Susanna Karlsson Podcasts
-
På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?
Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?
Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?
Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?
Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?
En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?
En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?
Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller. -
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.
I Språkets nyårspanel ingår:
Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.
Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.
Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.
-
Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?
Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?
Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?
Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?
Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?
Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?
År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?
Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller. -
Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?
Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?
Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **
Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?
EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?
EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?
Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?
Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?
Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?
Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.
-
Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad är en språklobbyist?
Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?
Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?
Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?
Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?
Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?
Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?
Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret
Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua
Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på SamerådetProgramledare Jens Möller
-
Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorNär uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?
Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?
För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?
Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?
Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?
Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?
När kom historiens första ordbok ut?
Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?
Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens Ordbok
Mats Malm, ständig sekreterare Svenska Akademien
Pip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bok
Programledare Jens Möller -
Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?
Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?
Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?
Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?
Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?
Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter.
Programledare Jens Möller. -
Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.
Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?
Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?
Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?
I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?
Var går gränsen mellan en regering och en regim?
Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?
Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?
Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?
Finns en ny betydelse i "sukta"?
Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?
Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?
Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?
Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?
Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?
Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?
Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?
Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?
Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?
Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?
Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?
Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?
Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?
En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?
Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.
Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?
Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?
EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.
-
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?
Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?
Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?
Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?
När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?
Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?
“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?
Kan ordet unik kompareras?
Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?
Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?
Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?
Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?
Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?
Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?
Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?
Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?
Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?
Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
- Laat meer zien
