Svante Norrhem Podcasts
-
Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.
Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadel
I den nymixade reprisen av avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.
Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.
Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.
När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.
Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor.
Om diplomati och diplomatihistoria samtalar Svante Norrhem, universitetslektor i historia vid Lunds universitet, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson. -
När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde kanoner, möbler och omsorgsfullt packade kistor med ner i djupet. Efter 333 år på botten kom de till ytan igen och hamnade på museum. Att följa de här föremålens hela historier – från råvara till museiföremål – ger nya och spännande inblickar i livet på 1600-talet.
I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Anna Maria Forssberg, forskare på Vasamuseet och Svante Norrhem, lektor i historia vid Lunds universitet om tio föremål från Vasamuseets samlingar. De sistnämnda är också redaktörer för boken Föremålens hemliga liv. Kön och genus i Vasamuseets samlingar där forskare och experter beskriver tio föremål från Vasamuseet som på olika sätt belyser frågor om kön och genus.
Föremålens hemliga liv är en berättelse om de män och kvinnor som var ombord när skeppet Vasa sjönk, men också om 1600-talets samhälle – om vardag och fest och om krig och kärlek.
Upptakten till boken är samarbete mellan Vasamuseet, Victoria & Albert Museum i London, och universiteten i Lund och Plymouth inom ett projekt med namnet Gendered interpretations. Projektets syfte var att lyfta fram nya perspektiv på genus och sexualitet i museernas samlingar.
