Sveriges Lantbruksuniversitet Podcasts
-
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.
EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.
Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.
Medverkande:
Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.
David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.
Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom
Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.
Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).
Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.
Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.
Niklas Zachrisson - Reporter
Musik - Olle Sjöström
Producent - Anders Wennersten
-
Matpriserna har skjutit i höjden, och många har ägnat julhandeln åt att hitta röda prislappar. Varför är maten så dyr, och när blir den billigare igen? Plus, gör det här att Sverige blir mer som Norge?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen
Joakim Wirén, analytiker HUI
Producent:
Philip RamqvistTekniker:
Susanne Martinsson
[email protected] -
Argentina är världsmästare efter att ha slagit Frankrike i en ovanligt dramatiskt final. Var det den bästa finalen genom tiderna och är Messi nu större än Maradona?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag leder Hélène Benno programmet med Louise Epstein som bisittare.
Tidernas bästa VM-final?
Argentina är världsmästare – efter det som kallats tidernas bästa och mest dramatiska fotbollsfinal. Vad var det som gjorde att det blev ett sånt drama? Och vilka är de stora vinnarna efter ett VM som kritiserades innan det började – är det Argentina eller Qatar? En av kvällens stora vinnare var också Messi som gjorde sitt femte mästerskap, han låg bakom flera mål och förde laget tillguld. Nu frågar sig många – vem är den störste – Messi eller Maradona?Gäster: Olof Lundh, sportjournalist på TV4 och Manuel Cubas, dramatiker och journalist.
Flygande matleveranser
Just nu pågår ett projekt med att leverera mat till skärgårdsbor med hjälp av drönare. Det handlar om ett test där kunder kan klicka i sina varor och sedan flygs det ut. Hur funkar det och är det här framtiden?Gäst: Peter Horwitz, ICA-handlare från Roslagen.
Därför är granen viktig för mångfalden
Idag avslutades FN:s artskyddsmöte COP15 i Kanada där världens länder enats om en ny räddningsplan för naturen. I Sverige är granen ett viktigt träd för att bevara den biologiska mångfalden. Granen bidrar till att hjälpa andra arter. Vilka kryp handlar det om ? Varför väljer krypen just granen? Och hur viktig är den för biologiskt mångfald?Gäst: Mats Jonsell, lektor i skogsentomologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Dessutom: Kvasten Nimbus 2000 från Harry Potter har sålts för miljonbelopp på ett aktionshus – varför köper man den och vilken typ av kultursouvenir skulle Louise helst vilja ha? El-priserna gör det dyrt att duscha i framförallt södra Sverige – vi undrar om det är dags att börja duscha som danskar, alltså lite mindre och smartare.
Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Spoiler: Karin klarar operationen!
I det här avsnittet krokar jag arm med Hunden i Centrum och följer med till paret Anders och Johanna Lind Bagges engelska bulldog Karin som kämpar med kortnosproblem, brakfycel obstruktion, till den grad att hon behöver opererras. Att det finns hundar med tillplattade ansikten med kortare nosar, vilket kallas brakycefal, som behöver opereras för att kunna andas normalt är ett laddat ämne. Sunda hundar ska inte behöva opereras för att kunna andas ordentligt och det är ett välfärdsproblem som tidigare adresserats här i VBV.Ni hör Ashley Jury, veterinär vid Väsby Djursjukhus, som beskriver problemen som ska åtgärdas inför att han kanske ska vidga hennes näsborrar, göra en utvärdering av hennes näshåla och luftstrupe, undersöka hennes gomsegel är men även för att studera storleken på tonsiller för att se vad som går att fixa. Ashley menar att anatomiska deffekter inte går att lösa kirurgiskt men att det finns några lösningar på bordet som att ta bort slemsäckor om de är framfallna, korta ner gomseglet, ta bort för stora tonsillerna och att ta bort polyper.
Ni hör även Johanna Lind Bagge berätta om hur Karin opereras för att hennes ork är nedsatt och för att hon fick pressa sig för att få in den luft hon behövde för sin syreförsörjning under den senaste sommaren.
Slutligen hör ni Åke Hedhammar, Svenska Kennelklubbens veterinärmedicinska rådgivare tillika seniorprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som har varit med både före, under och efter det veterinära trubbnosuppropet för sex år sedan då 600 veterinärer drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben och Jordbruksverket.Hjälp! Snart är säsong 13 över... Vill du ha en ny säsong?
Podden är inte låst bakom en betalvägg eftersom att jag vägrar gömma kunskap bakom betalväggar. För att alla, oavsett ekonomisk situation, ska få tillgång till VBV:s evidensbaserade samtal med fokus på relationen med Sveriges ledande hundexperter så utgår jag ifrån "pay what you want"-filosofin.Ditt bidrag beskattar jag och gör att jag på heltid kan folkbilda hundsverige.
SWISH 123 267 77 63
Eller bli månadsgivare på
Patreon.com/HundpoddenVBVHjälp fler att hitta podden genom att betygssätta och recensera VBV i din poddapp!
📷 Instagram - @HundpoddenVBV
📷 Instagram - @Gurgin
⌨️ Facebook - Hundpodden Vår Bästa Vän -
Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur kommer en sådan värld att se ut?
När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.
Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4 grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?
Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse Edfast
Programledare Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
Få saker är så höstliga som att gå ut i skogen och plocka svamp. Vad bör man tänka på när man plockar svamp? Anders Dahlberg, som är professor i mykologi och svampforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger att det finns upp till hundra riktigt bra matsvampar i Sverige. Han har också skrivit boken “Svamparnas förunderliga liv”, om svampar och svampplockning.
I avsnittet berättar han att om du smakar på en giftig svamp så är det vanligtvis inte någon fara om biten är mindre än en sockerbit. Det är faktiskt vanligare att svampplockare mår dåligt av svamp som är ätlig, men som blivit dålig. Svamp som kanske legat länge i en plastpåse och blivit oätlig. Det finns ändå ungefär tio giftiga svampar du ska hålla dig borta från, vit flugsvamp är en av dem.
Fördjupning
Du kan höra en längre intervju med Anders Dahlberg i avsnitt 97 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du hittar i din poddapp.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe -
Få saker är så höstliga som att gå ut i skogen och plocka svamp. Vad bör man tänka på när man plockar svamp? Anders Dahlberg, som är professor i mykologi och svampforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger att det finns upp till hundra riktigt bra matsvampar i Sverige. Han har också skrivit boken “Svamparnas förunderliga liv”, om svampar och svampplockning.I avsnittet berättar han att om du smakar på en giftig svamp så är det vanligtvis inte någon fara om biten är mindre än en sockerbit. Det är faktiskt vanligare att svampplockare mår dåligt av svamp som är ätlig, men som blivit dålig. Svamp som kanske legat länge i en plastpåse och blivit oätlig. Det finns ändå ungefär tio giftiga svampar du ska hålla dig borta från, vit flugsvamp är en av dem.FördjupningDu kan höra en längre intervju med Anders Dahlberg i avsnitt 97 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du hittar i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe
-
Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.
Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel.
– I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.
Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.
Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.
Reporter: Marie Granmar
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vi är inte ensamma om att plocka svamp. Ekorrar, vildsvin och klövvilt äter gärna svamp när de behöver. Det som sticker upp ur marken är blott fruktkropparna till ett underjordiskt nätverk som är mer komplicerat och komplext än vi anar. Faktum är att svamparna varken är växter eller djur utan ett helt eget universum. Det förklarar Anders Dahlberg, professor i mykologi och svampforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. I över 40 år har han ägnat sig åt svamp och är idag en av den internationella naturvårdsunionens svampspecialister. 2021 kom han ut med boken “Svamparnas förunderliga liv” tillsammans med Anna Froster.
Bokrekommendationer:
- Ett sammanvävt liv – hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid - Merlin Sheldrake.
- Jord - funderingar kring grunden för vår tillvaro - Håkan Wallander (slutsåld men kan lånas på bibliotek)
- The Allure of Fungi - Alison Pouliot.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
När vägkanter klipps kan det göras på ett sätt som gynnar både klimat och natur. Den avgörande faktorn är att samla upp den växtlighet som slås, visar ett pilotprojekt i Skåne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ny typ av slåttermaskin har testats längs vägar i närheten av Trelleborg. Maskinen samlar upp det som klipps av så att växtdelarna kan användas för att göra biogas. Johan Rydlöv från Trafikverket berättar att idén är att kunna göra det lönsamt att samla upp klippet samtidigt som man får ett fossilfritt bränsle som hjälper till i klimatomställningen. Vinsten blir också att låta vägkanterna bli en miljö som gynnar de ängsväxter som alltmer har trängts undan i landskapet, eftersom de trivs bäst i näringsfattiga förhållanden som skapas av att klippet samlas upp.
Medverkande: Johan Rydlöv, sakkunnig för landskapsfrågor på Trafikverket; Tobias Emilsson från Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet; Regina Lindborg, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Dennis Holmdal, maskinförare på Maryhills Lantbrukstjänst.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.
Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.
Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.
Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.
Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.
Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.
-
Det finns mycket som påstås om svamp – men vad är sant och vad är falskt? Emma Frans och Karin Adelsköld tar hjälp av vetenskapen för att utreda myter och faktoider i svampskogen. Kan man smaka om svampen är giftig? Är det omöjligt att odla kantareller? Undviker småkryp att äta på giftiga svampar? Gästexperter är Mikael Krikorev, mykolog på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, samt Christina Wedén, forskare och lärare vid insitutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.
-
Klimatforskaren om hur vi ska föda en växande befolkning utan att förstöra planeten.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Elin Röös är en av Sveriges främsta experter på matens klimat- och miljöpåverkan. Även om barndomsdrömmen var att bli bonde började hon sin karriär som civilingenjör i it-branschen. När tredje barnet kom sadlade hon om och började forska om mat och klimat på Sveriges lantbruksuniversitet.
Idag bedriver Elin Röös många olika forskningsprojekt som handlar om hur vi ska kunna föda en växande befolkning utan att förstöra planeten. Hon är en flitigt anlitad föreläsare och expert som ägnar mycket tid åt att föra ut sin forskning om mat och klimat.
Elin Röös om sitt Sommarprat:– Jag pratar om hur lätt, och svårt, det är att rädda planeten genom att äta rätt. Om lustgas, statuskött och vidbrända rödbetsbiffar. Och hur är det egentligen – måste vi äta insekter i framtiden?
Producent: Samuel Åhman
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 19 april 2022.
Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.
I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Reporter
Sara Sällström
Producent
Peter Normark
[email protected] - Laat meer zien
