Storkyrkan Podcasts
-
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.
I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.
Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.
Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.
När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.
Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.
Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public Domain
Lyssna också på Sveriges mest populära kungar
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Omkring 300 människor miste livet i det kalla novembervattnet 1872, när havet höjdes drygt 3 meter och slog sönder kusterna längs södra Östersjön. Vi söker spåren efter denna bortglömda katastrof.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.
Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.
Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.
-
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!
Det är juldag i Sverige, ja, över nästan hela världen. Och efter att förra året ha sänt en julhälsning från vårt hem på Drottningholms slott, är jag nu tillbaka här på Stockholms slott, i min mamma Prinsessan Sibyllas våning.
Det är inte alla i vårt land som firar jul. Men alldeles oavsett om du gör det eller inte, så hoppas jag att du får uppleva – åtminstone en stund – det hopp och den frid som man önskar sig den här tiden på året.
Under året som gått har Drottningen och jag haft glädjen att gratulera omkring 1 500 svenskar på deras hundraårsdag, genom telegram som vi skickar.
Förr var det mycket ovanligt att bli så gammal. Men många av de barn som föds i dag kommer att uppleva sin hundraårsdag. Kanske kommer de att fira jul med både barnbarn och barnbarnsbarn. Det är en fantastisk utveckling!
De svenskar som i år har firat sin hundraårsdag, föddes 1921. Samma år som det första svenska riksdagsvalet med lika och allmän rösträtt hölls, och de fem första kvinnliga ledamöterna valdes in i riksdagen. Genom denna förändring tog Sverige ett avgörande steg mot att bli det land vi är i dag.
Under min tid som kung har jag själv fått uppleva den första kvinnliga partiledaren i riksdagen, den första kvinnliga talmannen och, i år, den första kvinnliga statsministern.
Ja, utvecklingen går verkligen framåt, på olika områden!
Ett skäl till att allt fler svenskar får leva så länge, och vara så friska, är alla de framsteg som forskningen och sjukvården gör.
För en tid sedan talade jag med en svensk cancerforskare. Han berättade, att han hoppas att den behandling som han arbetar med ska kunna ge patienterna några månader till i livet. Men det riktigt stora, sa han, är att varje framsteg lägger grunden för nya upptäckter – så att människor kanske kan få flera år, eller till och med decennier, att leva vidare tillsammans.
Under den tid som gått sedan dagens hundraåringar föddes har vetenskapen gjort enorma framsteg. Bara de senaste åren har vi sett en rekordsnabb utveckling av flera vacciner, läkemedel och behandlingar mot covid.
Forskningen räddar och förlänger människoliv. Jag har svårt att tänka mig en mer meningsfull verksamhet.
Om jag får hoppas på något av framtiden, så är det just det, att fler unga människor i vårt land ska ägna sin kraft och kreativitet åt att ytterligare driva vetenskapen – och hela vårt samhälle – framåt.
När Drottningen och jag gifte oss, för 45 år sedan i Storkyrkan här nära slottet, bildades en bröllopsfond. Nyligen råkade jag hitta i bokhyllan den bok som fonden gav ut 1985, med titeln ”Kom igen”. Den handlade om parasport. När jag såg den där boken, så fastnade jag särskilt för titeln: ”Kom igen”.
Så mycket av det gångna året har handlat om just detta: att starta om Sverige efter pandemin, att ta tillbaka verksamhet och stegvis återgå till en mer normal tillvaro. Att ”komma igen”.
Sedan förra hösten har jag och min familj genomfört besök till nästan alla Sveriges län, för att uppmärksamma lokala insatser med anledning av pandemin.
Vi har träffat myndigheter, företag och organisationer som påverkats av den här speciella situationen, och som bidragit med fantastiska insatser.
Det har varit lärorika och givande möten. På ett personligt plan har jag många gånger fyllts av djup respekt för alla anställda, ledare och ideellt engagerade som vi mött under våra besök.
Under de snart två år som vi levt med covid-19-pandemin har dessa personer – och väldigt många andra i vårt land – gjort sitt yttersta för att lösa de problem och uppgifter som uppstått.
Tack vare dem – tack vare alla er – har vårt land fortsatt att fungera och står väl rustat för att ”komma igen”. För det vill jag uttrycka min stora uppskattning!
Till sist vill jag vända mig särskilt till dig, som förlorat någon som stått dig nära.
Kanske saknar du någon som borde ha suttit bredvid dig just nu: Ett barn. En livskamrat. En förälder eller ett syskon. En god vän eller en kollega.
Jag kan inte säga något som fyller det tomrummet. Men jag vill ändå, på detta sätt, sända en hälsning och en tanke till dig.
Jag hoppas att så många som möjligt i vårt land får möta det nya året med hopp och tillförsikt. Men låt oss också ha modet att se och hjälpa dem, som har det svårt.
Jag vill önska dig en fortsatt god jul – och ett gott nytt år 2022.
-
Den 19 juni 1976 gifter sig Carl XVI Gustaf av Sverige med Silvia Sommerlath, i Storkyrkan i Stockholm. Nu, 34 år senare är det dags för deras äldsta dotter, kronprinsessan Victoria, att göra detsamma. På samma datum och i samma kyrka. Hennes utvalda är Daniel Westling från Ockelbo, som vid bröllopet får titeln Prins Daniel.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Sedan Carl XVI Gustaf blev kung 1973 har monarkin i Sverige förändrats dramatiskt. Efter att grundlagen ändrades 1974 och kungens politiska maktbefogenheter överfördes helt och hållet till folkvalda representanter, reducerades statschefens roll till att vara en nationell symbol.
Den nya grundlagen ledde till att kungahuset blev tvungna att kämpa för att legitimera sin existens. När kungen mötte den charmiga olympiadvärdinnan Silvia, i München i början av 1970-talet, så visste han inte att hon var nyckeln till svenska folkets hjärtan. När förhållandet blev offentligt så drabbades, inte minst medierna, av en kollektiv förälskelse. Och monarkin fick ett uppsving.
När kungaparets andra barn, prins Carl-Philip föddes 1979, var det dags för nästa stora politiska förändring. Riksdagen beslutade att succesionsordningen skulle ändras. Och Sverige blev första land i världen med att införa könsneutral tronföljd. Kronprinstiteln togs i från Carl-Philip och storasystern Victoria blev kronprinsessa.
I P3 Dokumentär Special, berättar vi om hur det svenska kungahuset förändrats sedan Carl XVI Gustaf blev kung av Sverige och hur Sveriges kronprinsessa axlar rollen, växer upp och stundtals möts av stora svårigheter.
