Sieps Podcasts
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade.
Färre svenska korrespondenter i Bryssel – hur märks det? Vilka nyheter möter väljarna inför EU-valen? När blir EU en inrikespolitisk fråga?Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild svenska medier ger av EU och unionens ökande inflytande över svensk inrikespolitik.
Medverkande:
Pia Bernhardson, utrikeschef SVT
Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet
Annika Ström Melin, EU-kommentator och författare
Göran von Sydow, direktör vid Sieps, Svenska instiutet för europapolitiska studierModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.
EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Johanna Carell -
Det pågår förhandlingar om EU:s asyl- och migrationspolitik sedan flera år men de kan möjligen vara på väg att närma sig slutet. Sverige kommer som ordförande för EU:s ministerråd under våren 2023 att få en viktig roll när slutförhandlingarna närmar sig. Hur långt har förhandlingarna om EU:s så kallade migrationspakt kommit och vad kan och förväntas Sverige göra som EU-ordförande under våren? Hur ser asylsituationen i EU ut just nu? Vad menas med EU:s minimiregler? Och vad vi kan vi lära oss av hanteringen av flyktingarna från krigets Ukraina? Dessa frågor behandlas i detta avsnitt av Sieps Podcast. Gäst är Bernd Parusel, statsvetare och forskare vid Sieps. Bernd har följt EU:s migrationspolitik under lång tid. Dessutom diskuterar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow relationerna mellan EU:s institutioner och dess ledare.Lästips: Bernd Parusel & Varfolomieieva Valeriia The Ukrainian Refugee Situation: Lessons for EU Asylum Policy (finns att ladda ned på sieps.se/publikationer)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.
Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.
– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.
Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.
– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.
Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jari Hänninen -
Nyligen möttes stats- och regeringschefer från nästan alla Europas länder i ett nytt format: Europeiska politiska gemenskapen (EPG). Daniel Tarschys, som bland mycket annat varit generalsekreterare för Europarådet, gästar Sieps Podcast för ett samtal om hur man ska förstå detta senaste tillskott i den europeiska floran av sammanslutningar.Rysslands invasion av Ukraina, tillsammans med flera andra faktorer, har gjort att många ledare inom EU anser att det behövs ett nytt format för relationen mellan unionen och de europeiska länder som står utanför. Frankrikes president Emmanuel Macron tog i våras initiativ till Europeiska politiska gemenskapen, som nyligen samlade 43 stats- och regeringschefer under sitt paraply.Hur ska man förstå denna nya sammanslutning? För att resonera kring det gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps och med stor erfarenhet av denna typ av politiska inrättningar, inte minst som generalsekreterare för Europeiska rådet under 90-talet.Om sammanslutningen blir något mer än en diskussionsklubb återstår att se, menar Tarschys. Ledarnas enighet kan i viss mån präglas av önsketänkande. Men det finns också ett behov av alternativ till det fulla medlemskapet i EU, samtidigt som länder utanför unionen kan uppfatta alternativet som en halvmesyr. Inom unionen finns också spänningar mellan de som förordar djupare integration och de som vill se expansion. Kan en yttre ring runt EU lösa knutarna?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vilken roll spelar riksdagens EU-nämnd i svensk EU-politik? Jessika Roswall och Pyry Niemi, båda med gedigen erfarenhet av nämndens arbete, gästar Sieps Podcast för ett samtal om EU-nämnden och riksdagens EU-arbete.För att förankra regeringens agerande i EU bland Sveriges folkvalda finns riksdagens EU-nämnd som ett organ för samråd. Upplägget ger riksdagen en starkare ställning i EU-arbetet än många andra europeiska parlament har. Detta avsnitt av Sieps Podcast bjuder på en inblick i EU-nämndens arbete. Gäster är Jessika Roswall och Pyry Niemi, som under den gångna mandatperioden har varit andre vice ordförande respektive ordförande i EU-nämnden.Roswall och Niemi, som företräder Moderaterna respektive Socialdemokraterna, är eniga om att EU-nämnden är ett bra sätt att ge riksdagen inflytande över de ståndpunkter regeringen intar i EU-sammanhang. Statsråden ska företräda hela Sverige i EU, men det går inte att komma ifrån att åsikterna inom nämnden ibland går isär. Här går EU-nämnden en balansgång när man ger statsråd handlingsutrymme att förhandla. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Jessika Roswall och Pyry Niemi är även ledamöter i Sieps insynsråd.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Energifrågorna tog stor plats i kommissionsordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen. EU vidtar nu flera åtgärder för att hantera de stigande elpriserna och för att bryta beroendet av rysk gas. Men vad innebär egentligen förslagen, och kommer de att fungera? Harry Flam, nationalekonom och senior rådgivare på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast för att förklara.Kommissionens förslag på åtgärder för de höga priserna på el och energi handlar om att minska konsumtionen, att införa ett gemensamt inkomsttak för elproducenter med låga produktionskostnader och att beskatta övervinster från fossil energi.Dessa åtgärder är nödvändiga för att lindra effekterna av de höga elpriserna, men ger också upphov till problem. Nationalekonomen Harry Flam pekar på att det inte är självklart hur de upptagna skatterna sedan ska fördelas utan att incitamenten för energieffektivisering försvinner. Skatter är nationell kompetens, kan EU besluta här? Och går åtgärderna ens att genomföra?Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Men vad innebär detta ordförandeskap egentligen? För att reda ut det gästas detta avsnitt av Sieps utbildningspodd av Göran von Sydow, direktör på Sieps. Han beskriver hur det kommande ordförandeskapet skiljer sig från de två tidigare ordförandeskap som Sverige har haft. Kärnuppgiften, att leda rådets arbete, är sig lik på många sätt. Men sedan Sverige sist höll i ordförandeklubban har Lissabonfördraget trätt i kraft vilket innebär viktiga skillnader. Programledare är Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps.
Detta är det andra avsnittet i en serie om det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Fler avsnitt följer efter sommaren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under den första halvan av 2023 är Sverige ordförande för Europeiska unionens råd. Just nu pågår förberedelser på många håll: i riksdag och regering, bland myndigheter och i kommuner och regioner. Givetvis också på Sieps som bland annat har i uppdrag att utbilda offentlig sektor i hur EU och dess beslutsprocesser fungerar.
I detta premiäravsnitt av Sieps utbildningspodd om det svenska EU-ordförandeskapet träffar programledaren Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps, Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps och samordnare för myndighetens verksamhet i anslutning till ordförandeskapet.
Detta är det första avsnittet i en serie om det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Det publiceras samtidigt som del två, som tar upp frågan om vad det innebär att vara EU-ordförande.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rysslands invasion av Ukraina har skakat om den europeiska försvarspolitiken. Med ett krig i Europa ägnas försvarsansträngningarna åt närområdet och Europa är satt på krigsfot. I detta avsnitt av Sieps Podcast sätts utvecklingen i perspektiv med hjälp av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.Den europeiska försvarspolitiken förändras just nu i snabb takt. Sverige och Finland har ansökt om Natomedlemskap, Danmark har sagt ja till att ansluta sig till EU:s försvarssamarbete och i bland annat Tyskland ökar försvarsanslagen markant. EU har också fattat beslut om att stärka den gemensamma försvarspolitiken. Uppgiften för Europas försvar har ändrats, från fokus på internationella insatser till säkerhet i närområdet. Försvaret har kommit hem, menar Björn Fägersten. Det finns också en risk att kriget i Ukraina inte slutar i ett fredsavtal utan att EU får en frusen konflikt i sitt grannskap. Detta kommer att betinga mycket av framtidens försvarspolitik, menar Katarina Engberg.EU, Nato och relationen till USA spelar en stor roll för hur Europas försvarspolitik utvecklas. I avsnittet diskuterar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow med de båda gästerna vad utvecklingen innebär, var friktionen finns och hur samarbetena nu fylls med nytt innehåll.Mer läsning och lyssning om europeisk försvarspolitik finns på temasidan EU i omvärlden på sieps.se.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Parisa Höglund med gäster om dramatiken och politiken i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Susanne Palme, Eu-kommentator
Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent
Göran von Sydow, chef för SIEPS, Svenska Institute för Europapolitiska Studier
-
EU genomgår just nu snabba förändringar till följd av kriget i Ukraina. För att sätta detta i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm, och Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps. EU har agerat snabbt och kraftfullt till följd av kriget i Ukraina. De omskakande händelserna har förändrat förutsättningarna för europeisk politik i grunden. Detta avsnitt av Sieps Podcast kretsar kring hur EU påverkas av kriget, och vilka långsiktiga konsekvenser det kan få. Avsnittet gästas av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Christian Danielsson, chef för kommissionens representation i Stockholm.Försvarspolitiken är stadd i förändring och förstärkning på flera sätt. Den säkerhetsordning som EU står för värnas genom stöd till Ukraina, förstärkning av både EU:s och medlemsländernas försvar och fördjupning av Natosamarbetet. Och vilken roll spelar egentligen Lissabonfördragets Artikel 42.7? Hur påverkas arbetet med den strategiska kompassen?Utvidgningspolitiken har aktualiserats av medlemsansökningarna från länderna i EU:s östliga partnerskap. Danielsson menar att nu är det viktigt för EU att signalera att Ukraina tillhör den europeiska familjen. Men frågan om medlemskap är komplicerad, samtidigt som EU måste se till att vara på rätt sida av historien.Samtalet rör sig också kring krigets konsekvenser för den ekonomiska politiken och energifrågan. Ytterligare steg mot fördjupning av samarbetet kommer troligen tas. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Frankrike har tagit över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Hur kommer det bli och hur kommer det blir för Macron?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent , Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Göran von Sydow direktör och chef för Sieps.
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]Producent: Irma Norrman
[email protected] -
Elpriserna har rusat i höjden i Europa den senaste tiden. I detta avsnitt av Sieps Podcast hjälper Harry Flam till att förklara vad det beror på, hur den europeiska elmarknaden fungerar och vilka konsekvenser den dyra elen kan få.Stigande konjunktur, dyr naturgas och ökade priser på utsläppsrätter är några av orsakerna till att elpriserna har gått upp i Europa den senaste tiden. Men även vädret spelar in, med för lite vind och regn. Och nu stundar vintern, med oro för vilka konsekvenser de höga elpriserna kommer att få när kylan slår till.Röster har höjts för att systemet för utsläppsrätter måste justeras för att göra elen billigare. Men det vore att motverka själva syftet med utsläppshandeln. Det menar Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. En bättre lösning vore att medlemsländerna i EU kompenserar hushållen som drabbas.Avsnittet belyser också det faktum att priset på el varierar starkt inom EU. Å ena sidan handlas el inom unionen som vilken vara som helst på den gemensamma marknaden, å andra sidan sätter tekniken gränser för hur elen kan transporteras mellan länder. Dessutom belyser programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow upp hur Frankrike just nu står i centrum för internationell politik i olika sammanhang.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
