Vasa Podcasts
-
Tredje omgången av herrarnas Finlands cup i fotboll har lottats och resultatet kunde ha varit mycket roligare. I veckans avsnitt av sportpodden Timeout pratar vi även om Lejonens besök i Vasa, VPS hemmamatch mot HJK och Sports senaste kontraktsförlängning.
I studion Anssi Marttinen (Radio Vaasa) och Jona Nyström (Vasabladet).
-
Borde VAR införas i Finland efter helgens icke godkända mål? HJK:s bortasupport i Vasa. Håkans och Skrabbs fina säsongsinledningar i övriga Norden. Stuart Baxters tid som finsk förbundskapten. Pajkastningen mellan Real Madrid och Barcelona. Hatet mellan Parma och Reggiana. Avslutningsvis minns vi profiler som spelat i den kinesiska superligan.
-
Vasa stads målsättning är att staden ska vara koldioxidneutral i slutet av 2020-talet. Det låter tidsmässigt avlägset men en ny utredning visar att Vasa är på väg att missa målet på grund av utsläppen från trafiken. Utsläppen minskar, men för långsamt. Trafikutsläppen är en nagel i ögat inte bara för Vasa, utan också för hela Finland. Vilka åtgärder behövs och håller tiden på att rinna ut? Medverkande: Jukka Talvi, direktör för kommuntekniken på Vasa stad och Niina Pirttiniemi, klimatkoordinator på NTM-centralen. Redaktör: Patrick Sjöholm. Podden publicerades 22.1.2023.
-
Undersökningarna pekar alla åt samma håll: Finländarna är i risigt skick. Då kan man ju fråga sig vems felet är – och vad kommunerna kan och ska göra för att vända trenden. I diskussionen deltar Jomalas fritidschef Christer Mattsson, Almas biträdande rektor Mia Wiik från Vasa samt Kimitoöns fritidschef och välfärdskoordinator Bo-Eric Ahlgren. Journalisten Magnus Londen leder diskussionen.
-
Om olika typer av tidmätare som hittats på skeppet Vasa och hur och varför tiden på Vasas tid var annorlunda än i vår egen tid. Om varför det heter "åtta glas" och hur ofta timglaset vändes. Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising i samtal med en av museets pedagoger, Inger Elgestedt, pedagog på Vasamuseet om tid på Vasas tid.
-
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.
I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.
Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.
Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.
När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.
Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.
Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public Domain
Lyssna också på Sveriges mest populära kungar
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt har vi med oss spjutkastaren Oliver Helander från Karis. Han berättar om sin resa till att kunna börja livnära sig på spjutkastning, idag är han bosatt i Vasa. Vi diskuterar även träning, kost och återhämtning.
Gäst: Oliver HelanderHost: Nico Nordblad Film & Ljud: Jacob FilmsSamarbetspartner: Blomtorget & Euroflora Bidrags sponsorer: Svenskakulturfonden Konstsamfundet
-
Statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring är ovanligt intressant för historiker. Problem som vi upplever som nya, löstes i själva verket för flera hundra år sen - men behöver nu lösas igen. Åsa Karlsson samtalar med professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson om hur den svenska staten byggdes.
-
I dagens avsnitt Pese och Manq besök i form av Tomislav "Tomce" Krstevski. Det blir 15min futsal som tema i början och vi pratar även om "Damjan futsal tournament" som spelas i Vasa 26-27.11 (sista anmälningsdag 13.11). Efter futsaltemat går vi in på några frågor som kommit in. De behandlar futsal och delvis också tider när alla tre spelade mer aktivt förr. Mot slutet av avsnittet diskuteras integration, ekonomi hos klubbar och enskilda individer.
-
Malin Ivars från Vasa flyttade till Helsingfors och Cajsa Lönnberg från Karis flyttade Jakobstad för att studera. Vilka har de största utmaningarna varit hittills och hur räcker pengarna till då det mesta blir dyrare? Hur Malin och Cajsa tänker om sin första tid på egna ben hör du i det här avsnittet där också VBL:s samhällsreporter Sofia Westerholm medverkar.
-
Emil försöker lista ut vart regalskeppets själ ligger, Henrik får kritik för sin franska, Hampus tycker helt plötsligt att fågelskådning är intressant.
Upplevd temperatur, pesäpallo, regalskeppet äpplet, att slå en sjua, spökfågeln Patoo, bästa frukten, fördelarna med loftsäng -
I dehär episoodn talar vi om studieliivi i Vasa, vårt älskade Ollis, å siir på hu myki jävla föreningan e finns.Följ oss på Instagram:https://www.instagram.com/bankstreetboysfi/Prenumerer på vår YouTube-kanal:https://www.youtube.com/channel/UChBRpu83II1nSi7rl9tBBfg
-
Ulla-Lena Lundberg debuterade för sex decennier sedan och är nu aktuell med romanen "Lyser och lågar", som handlar om folkbildningens framväxt och om kvinnor som håller ihop.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulla-Lena Lundberg debuterade som poet, hon har skrivit hörspel, reseskildringar och fackböcker om bland annat den lilla åländska kommunen Kökar, där hon föddes. Men framförallt är hon en romanförfattare, som under sextio års tid byggt ett eget litterärt universum, inte minst av sin släkts historia. I nya romanen ”Lyser och lågar” tar hon sats ända från 1800-talets mitt, när hon följer sina gamla släktingars väg genom ett Finland som lyder under den ryske tsaren, hela vägen in i ett 1900-tal präglat av folkbildning, folkhögskolor, klasskamp och politiska strider.
Boken börjar 1852, när några unga kvinnor bestämmer sig för att gå från den nästan helt nedbrunna staden Vasa till Helsingfors, för att finna en framtid. Vägen är lång och farlig, och de behöver arbeta sig fram.
"Inte tycker de synd om sig inte. Men liksom i Sverige var lösdriveri ett brott på den här tiden" säger Ulla-Lena Lundberg i Lundströms Bokradio. "Så det var viktigt för dem att de hela tiden arbetar på vägen, det var därför det tog så lång tid för dem."
Att vara grundligt påläst är alltid en förutsättning för den som skriver historiska romaner. Men hos Ulla-Lena Lundberg är själva berättandet ändå alltid det viktiga, något som märks i drivet och stilen. Det gäller att inte bli för akademisk.
"Det är verkligen tur att jag är så gammal som jag är, för jag ser den muntliga berättartraditionen nästan som ett lurvigt bytesdjur som du bara hinner få tag i yttersta svansen av, men jag är glad att jag har fått uppleva den."
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin -
Först sjönk hon, sedan bärgades hon − och nu är hon på väg att sjunka ihop! Sakta men säkert rör hon sig nedåt och utåt, en knapp millimeter per år. Det handlar förstås om Vasa som har den lilla egenheten att vilja kantra och sjunka ... Här får du lära dig mer om det stora projektet med att stötta skeppet Vasa. Ett projekt som för enkelhetens skull heter just Stötta Vasa.
-
En av världens kallaste platser blir allt varmare och det får dramatiska konsekvenser för klimatet, men också för de arter som har sin levnadsmiljö i havet. Anna Törnroos-Remes från Vasa är marinbiolog och nyss hemkommen från en tre veckor lång expedition till Norra ishavet. Hon medverkar i det här avsnittet av Bakom rubrikerna. Redaktör Patrick Sjöholm. Inspelat 31.8.20200.
- Laat meer zien
