeritus vid SLU och boende i skärgården, och Maria Strand, naturförvaltare vid Länsstyrelsen i Blekinge. Tillsammans med Mattias Holmquist, koordinator för biosfärområdet, besöker vi också en musselodling som ger lokala arbetstillfällen och minskar både klimatutsläpp och övergödning.
Och så ska vi ut i en skog väster om Sundsvall för att söka efter det som beskrivits som en bakelse, kokosnöt eller häxkittel - den mytomspunna bombmurklan. Angelica Hägglund från Härnösand längtar efter att äntligen få se svampen i verkligheten.
Vårsolen lockar fram de värmeälskande ormarna. På Öland möter vi vår minst sedda och minst kända orm - hasselsnoken.
Och så reder vi i några mysterier: Hur kommer det sig att en skrattmås ruvat och kläckt fram tre skärfläckeägg? Och vad var det för märklig varelse, med långt spröt i pannan, som Elin mötte vid stranden i Bohuslän?
I veckans kråkvinkel låter Helena Söderlundh de kortaste orden få den största platsen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Den 2-3 juni 2022 samlas internationella representanter till konferensen Stockholm +50. Det handlar om att högtidlighålla och uppmärksamma att ett halvt sekel gått sedan FN:s första miljökonferens 1972. Medvetenheten om kriser kring klimat, miljö och biodiversitet har visserligen ökat - men det har också själva problemen. Så det handlar också i allra högsta grad om att nu öka takten på stegen på vägen mot en hållbar planet. Det går för långsamt! konstaterar konferensens ambassadör Johanna Lissinger Peitz, SLU:s rektor Maria Knutson Wedel, ungdomsrepresentanten Amanda Björksell och kulturgeografiprofessorn Anders Wästfelt på Stockholms universitet.
-
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.
Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.
Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Julia Videgård
Producent: Anders Wennersten
-
Har du också stått i en mataffär nå’n gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig?”
Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU och Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Är vi rentav i ett paradigmskifte? - Laat meer zien
