Sibirien Podcasts
-
Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d’Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.
Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.
Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek: 22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.
Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.
Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.
I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler.
På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.
Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.
Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.
Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.
Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:
"Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton gravkullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."
Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.
Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.
I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.
Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden.
Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.
Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska
-
Följ med oss till Sibirien och smällen som fått världen att diskutera alla möjliga teorier i över 100 år. En smäll som skulle göra Dynamit-Harry avundsjuk...
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönikan 14 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm onsdag
Knarret under fötterna. Snoret som fryser och ljuset från det vita. Vinterkyla när den är som bäst, ändå bara hälften så kallt här, mot i sibiriska Tomsk.
På 90-talet när vintrarna i ryska Sibirien var riktiga vintrar, med minus 30 reste jag till Tomsk. Det hade varit en atomolycka i hemliga Tomsk 7, norr om Tomsk. Där tillverkades kärnbränsle också för vapen. Radioaktivitet hade spritts över byar i området runt Tomsk 7 och vi åkte för att träffa människor som drabbats. En fysikprofessor från Tomsk följde med och i bakfönstret på bilen låg geigermätaren, den gav ofta utslag.
Många strålskadades i byarna, men överlevde inte länge nog för att få någon kompensation.
Efter vår utfärd hade fysikprofessorn ordnat övernattning på ett studenthem i Tomsk. Jag och min fixare delade rum. Det var så kallt att ett tjockt islager fanns på insidan av fönstren, så professorn hämtade ett värmeelement. Det var en brun tunn masonitskiva och gjorde inte stor skillnad. Den natten sov vi knappt, fullt påklädda och med fötterna mot masonitskivan. Som vi frös.
Några andra boende såg vi inte till, men i det gemensamma köket hade någon satt på alla spisplattorna och ugnarna, utan att det gjorde någon större skillnad.
På morgonen när vi hämtades av professorn i en härligt uppvärmd bil fick vi förklaringen.
Husets vattensystem hade fullständigt frusit sönder, källaren var full av is, det gick inte ens att gå ned där.
Med norrländska rötter och fostran har jag lärt mig respektera, men också älska kylan.
Aldrig utan mössa, lager på lager, yllekalsonger och pälsfoder. Inte duscha eller tvätta sig i ansiktet innan man går ut i minus tio. Tänk vad härligt att få bylta på sig en massa kläder, åka iväg med sparkstötting eller ett par skidor och andas in den klara och kalla luften.
Härligt om det finns någonstans att värma sig och om du har det du behöver för att klara kylan.
Men fruktansvärt när värmesystem slås sönder, som nu i krigets Ukraina eller som i halvt avfolkade ryska sibiriska byar där ingen service längre finns.
Jag har förgäves försökt pådyvla mina närmaste sånt jag själv fick lära av norrländska föräldrar om kylan.
Särskilt svårt är det med han, som verkar ha nåt fel på sin inre termostat. Hans största rädsla är bli för varm. Så kylan är alltid en total överraskning, mössa och luva är obekvämt, helst skulle han alltid gå i sandaler.
När han kommer in från att ha frusit ute i tio minus, klagar han direkt på värmen inomhus och gör det otänkbara - öppnar fönstren - och rubbar också hustermostaten. Det blir väldigt varmt, vi eldar för kråkorna som pappa skulle ha sagt.
Maria Persson Löfgren för P1 morgon
-
Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.
Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavičius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?
Programledare: Fernando Arias
[email protected]Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson
Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling
Tolk: Naufal Alizade
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara – vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.
Mordet på Dugins dotterI slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far – den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om Ukraina
Förgiftningar av oppositionellaBland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i Moskva
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.
Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.
Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.
Podden är en repris från 19 februari 2021.Medverkande
Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledare
Lena Nordlund -
När fångna svenska kvinnor och män hjälpte till att tämja Sibirien. Efter slaget vid Poltava fördes 30 000 svenskar och deras fruar till Sibirien. En hård och skoningslöst tillvaro väntade. Uppfinningsrikedom och traditionella kvinnosysslor hjälpte fångarna att överleva.Gäst: Anna-Maria Forssberg, historikerSkådespelare: Bengt Braskered, Sara In de Betou, Gerhard Hoberstorfer Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.
Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.
Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.
Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.
Medverkande
Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlund
[email protected] -
Berättelsen om hur en föräldralös pojke gick från att sälja leksaksdockor på marknaden till att bli en av världens rikaste män.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Roman Abramovitj växer upp i 70-talets Sibirien. Lagom till att han blir vuxen kollapsar Sovjetunionen. I den stunden förändras precis allt.
Inspirerad av den nya, ryska entreprenörsandan sniffar Roman upp affärsmöjligheter både till höger och vänster. Tillsammans med sin mentor Boris Berezovsky köper han upp det statliga oljebolaget Sibneft – och finner sig snart på förnamnsbasis med hela den politiska eliten.
När Roman Abramovitj köper den engelska fotbollsklubben Chelsea vid 36-års ålder är han en av världens rikaste män. Samtidigt väcks det nu frågor om hans kopplingar till Kreml. Det är frågor som kommer att bubbla upp till ytan igen, drygt 20 år senare, när Romans gamle vän Vladimir Putin ger order om att invadera Ukraina.
I avsnittet medverkar SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg, Sportexpressens Therese Strömberg och Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.
Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsmakare och reporter: Hateff Mousaviyan
Ljudmix: Fredrik NilssonKlippen är hämtade från BT Sport, BBC, SVT, beIN Sports, Sky Sports, Al Jazeera, The Guardian och Sveriges Radio.
Boken "Abramovich: The Billionaire from Nowhere" av Dominic Midgley och Chris Hutchins var till extra stor hjälp under researcharbetet.
-
Kan Sverige bygga upp en beredskap för en kärnvapenattack? Eller är enda vägen framåt att arbeta för nedrustning? I det här avsnittet möter du Vendela Englund Burnett, ordförande i Svenska läkare mot kärnvapen, som menar att den svenska sjukvården skulle stå maktlös vid en kärnvapenattack. Vendela Englund Burnett är dessutom en av få som besökt de hemliga områdena i Sibirien där kärnvapen produceras.
Researching Peace - en podcast från institutionen för freds- och konfliktforskning samt Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala Universitet.
-
I Sibirien fick jag lära mig att när människor talade om dom i väst, då menade de inte oss, utan beslutsfattarna i Moskva, det var väst för dem.
Om Stig Fredrikson:Stig Fredrikson är journalist och författare, en av Sveriges främsta Rysslandskännare.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.
Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.
Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.
Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.
Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.
Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.
Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.
Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.
Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.
Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.
Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme ett
Hemska bilder i Kiewförorten Bucha. Hur används civila i krig. Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson Lövgren och militärhistorikern Fredrik Eriksson.
De ukrainska flyktingarna vill hem så fort som möjligt - hur går det ihop med integration?
Darja i Sibirien har kritiserad kriget - riskerar att stängas av från universitetet
Åland - ett lätt byte?
Ulrika Knutson om krig och pacifism.
Panelen: Anna Dahlberg, Expressen, Jonna Sima, Aftonbladet, Olov Abrahamsson, NSD
Timme två
Valdag i Ungern, vår utsända är på plats.
Vem bryr sig? Ny serie om de bortglömda valfrågorna: långtidsarbetslösheten
Public Service om mutor och dans
Snart val i Frankrike
Kulturpanelen om bilden av kriget
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Programledare: Jesper Lindau
Producenter: Luise Steinberger och Ellinor Eriksson
Tekniker: Matilda Eriksson -
Per-Ola berättar om en talande apa i Sibirien och är poetisk om att utnyttja. Han håller dessutom en lång utläggning om barnuppfostran och Biltema. Rickard ifrågasätter vad hans barn egentligen gjort för honom. Per-Ola är arg på Rickard för att han avbröt Per-Ola i förra avsnittet. Sen avbryter Per-Ola Rickard hela tiden. Per-Ola rabblar massa siffror med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Rickard berättar hur man lockar räv och pratar om lång tidshorisont. Per-Ola gör spaningen att det är de korta männen som stället till det och pratar om filmen American Sniper. Rickard jämför människor med får och vill dränka Ryssland i flygblad. Per-Ola vill dränka Ryssland i olja. Båda skrattar med, inte åt, Rickards kompis som jagade älg med bergsprängare.
www.bondepraktikan.eu
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag ägnar vi en stor del av avsnittet åt deltagarlistorna i årets Swedish Drift Series, Pro och Semi-Pro. Vilka är kvar från förra säsongen? Vilka har återvänt? Vilka saknar vi?
Dessutom lite osammanhängande surr om allt möjligt, som James Deanes vinterdriftande i Krasnojarsk i Sibirien.
Medverkande: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban Strandberg
Redigering och slutmix: Robban Strandberg
Support till showen http://supporter.acast.com/driftpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
