Västerhavet Podcasts
-
Årets första avsnitt av Under havsytan går verkligen på djupet och har många bottnar. Men vad?! undrar du, har det blivit en pod om psykologi och filosofi? Näej, det snackas om mjukbottnar och djupbottnar förstås! Lina och Marcus har bjudit in kollegan Anna Dimming som berättar om sina favoriter havsborstmaskarna och andra fascinerande bottenvarelser. Vad gör de där nere? Och vad kan de och deras livsmiljöer spela för roll för oss?
Fina bilder på lyrsjöborre, havsborstmask och ormsjöstjärna finns på Informationscentralen Västerhavet:s Facebooksida. -
I årets sista avsnitt plockar Marcus och Lina upp höjdpunkter från året som gått med podden och Informationscentralen för Västerhavet och berättar hur det gick sen. Vad hände efter oljeutsläppet vid Vinga? Och valrossen Freja utanför Smögen? Marcus gör en djärv spaning in i framtiden och Lina är på väg att byta karriär. Eller? Lyssna så får du alla svaren.
-
Snart dags för hummerpremiär – en tilldragelse väl så stor som älgjakten. I alla fall vid västerhavet! Under havsytan laddar upp tillsammans med experterna Lars Molander och Therese Jansson från Länsstyrelsens fiskenhet, som förklarar årets nya regler och ger tips till alla som tänker fiska hummer.
Marcus och Lina undrar också om andra skaldjur, hur fiskas de? Och förstås: vad kostar årets första kilo hummer? -
I detta avsnitt pratar vi om sälar i olika former, tillstånd och åldrar. Vad gör man om man hittar en levande knubbsälskut på stranden? Eller ett kadaver efter en död säl? Vår inhemska lilla val tumlaren får en stund i rampljuset och Lina och Marcus fascineras av mer ovanliga besökare i Västerhavet. Vad tycker Lina egentligen om valrossar på Smögens bryggor istället för på Svalbards skär? Och varför pratar Marcus om den mytomspunna brugden som inte alls är ett däggdjur?
Lyssna på avsnittet så får du veta! -
Det svenska elbehovet väntas fördubblas till 2045.
En förutsättning för att klara av en ökad elproduktion är att Sverige bygger havsbaserad vindkraft i bottniska viken, i Östersjön och i Västerhavet.
Det menar i alla fall de som vurmar för just vindkraft.
Och det är inte bara politiker som trycker på. Flera företag ser en stor potential att bygga och leverera el från havsbaserade vindkraftverk kommande 20 år.
Totalt planerar dessa marknadsaktörer för totalt 366 TWh vindkraft till havs längs Sveriges kuster.
Det kan jämföras med dagens totala elanvändning på 140 TWh.
Men risken är stor att planerna stannar vid ritbordet. Kommuner med vetorätt och Försvarsmakten säger betydligt oftare nej än ja till en havsbaserad vindkraftspark.
Och en tillståndsprövning kan ta allt från 84 till 120 månader.
Så finns det en framtid för svensk havsbaserad vindkraft men nuvarande förutsättningar?
Vad krävs av politikerna?
Går det att få en bredare folklig förankring för vindkraft?
Går det skynda på tillståndsprocesserna?
Borde vi göra som Norge och utse platser i havet där det är tillåtet med havsbaserad vindkraft och sedan auktionera ut bygglov till de marknadsaktörerna?
Det här och mycket mera diskuterar vi med Lina Kinning som är ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det svenska elbehovet väntas fördubblas till 2045.
En förutsättning för att klara av en ökad elproduktion är att Sverige bygger havsbaserad vindkraft i bottniska viken, i Östersjön och i Västerhavet.
Det menar i alla fall de som vurmar för just vindkraft.
Och det är inte bara politiker som trycker på. Flera företag ser en stor potential att bygga och leverera el från havsbaserade vindkraftverk kommande 20 år.
Totalt planerar dessa marknadsaktörer för totalt 366 TWh vindkraft till havs längs Sveriges kuster.
Det kan jämföras med dagens totala elanvändning på 140 TWh.
Men risken är stor att planerna stannar vid ritbordet. Kommuner med vetorätt och Försvarsmakten säger betydligt oftare nej än ja till en havsbaserad vindkraftspark.
Och en tillståndsprövning kan ta allt från 84 till 120 månader.
Så finns det en framtid för svensk havsbaserad vindkraft men nuvarande förutsättningar?
Vad krävs av politikerna?
Går det att få en bredare folklig förankring för vindkraft?
Går det skynda på tillståndsprocesserna?
Borde vi göra som Norge och utse platser i havet där det är tillåtet med havsbaserad vindkraft och sedan auktionera ut bygglov till de marknadsaktörerna?
Det här och mycket mera diskuterar vi med Lina Kinning som är ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk Vindenergi.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Thomas Siösteen berättar om en upplevelse vid Nordkoster i Västerhavet då han för första gången hörde den estniske tonsättarens Arvo Pärts " Spiegel im Spiegel" i transistorradion."Den måste ha skapats av någon som befunnit sig i havets närhet", säger han till Kulturredaktionens Katarina Wikars.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
I det här avsnittet hör du Marcus och Lina prata plankton och blomningar i havet. Vid den här tiden på året brukar vi oftast ha haft den årliga vårblomningen i Västerhavet. Då blir växtplanktonen väldigt många och på sina håll grumlar vattnet lite extra. Men vad är egentligen ett plankton? Och är alla blomningar i havet farliga? Marcus fascineras också över en mindre känd egenskap hos vissa växtplankton och Lina går igång på bepansrade kalkalger.
-
Är du intresserad av vad som händer under ytan och längs med kusten? Då är den här nya podden något för dig. Vi pratar om allt från stora valar till pyttesmå plankton och allt där i mellan. Vi kommer också prata om hur vårt vackra hav egentligen mår. I första avsnittet presenterar vi Informationscentralen för Västerhavet, Länsstyrelsens informationskanal som vi arbetar med. Du får höra om hur informationscentralen en gång startade, lyssna på anekdoter från åren som gått och höra lite om de frågor vi jobbar med. Vi som gör podden är marinbiologerna Lina O Rasmussen och Marcus Stenegren, som båda jobbar på Länsstyrelsen Västra Götaland. Vi hoppas du vill hänga med oss ut till havs!
