Ukrainakriget Podcasts
-
I vårt mest gästvänliga avsnitt hittills gör vi någonting helt nytt: vi har en gäst! Vem är då gästen? Ingen mindre än den rikskände krigsvetaren Oscar Jonsson.
En annan lite ny grej är att vi körde det här avsnittet helt utan manus (Per hade med sig några frågor, men de var mest om Oscars öl-preferenser …) och dessutom fick vi en försvarlig mängd öl av förlaget som bjudit in oss. Med andra ord är det lite sladdrigare än vanligt, men ämnet är det givna utifrån gästen; dvs. Ukrainakriget. Vi spelade dessutom in avsnittet den 22 februari under vad som verkade vara en ny rysk offensiv, men sjukt nog så är det vi säger fortfarande relevant p.g.a. gräset är grönt, solen går upp och Bachmut håller.
Vi hoppas ni gillar tilltaget med en gäst. Gör vi om det kanske vi är nyktra också.
Avsnittet börjar: 06:00
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu lyfts kritik om att bedömare ägnar sig åt glädjekalkyler och önsketänkande vad gäller Ukrainas chanser att besegra Ryssland. Hör Magnus Falkehed, frilansjournalist som bevakar kriget för Expressen, och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.
Medverkande: Magnus Falkehed, frilansjournalist som bevakar kriget för Expressen, och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.
Programledare: Elias Wahlberg.
Producent: Håkan Widman.
Sändes i P1 Morgon 17 januari 2023.
-
Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget.
Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Johanna Carell -
Den första snön har fallit över Ukraina. Samtidigt som vintern slår till så har miljontals invånare varit utan el och vatten efter ryska attacker på energisystem. För soldaterna på fältet väntar en tuff tid med blöta uniformer, kyla, lerig terräng med tjäle och snöoväder. Det kommer bli hårt. I dag i Aftonbladet Daily ska vi prata om vintern och hur den påverkar kriget i Ukraina. Hur tufft blir det för soldaterna på fältet? Om vi ser till historien, så har vintern kunnat utnyttjas i krig, kommer någon av sidorna att göra det i Ukrainakriget? Ryssland vädjade nyligen om en stunds vapenvila, vad handlade det om? Varför sa USA:s försvarschef Mark Milley att vintern vore ett bra tillfälle för att inleda förhandlingar med Ryssland?
Gäst: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan
Programledare: Vilma Ljunggren
-
FRAMTIDENS DRIVKRAFT: Logistiklådor, flygande bilar och västkusten vackraste byggnad
Den kommersiella fastighetsmarknaden har varit stark i Västsverige under många år. Det byggs som aldrig förr och många kommuner har fullt upp med att hinna med i utbyggnadstakten. Men hur kommer utvecklingen att påverkas av inflationen, ränteläget, Ukrainakriget och energikrisen? Det och mycket annat avhandlades på Business Arena Väst. Över 800 peppade deltagare samlades på Svenska Mässan för att ta del av intressanta föreläsningar och seminarier.
Programledarna Leif Jitelius och Jimmy B. Lehtinen åkte till Göteborg för att ta pulsen på fastighets- och samhällsbyggnadssektorn på västkusten. Det blev många roliga möten som du hör i det här avsnittet av FRAMTIDENS DRIVKRAFT.
Medverkande i avsnitt två:
Mark Isitt, Arkitekturkritiker
Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi, Sweco
Sharam Rahi, vice vd, Balder
Lena Grimslätt, Senior director, Capital Markets, JLL
Gert Wingårdh, arkitekt, Wingårdh arkitektkontor
Lennart Sten, vd, Svenska Handelsfastigheter
Gunilla Grahn-Hinnfors, journalist och författare
Anders Jörnsköld, partner, Newsec & Stronghold Invest
Carin Hjulström, författare och moderator -
Vi diskuterar den fina traditionen med att besöka våra förfäders gravar under allhelgonahelgen kontra den invasiva högtiden "Halloween". Att vi har 48 professorer i "socialt arbete" som skrivit under en protesttext om att inkludera ungdomsbrottslighet i socialskolans perspektiv. Att majoriteten av forskare i Sverige (i alla fall på KTH) utgörs av kineser, indier och iranier som bekostas med svenska skattepengar i kontrast med folkungaprincipen att värna sina egna. Om det pågående geopolitiska skiftet bort från den tynande och allt mer desperata anglo-amerikanska dominansen påskyndat av kriget i Ukraina. Hur välfärdsstaten upphäver de naturliga incitament som leder till en frisk och stark nation. Och några avslutande ord feminister som inte tycker att sagoläsande transor är lika värda som alla andra HBTQ-människor.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den globala upprustningen
Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.Vapenförsäljningen blomstrar
Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.Svenska vapen i Ukraina
I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.
Sverige på väg in i Nato – hur blir det då med vapenexporten?
Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mfl
Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström
Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
I dagsläget är ryssarna på defensiven i Ukrainakriget, men de mänskliga lidandena når oss via sociala medier och tv. Med förfäran kan vi konstatera att kriget i Ukraina slår hårt mot civilbefolkningen. Brott mot krigets lagar och massmord på civila är ett faktum.
Den svaga ryska insatsen går att förklara med den bristande logistiken. Ett modernt krig med pansarfordon kräver en ständig tillförsel av drivmedel och ammunition. De långa stillastående ryska fordonskolonnerna norr om Kiev tyder på ett sammanbrott i underhållet. Soldaterna behöver dessutom förnödenheter och möjlighet till vila.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden fångar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt första avsnitt om kriget i Ukraina. Utgångspunkten är att försöka förstå vad som pågår trots den knapphändiga informationen och det sofistikerade propagandakrig som utkämpas mellan Ukraina och Ryssland. Tendensen är att kriget håller på att vända till ukrainarnas fördel, men är det verkligen så?
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett anfallskrig utan krigsförklaring mot sitt grannland Ukraina. Få vågade tro att ukrainarna skulle kunna stå emot. Mirakulöst hejdades de ryska anfallskolonnerna. Vi har nu i september upplevt hur ukrainarna dessutom återtagit en del av de områden ryssarna ockuperade de inledande veckorna av kriget. Kriget förefaller ha kostat ryssarna minst 15 000 i stupade.
Inget av detta verkar ryssarna ha kunnat lösa tillfredsställande. En nyckelfaktor i krigets inledning var att Antonov-flygplatsen utanför Kiev aldrig riktigt kunde användas för införsel av underhåll och förstärkningar. Ryssarna tog visserligen flygplatsen så småningom, men efter hårda strider och den kom aldrig att fylla den funktion som ryssarna hade planerat.
En annan faktor är den ryska ledningens brister och de ryska soldaternas bristande stridsmoral. Inga krig kan vinnas med dålig ledning, initiativlöshet och dåligt motiverade soldater. Putins försök att genom delmobilisering tillföra armén nya soldater kan mycket väl baktända. Protesterna kan öka och missnöjet växa hos en befolkning som hittills likgiltigt har accepterat regimens propaganda även om man sannolikt inte tror på det som basuneras ut av de ryska regimkontrollerade medierna.
Kärnvapenhoten från ryska sida kastar sin skugga över konflikten. Kan Putin verkligen vara så galen att han sätter in taktiska kärnvapen? Och hur reagerar västvärlden på det om det blir verklighet? Mycket står skrivet i framtiden.
Bild: Ryska vapen som förstördes i det andra slaget vid Sviatohirsk den 1 oktober 2022, Ukrainas inrikesministerium, Wiki Media Commons.
Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det verkar som om ryssarna börjar tappa greppet om Cherson på allvar. Den ukrainska regionen som ligger i södra delen av landet, har länge varit ockuperat av Ryssland sedan krigets början, men nu verkar det alltså som att ryssarna måste backa. Samtidigt så börjar det talas om “dirty bombs”, alltså smutsiga bomber, och rädslan för att de ska användas. Vad är en “dirty bomb” egentligen? Varför går ryssarna tillbaka i Cherson just nu? Hur går det för det två länderna i kriget på det stora hela? Om en smutsig bomb skulle användas, kommer USA att kasta sig in i kriget då?
Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Vad skulle en svensk kulturkanon innebära? Vi prövar argumenten för och emot med Expressens kulturchef Victor Malm och författaren Lena Andersson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulturkanon, för eller emot?
I Tidöavtalet utlovas en svensk kulturkanon, där det bästa inom svensk kultur ska listas av experter inom de olika kulturområdena. Expressens kulturchef Viktor Malm har ställt sig positiv till en kulturkanon, medan författaren Lena Andersson vill att staten ska hålla sig borta. De möts i Nordegren och Epstein för att diskutera detta.
Beredskap i praktiken
I skuggan av Ukrainakriget har många av oss börjat funder över var vi ska vara om det skulle bli höjt beredskapsläge i Sverige. Vad innebär krigsplacering, vem kommer att kallas in, och vilka ska stanna kvar på jobbet? Emma Steen som arbetar med krigsplaceringsfrågor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommer till studion.
Vem är Rishi Sunak?
Rishi Sunak har goda chanser att bli Storbritanniens nya premiärminister, men vem är han egentligen – en snygg Kennedy-inspirerad finansman eller mest en ordentlig tråkmåns? Åsikterna går isär.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
I detta avsnitt gästas Säkerhetsrådet av Anders Åslund för att diskutera ett annat Säkerhetsråd, nämligen Putins. Detta avsnitt handlar om krigets gång i Ukraina – det folkliga motståndet mot både kriget och den partiella mobiliseringen i Ryssland, mellanårsvalet i USA och vad den nytillträdda regeringen i Sverige kan göra för att hjälpa Ukraina.
Anders Åslund är senior fellow på Frivärld, adjungerad professor vid Georgetown University och ledande specialist på politisk ekonomi i Ryssland bland mycket annat.
Prenumerera gärna så att du inte missar när vi släpper nästa avsnitt. Vi tar också tacksamt emot recensioner av podden på Spotify och Apple podcasts. Ett bättre betyg hjälper oss att nå fler lyssnare samtidigt som konstruktiva recensioner hjälper oss förbättra podden. Tack för din hjälp och för att du lyssnar!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Oscar Jonsson har blivit något av en rikskändis i och med Ukrainakriget. Och tur är väl det, med tanke på att det är just rysk säkerhetspolitik och krigföring som är hans forskningsområde.
Vi pratar om vad bedömare fick fel om angående Ryssland innan invasionen, vad vi har lärt oss sedan dess, om Ukrainas osannolikt lyckade motoffensiv den senaste tiden är en vändpunkt i konflikten, om sabotaget av Nordstream, hur sannolikt det är att Ryssland använder kärnvapen och mycket annat.
Jag rekommenderar den som vill orientera sig mer om rysk säkerhetspolitik att läsa hans senaste bok: The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace (Georgetown University Press 2019).
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst i kalla kriget. Borta var samförståndet efter Kubakrisen 1962. USA rustade för att knäcka Sovjet.
Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och Sovjetstatens slutliga kollaps. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerilla-soldater. Till detta kan läggas en formidabel humanitär katastrof med mer än 5 miljoner människor på flykt utanför landet och 2 miljoner inom landet. Beräkningar menar att åtminstone 1 miljoner civila miste livet i konflikten.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sin an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuellt är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protestera mot sovjetregimen. I samband med utskrivningar och inte minst begravningar av stupade samlades anhöriga och andra och protesterade på ett sätt som inte tidigare hade varit möjligt.
Kriget inleddes av den sovjetiska armén efter en kommunistisk kupp i Kabul med vilken Amin hade tagit makten. Sovjetledarna ville byta ut Amin med en mer sovjetlydigregim. Samtidigt ville man krossa den gerilla som bekämpade centralregimen i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett viktigt gränsområde och undvika en regim man inte litade på. När invasionen inleddes av något av det första som skedde en omedelbar likvidering av Amin och skapandet av en ny marionettregering.
Trots insatser över krigsåren av mer än 100 000 sovjetiska soldater och överlägsen militärteknik gick det inte att ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna, omkring 80 procent av landets yta, utanför den sovjetiska krigsmaktens kontroll kunde olika mujaheddin-grupper sakta bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser i inte minst Pakistan skedde utbildning. Frivilliga strömmade till och vapen kom från inte minst USA som såg sin chans att undergräva Sovjets krigföring.
De vägbundna sovjetstyrkorna var hopplöst utelämnade åt plötsliga eldöverfall. De sovjetiska soldaterna var övad för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna med pansarunderstöd, artilleri och flyg. Deras utrustning var inte ändamålsenlig. I bergen stod de sovjetiska soldaterna sig slätt mot gerillasoldaterna. De urusla vägarna försvårade snabba förflyttningar för att komma åt en motståndare som slog till snabbt och försvann. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk och alkohol och droger tog över.
Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt att få en viss kontroll på striderna mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Mujaheddin fick som svar på detta nya hot från 1986 den amerikanska STINGER-robotar som tämligen enklast kunde lyftas in av enskilda soldater och var mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut som ett resultat av sovjetstatens succesiva nedmontering. Det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Afghanistan kastades snart in i ett inbördeskrig.
Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.
Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet tittar vi lite närmare på kriget i Ukraina, stormaktsintressen, globalism och hur man kan betrakta konflikter som dessa. Lördagen den 8 oktober har vi ett samtal i Stockholm där vi gästas av Klaus Bernpaintner från Folkungen och David Eriksson som är en svenskfrivillig i Ukrainakriget. Mer information och biljetter hittar ni på Palaestrabutiken https://palaestramedia.com/butik/ Jonas Nilsson is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber. Thank you for subscribing. Leave a comment or share this episode.
-
I det här avsnittet tittar vi lite närmare på kriget i Ukraina, stormaktsintressen, globalism och hur man kan betrakta konflikter som dessa.
Lördagen den 8 oktober har vi ett samtal i Stockholm där vi gästas av Klaus Bernpaintner från Folkungen och David Eriksson som är en svenskfrivillig i Ukrainakriget. Mer information och biljetter hittar ni på Palaestrabutiken https://palaestramedia.com/butik/
Jonas Nilsson is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit jonasnilsson.substack.com/subscribe - Laat meer zien
