Siddhartha Mukherjee Podcasts
-
Vi äter mer än någonsin men får i oss mindre än tidigare. Ja, ungefär så kan man beskriva svenskarnas matvanor nuförtiden. Samtidigt som vi debatterar hur många ägg man kan äta varje dag eller hur farligt potatis är för oss glömmer vi bort att prata om hur vår mat förändrats de senaste decennierna. Alltså inte bara i termer av fetthalter och sockerhalter, utan i hur det är mer adekvat att beskriva vår mat som konstruerad snarare än tillagad. Vad gör det med oss? Hur påverkas våra kroppar av denna moderna mat som är så långt ifrån naturens råvaror som den tycks kunna komma?
Någon som jag hoppas kan hjälpa mig svara på den frågan är Ann Fernholm. Hon disputerade en gång i tiden i molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet innan hon sadlade om och blev vetenskapsjournalist. Hon har skrivit mycket om hyperprocessad mat och förra året kom hon ut med boken “Fejkmaten: så blir vi vilseledda” som fick välförtjänt mycket uppmärksamhet.
Så jag kontaktade henne för ett samtal om sönderslagen mat, jakten på stärkelse, lightprodukter och funktionell mat - vad är det egentligen? Och så bad jag henne summera alla världens mirakelkurer - vad har alla de folkgrupper som lever längst och mår bäst gemensamt i matväg?
Bokrekommendationer:
Dopamine Nation - Anna Lembke
Tyst hav - Jakten på den sista matfisken - Isabella Lövin
Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot
Lidandets konung : historien om cancer - Siddhartha Mukherjee
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia” tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken.
Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas.
Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener.
Från grekerna så spanar vi nu in i framtiden kring hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee.
Programmet är en repris från 30 juni.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva.
I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna.
Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt.
Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff.
Programmet är en repris från 23 juni.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död.
Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria.
Programmet sändes första gången 29 april i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent: Camilla Widebeck
[email protected]
